Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Knut Björlingson tog en hel bildsvit på cirkusen. Även detta par som troligen arbetade vid cirkusen fick vara med i fotodokumentationen.
Från 299 kr
Vykort med motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Första-maj demonstration på lilla torget 1922. Inristat på plåten står "Stadsf Hörnlund". Arne Hörnlund var stadsfiskal 1938/39 till 1946, så frågan är vilken tidsangivelse som är riktig. Om man utgår från männens klädsel, är den senare tiden trolig. Fotograf E Sörman.
Brandkåren. Fyra av brandkårens vagnar, med brandsoldater, på Stortorget framför Karlmarkska palatset. Bild från sekelskiftet. Karlmarkska palatset byggdes 1905 och var det första huset i stan som hade el, värme och rinnande vatten. Det revs 1976 för att ge plats för köpcentrat Valen.
Paul Peter Waldenström, född 20 juli 1838 i Luleå, död klockan 21.30 den 14 juli 1917 i sitt hem i missionsskolan på Lidingö, fil.dr., lektor i Gävle, en tid präst i Svenska kyrkan, var grundare av och ledare för Svenska missionsförbundet, 3642 foto: O F Westerberg Mäster samuelsgatan 51 Stockholm.
Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta (Thérèse) av Sachsen-Altenburg, född 21 december 1836 på slottet Triesdorf, Bayern, Tyskland - död klockan 13.15[1] den 9 november 1914 på Haga slott, Solna, var prinsessa av Sachsen-Altenburg, en gren av furstehuset Wettin, och från 1864 svensk och norsk prinsessa och hertiginna av Dalarna Foto: W A Eurenius & P Quist Regeringsgatan 18 Stockholm.
Ryska ångaren Xenia som i januari 1904, lastad med lin, strandade vid Bedinge. Lasten upplossades och magasinerades i Trelleborg. Ett haveri som inbragte stadens befolkning minst 10000 kronor på olika sätt. Ångaren var den största som tills dato varit i Trelleborgs hamn. Lastade 5000 ton.
Västra Ahlstad kyrka, interiör, kyrkoherden och prästen Wilsson i Trollenäs, foto: B A Lindgrens förlag grönegatan 15 Lund, 9391, prosten Wilsson Trelleborg, han var prost i Alstad det året prästgården i Alstad brann. Genom kyrkoherde Wulffs dotter, fröken Boel Månsson Sjörup Alstad blev överkörd av tåget i Trollenäs?
Dykare på HMS Belos var ett ubåtsbärgningsfartyg i svenska flottan. Belos sjösattes 1885, köptes av kronan 1940 och i tjänst från 1941 tills i början på 1960-talet, gruppfoto på däck, överst till vänster Nils Oscar Nilsson Slussgatan 19 Trelleborg, 1914-1918, Mille på Djurgården Allmänna gränd Stockholm, södergrabb.
Larsagården var en köpmansgård som hade timmer, spannmål, stenkol och ved, med en brygga ut i sjön. Ett barn Magnus ärvde över 100000kr och övertog rörelsen, men blev utfattig efter ett par år. Blev gift med en skönhet från Malmö. Från henne reste han till amerika utfattig. Frun stod sedan i cigaraffär i Malmö, Gustav Adolfs torg, H Vemmenhögs härad,10530.
Glädjebacken vid Johan Kocksgatan. Glädjebacken var ett populärt utflyktsmål för trelleborgarna. Glädjebacken köptes av Gummifabriken våren 1955 av Trelleborgs stad för 46.000 kronor sedan nya utgrävningar året innan visat att det inte fanns några fler intressanta fynd i den gamla bronsåldershögen. Den schaktades sedan bort hösten 1956.
F T H Nordbergs bokhandel i korsningen Kontinentgatan-Östergatan, kv Österbro. Nordberg var den första bokhandlaren i huset. 1906 överlät han verksamheten på bokhandlare B G Lundgren. Bild från slutet av 1800-talet. Östergatan-Algatan är ännu belagd med kullersten och Kontinentgatan är en enkel grusväg.
Kasernvakten, omkring 1975 För att underlätta för de värnpliktiga att göra kortare besök i Strängnäs centrum ställdes ett antal cyklar till förfogande. De lånades ut av kasernvakten. Här var vakten kvar i kasern 4, så cyklarna är parkerade mot kasern 3 dit vakten sen flyttade. Utanför staket skymtar regementets korvkiosk, den flyttades några år senare till stadsdelen Djupa skogen.
Furirmässen 1923 1923 års furirer. Furirmässen var ett rum innanför marketenteriet "Markan" i byggnad 10. Stående fr. v. Eriksson, Hammar, Olof Stålhammar och Larsson. Sittande fr. v. Pettersson, Axel Branting (med dagbrickan), Trygg, Eriksson, Isak Moback (bakom de övriga), Karlsson, kallad "Skräcken" och Andersson.
Köket under 1920-talet Det moderna kökets kokgrytor drevs med överhettad ånga från värmecentralen på baksidan av denna byggnad (by 9). Närmast ser vi två tryck-kokare (se spännskruvarna för trycklocken) och några vanliga kokgrytor. En av tryck-kokarna var kvar i köket under hela driftstiden 1921-1987 = 65 år -- en imponerande kvalité.
Sjukskriven 526 Jakobsson på "luckan". Sjukskriven grp 1= var med i tjänsten, men befriad från delmoment, t ex löpning. Sjukskriven grp 2= på logementet. Man fick bara gå till matsalen vid måltider. De flesta blev dramatiskt friskare i slutet av veckan -- risk för att bli kvar över helgen!
Bataljonsgatan, tidigt 60-tal Löjtnanterna Arne Lindblom och Sten "Sten-Kalle" Karlsson. Till den helt nya fältuniformen m/59 bär Arne Lindblom koppel. Detta var vanligt åren 1960-61, sen ändrades nog UniA (Uniformsreglemente för Armén) så att det ersattes av bältet till den nya stridsselen, eller livrem m/52.
Strängnäs 1934 Kapten Carl Bertil Hökerberg Född: 1894-01-17 Värnamo, Jönköpings län Död: 1986-09-18 Örgryte, Göteborgs kn Hökerberg var 1921 chef för velocipedordonansskolan vid regementet i Malmköping. Vid marschen till Strängnäs medförde H. officerskårens maskot "Flugan" i ett fodral monterat på cykeln.
Underbefälskårens framgångsrika lag vid ett stadsstafettlopp 1965. Loppet hade sex sträckor, fem löpning och en simning vid strandbadet. Målgång vid kvarnen. Arrangör var Korpen och vandringspriset höll tidningen Folket med. Deltagarna i detsegrande laget fick en unik kopparplåt med kvarnen på, förmodligen tillverkad av Leopold Schramm. Fr v Göran Dahlström, Arne Granath, Jan Johansson, Bernt "Putte" Sandell, Rune Larsson, senare Lanzén och Alf Görsjö.
Julkort från FN-kassan -- tidigt 1960-tal Högst upp i mitten kassachefen, förvaltare Helge Ekholm. Övriga anställda på kassan fr. v. Elvy Zetterlund Berit Ekholm, dotter till kassachefen Gunnar Dahl Maritha Ehn, och Elisabeth Lundgren. Från 1983 var Elisabeth chef för FN-kassan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.