Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Från 299 kr
Samma dag som Bild 1089 tog Masse den här av tröskhuset och bodarna. Tröskhuset tycks ha fått ny panel, det är bara fönstren som är målade. Vad bodarna innehållit är inte känt, man den större bodens högra del med fönster var nog dass. Andra halvan kan ha varit vedbod, men verkar väl liten.
Det rådde uppenbarligen en febril byggnadsakivitet på båda Smissparterna på 1910-talet, man förnyade så gott som hela byggnadsbeståndet. Det märkliga med Artur Karlssons part var att man byggde ena vinkeln av ladugården i bulteknik, det hade man i stort sett slutat med på 1910-talet. Men moderna fönster satte man in! Stendelen innehöll fähus och buldelen lada. T v skymtar källaren, se Bild 1059.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. Det här är mittsektionen av ladugården.
Vi ser den gamla manbyggnadens baksida på Smiss södra part. Huset är säkert det stenhus Christen Larsson byggde 1795, men höjt, försett med frontespis och förstorade fönster på 1840-talet. Det ser ut att vara i gott skick, men ändå rev man det och byggde ett stort nytt hus 1929.T h syns brygghuset mad bakbygge som bla innehöll smedja.
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Masse har avbildat manbyggnaden på den sydligaste parten i Hallsarvegrannlaget. Vi ser manbyggnaden från omkring 1870, modern med fönster i små nischer och de då så populära trekantsfönstren. Papptaket samt köksbakbygget med vardagsingång tillkom runt 1900. Till höger ses en bostadsflygel från omkring1890 och till vänster en ovanligt utformad smedja.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Här ses den västra partens manbyggnad från åkern i söder. Enligt Lauboken är huset uppfört 1883, men frågan är om det inte är kraftigt ombyggt då. Det skulle kunna vara ett äldre hus som höjts och fått källare och moderna fönster. I bakgrunden syns den nya rätt obetydliga ladugården, jämfört med den gamla stora stenladugården, som var sammanbyggd med grannpartens.
Här ser vi ladugårdslängan med ladan t v med ena porten öppen. Sedan följer troligen stallet, därefter portlidret, gårdens infart med en höhäck stående inne. Sedan följer sannolikt kohuset och ungdjurshuset med varsin hoimd, där luckorna har ersatts med fönster. I förgrunden står en modern vattenpump.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
Masse kallar detta för släkstigvagn, sidolämmen liknar en stege. Släke kördes nog med lite olika vagnar, kanske beroende på om släken var våt och tung eller inte. Vagnen står på gården hos Oskar Larsson på Fies norra part. Ladugården har märkliga rombformade fönster till kohuset och stallet. Luckorna går till varje fähus hoimd, hörum. Agtaket har lappats med halm.
Masse visar tydligt hur ryssjans "mun" ser ut med fångstarmarna och hålen in i ryssjan. I bakgrunden ser man en modern ladugård med det tidiga 1900-talets spröjsade fönster med vita foder. Taket är täckt med papp i lodstående vådor liggande på en spånbörding.
Uppklätt och förväntansfullt i Linköping när staden fick besök av kung Oscar II sommaren 1893. På vägen från järnvägsstationen mot slottet stannade konungen till i Trädgårdsföreningen för en promenad genom parkens lummiga gångar. Fotograf Sohlberg stod i ett fönster till restaurangen och frös ögonblicket kort före händelsen.
Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821, men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Till vänster ses kyrkskolan under uppförande.
Sankt Anna kyrka och skola. Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Skolhuset stod färdigt 1902.
Tanneforsgatan 4 i Linköping. Reveterat och gråmålat timmerhus i två våningar. Pilastrar och fönsterramar i ljusare färg. Höga, smala butiksfönster mot gatan, övriga fönster av två rutors höjd. Byggt troligen under 1800-talets första hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping mot stiftets biskopsgård. Byggnaden byggdes 1733-34 under den tid Erik Benzelius var biskop. Nu, 1902, disponerades gården av biskop Carl Wilhelm Charville med familj. Kort tid efter bilden kom byggnaden upplysningsvis att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens fönster mot gatan.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.