Masse har gått ut på åkern norr om gårdsparten och tagit an bild av ladgaveln och tröskhuset. Ladan var byggd i bulteknik så som brukligt var, man ser bandskallarna sticka ut i hörnet. Ladan har sen höjts med ett foderloft i resvirke och fått moderna fönster. Tröskhuset ser ut att vara höjt precis när bilden togs, panelen är ännu inte målad och halmen mot tröskhustaket ser helt ny ut. Taket är lagt med papp i liggande vådor, ovanligt nog. Tröskhuset har fått portar och fönster, vilket visar att man rett in det för andra ändamål. I förgrunden står det en jämn och tät bandtun.
Från 299 kr
Här ser vi ladugården, som enligt Lauboken skall vara 6 år gammal. Men det är med största sannolikhet en ombyggd ladugård, se Bild 1093. Den bestod av från vänster tröskhus med lada, ladportarna sitter på traditionellt vis i vinkeln vid tröskhuset. Längan i mitten togs upp av dubbla fähus med port emellan, frågan är om det inte fanns grishus och lammhus här också iom att det är två fönster på ena sidan om dörrarna. Vad längan t h innehöll är fn inte känt. Ladugården har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och många småspröjsade fönster på för tiden traditionellt vis, liksom halmtaket.
De båda sammanbyggda ladugårdslängorna på båda Sunnkörkeparterna låg förr framför manbyggnaderna ut mot vägen. Här på södra parten hade troligen Vilhelms far Karl Larsson förnyat ladugårdens södra del, osäkert om det var helt nybyggt eller bara ombyggt med foderloft och krysspröjsade fönster i 1880-90-talsstil. Från vänster ser vi den gamla delen med agtak med troligen gårdspartens infart skymtade längst tv och sedan en hoimd, hörum med fönster istället för lucka i väggen, och därefter ett kohus. Den nya delen med spåntak innehöll en hoimd, sedan troligen stall, portlider och gris/lammhus. Alla ladugårdsbyggnader revs och man byggde en ny mindre ladugård söder om gårdstomten 1924.
Här ser vi en närbild på den märkliga visthusboden/källaren som stod mellan manbyggnadens östra hörn och fönstret, se Bild 658. Om båda rummen haft källarfunktion är osäkert, källare brukar inte ha fönster. Saltskadorna på väggen intill högra dörren tyder på att källaren låg här. Förr slabbade man mycket med saltlaken i kött- och fisktunnorna och den sög väggarna i sig. Salt fräter på puts och sten, därav skadorna. Rummet med fönster måste ha haft en annan funktion. Snickarbod?? En ny större källare byggdes senare mot flygelns östra gavel med ingång från brygghuset.
Det här är en imponerande ladugårdsbyggnad, uppförd 1867 och lite ombyggd på 1910-talet med större dörrar och fönster. Gaveln med mindre fönster i två våningar är orörd. Den är också uppförd i sten ända upp till hanbalken, så bara översta gavelspetsen är brädklädd. Det är ett äldre sätt att bygga än fähuset bredvid, där hela gavelfältet är brädklätt och resningen är något flackare. Beteshagen är avgränsad mot ladugårdstomten med en mycket kraftfull slantun byggd av rejäla stolpar och breda bräder. Grinden t h är av traditionell modell med slanorna intappade i stolpar med korslagda snedsträvor. Ris i hagen tyder på torrsommar, där djuren stödutfodrats med löven från avhuggna askkvistar.
Byggenskapen gick tydligen i ett rasande tempo på Anderse! 1910 byggdes den nya manbyggnaden, strax efter den nya ladan och här 1914 är den nya ladugården just färdig, bruklaven står ännu kvar! Det är lite märkligt att halm ännu var ett gångbart taktäckningsmaterial. Det tyder på att man hade ont om skog till att såga spån av, det var annars nog det naturliga materialet. Ladugården är modern med fähus i sten med stora rikt spröjsade fönster och föderloft i rödmålat trä, likaså med fönster. Dörrarna till fähusen är stora och breda.
3.- och 4. kompaniernas kasern 1925 I hitre delen av kasern bodde 3. kompaniet i sex logement. Nedre våningen fyra logement och på övre våningen två. Efter logementen (de med stora fönster) på ö.v. följer tre mindre fönster -- det var kompaniets stora dagrum. Fram till slutet av 1950-talet hade soldaterna små möjligheter att resa hem på helger, så dagrummen fyllde en viktig funktion. Sök på "3. komp dagrum" i Digitalt Museum så hittar du sex bilder med målningar just från denna byggnad. Hitom kasernen ser vi tegelmuren med grind 2 i "Bataljonsgatan". Byggnad: K0074-004
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
'Monterad tjäder. :: :: Text till bilden: ''Tjädern räknas till orrslägtet, som bland hönsfoglarna utmärker sig genom helt ludna fötter, men undantag af tårna. Denna stora och kostbara fogel är i gamla verldens mer tempererade skogstrakter, hvad vilda kalkonen är för samma trakter i Nordamerika. I Skandinavien är han allmän från Skåne till långt upp i Enare lappmark. Barrskogen är hans käraste tillhåll. Der har han ock sitt bo på marken. Är denna bar, träffas han om dagen merendels der. Om natten, eller då snö höljer jorden, hvilar han på trädens grenar. Likasom så många andra hönsfåglar lefver tjädern i månggifte, hvilket annars sällan förekommer bland foglarna. Då hans kött är så eftersöktt, jagas och dödas han på flerfaldiga sätt, men omtänksamma jägare spara alltid honan. Han lefver mest af barr, bär och knoppar. Ungarna lefva i början mest af insekter.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Mangårdshuset på Göingegården. Bilden tagen mot norr. Byggnaden har ett valmat mansardtak, med en variant av säteritak där en rad små fönster sitter på nedre takfallet vid takets brytning. En centrerad frontespis över entrén når upp till nock. (Se kvarnen på bild MR2_1346)
Tage Andreasson fotograferad bredvid en cykel. Cykeln har pakethållare över främre däck samt en verksamhetsskylt på ramen med texten "H G Lundin Speceriaffär. Tel 160". Bakom cykeln står två flickor och en katt sitter i ett fönster. Lundins speceriaffär var belägen hörnet Södra Ringgatan - Göteborgsvägen i kv Cederberg. Tage Andreasson var springpojke hos Lundins på 1930-talet. Han tjänade 1 kr/dag.
Exteriör vy av större tegelbyggnad i flera våningar belägen intill strömmande vattendrag. Byggnaden har rundbågiga fönster och ansluter till vattnet via mindre tillbyggnad samt konstruktion i vattenlinjen. Längs strandkanten löper murad stödmur. I bakgrunden syns välvd bro samt till vänster tornförsedd byggnad, delvis utanför bildsnittet, möjligtvis kyrkobyggnad.
Flervåningshus med rundat hörn. Bortom huset syns en mindre byggnad och träd. Handskriven text på baksidan: Fotografiet är taget mot söder på Smedjegatan. G v. F:s hem som nygift i Carlskrona 1916-19. Salen, Herrrum, ena sängkammarens fönster (anmärkning: rummen beskrivs från höger till vänster på bilden).
In på gården till Drottninggatan 15 i Linköping. Fotoåret 1970 eller möjligtvis 1971 i ett ytligt förfall som lyckligtvis kom att åtgärdas för byggnadens förtbestånd i en tid av omfattande rivningar. Fastigheten uppfördes vid 1900-talets första år i ett för tiden allmänt uttryck. I gårdssidans stora fönster exemplifieras ändå stildrag av jugend.
En ung man i militäruniform. Han sitter vid ett skrivbord, vid ett fönster. Bakom sig har han en dörr och till höger skymtar en stor soffa. Jean Danckwardt - (1885-1947), kapten och gymnastikdirektör, kusins son till fotografen. Källa: Svensk Adelskalender 1904, 1936, 1949.
Nybyggda huset i Tornared målas. Färgen var vit med gröna fönster och vindskivor. På stegen överst står Karl Johansson, Haxered, nedanför Adolf Svensson. På taket sitter John Johansson hukad, som verkar ha lånat ut sin kamera för tillfället. Adolf var Johns morbror som tog över gården 1915. Adolfs mor Anna Beata Persdotter levde och bodde kvar till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.