Vasa på väg in i GV-dockan på Beckholmen. Med ryggen åt kameran på vänster sida är kommendör Edward Clason, bredvid honom står arkeolog Per Lundström. Mannen med den "underliga" utstyrseln till höger i bild är en av dykarna. Dykarna var klädda så under sina tungdykardräkter.
Från 299 kr
Edward Clason (längst bak). Clason var tidigare chef för Stockholms örlogsvarv och utsågs våren 1957 till ordförande i den s.k. Wasakommittén, som undersökte de tekniska och ekonomiska möjlighterna att bärga Vasa. Här med prinsessan Margaretha och prins Friedrich Viktor von Hohenzollern, prinsessan Birgittas svärfar. I bakgrunden syns S/S Viking (b 1910) som åskådarfartyg
Järnvägsbro över Tjärnmyrbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Baltiska utställningen 1914. Fronten på två ånglok. SJ F 1200 till höger. Loket var senare med i en stor olycka i Getå. Efter det renoverades det. Loket såldes till Danmark (DSB) när eldriften tog över i Sverige men köptes så småningom tillbaka för att ställas ut på museum. Loket finns idag på Järnvägsmuseet i Gävle.
I bakgrunden till vänster skymtas Köping-Uttersberg Järnvägs gamla stationshus. Det vita huset i mitten av bilden var tidigare Köping Hult järnvägs restaurant och hotell, men det övertogs av Köping-Utterbergs järnväg 1886 och användes då som bostadshus åt trafikchefen. Till vänster vid kajen ligger ångbåten Hammar.
Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Liljeholmen, SJ:s verkstäder någon gång 1900--1908 Mannen i ljusa kostymen är troligen maskiningenjören Blomberg. Ruth Öselund, Huddinge , säger att hennes far, C.A.Lundin var skrivare på förrådet. Han vaar vid SJ från 1887 till hösten 1908. SJ Kb 243 "Ansgarius"
Blomstersmyckat ellok med personvagnar på Malmö centralstation i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. ASEA-tillverkat ellok tillhörande Statens Järnvägar, SJ Ds 330 med vagnarna SJ Ro2 2981 eller SJ Ro2 2982 samt två SJ Ao3.
Cederliknanade tall vid stinsbostaden i Ölme. På bilden syns stationsföreståndare förmodlingen Adolf Svärdström som var verksam under perioden 1917-1927. Ölme station tillhör Nordvästra stambanan. Nordvästra stambanan byggdes från Laxå förbi Kristinehamn, Karlstad och Arvika till norska gränsen vid Charlottenberg under åren 1865-1872.
Källarmästare Peterson Nässjö stadshus tillkom på initiativ av Carl Peterson. Carl var ordförande i municipalsamhället som 1914 skulle bilda Nässjö stad. Efter Carls död 1910, donerades 250.000kr till uppförande av det nya stadshuset. Förste källarmästre på järnvägsrestaurangen i Nässjö. Carl Peterson levde 1840-1910.
Kalas vid Trättelandas banvaktsstuga omkring 1916-1918. Text på baksidan: "KALAS PÅ TRÄTTELANDAS B-V STUGA OMKR. 1916-18" "Banpersonalen som är samlad till fest å Trättelanda hållplats tillhör Norra sträckan av Bohusbanan från Hällevadsholm - Strömstad. Boende på Trättelanda var då Banvakt Hallberg".
Bilden tagen från Basargatan i riktning mot Grönsakstorget och Västra hamngatan. Längre ned längs gatan syns Allmänna pensions- och änkekassan, samt Trädgårdsföreningens lokaler vid Grönsakstorget. Till vänster i bild syns en del av Sociala Huset, vilket tidigare var Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.
Järnvägsbro över Vitäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Bergmyrbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över vattendraget som förbinder Buresjön med Gargån. Järnvägen som går genom området sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över dessa anpassades till terrängen. De var framför allt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Svärdälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Norra infarten till Visby station. Gotlans Järnväg, GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Österede. Statens Järnvägar, SJ. Indalsbron byggdes 1914 och den är 109 m. Bron byggdes för att skapa en fast och säker förbindelse mellan byarna på ömse sidor om älven. Den byggdes för gångtrafik men har även använts for hästkörning. Den var en gång livligt trafikerad av ortsborna, framför allt skolbarn som bodde på södra sidan av älven och gick i skola i Ede.
Fotot visar infarten till dåvarande Södertälje. Det vänstra spåret kommer från Saltskog. Spåret längs lastbryggan leder till lokstallet och spåret till höger om lastbryggan leder till Södertälje uthamn. Spåret bland träden till höger leder upp till Södertälje Södra som när bilden togs ännu var under anläggning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.