Österby station. Dannemora-Hargs Järnväg, DHJ. Öppnades 2/1 1878 och lades ner 1/8 1970. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1959. Den 1 maj 1921 bytte stationen namn till Österby Bruk. 1878 var platsen en anhalt och 1918 blev det en station och då förlängdes bangården och fick två nya spår.
Från 299 kr
Stationen uppfördes 1895. 1935 ombyggdes stationshuset, varvid den gamla I klass matsalen omändrades till väntsal och expedition. Första åren hade stationen ingen biljettförsäljnging, utan var endast uppehållsstation för genomresande, som när tåget gjorde en avstickare till Mariefred här intog måltid eller dyl. Stationen disponeras sedan 1995 av museibanan ÖSlJ . Stationen hette under senare år, 1990-talet, LÄGGESTA-MARIEFRED.
Järnvägsbro över Hundträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992. Nuvarande bostadshus.
Järnvägsbro över Storbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Östaröd station. Kristianstad-Hässleholms Järnväg, CHJ. Var hållplats fram till 1907 då stationen byggdes. Men stationen öppnades först 1909 och lades ner 1969. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1944. Banan uppriven 1973/1974.Ånglok. Stationen är privatägd sen 1991. CHJ lok 16, som efter förstatligandet hette SJ L11 1656.
Valvbro över Juokkeljokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Stenträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Loket är ett statens Järnvägar, SJ S-lok med en Nalco-burk på taket vilket loken fick 1954. Nalco var för avkalkning av vattnet till pannan. Första vagnen är en sitt- och resgodsvagn litt ECF1 9067 före detta Skåne - Smålands Järnväg, SSJ 29.
Järnvägsbro över Tellejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Conte Rosso var ett italienskt passagerarfartyg på 17 879 ton, byggt 1921 och blev under andra världskriget ombyggt till trupptransportfartyg. 1940 sänktes det av en brittisk U-båt utanför Tripoli. Ombord på Conte Rosso fanns cirka 2 700 italienska soldater på väg till Nordafrika. Ungefär 1 200 personer omkom.
Brudkort, visande friherre Ludvig Bernhard Rappe (1847-1906) och makan Anna Eva Jaquette Tersmeden (1863-1951) vid vigseln i Örebro 1883. Makarna bosatte sig på Christinelund där de fick sex barn varav fem levde till vuxen ålder, Sedan maken dött 1906 skötte friherrinnan godset i många år. Hon avled dock i Varberg sonen där Adolf Hilding (1895-1954) var stadsläkare.
Höganäs Övre station. Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Besiktningståg. På trappan står trafikinspektör Maechel. Statens Järnvägar, SJ Ca, en F3a-vagn från före detta VKB 25301-308. Sist en år 1885 från C2b ombyggd B7 629 vilken senare fick nytt underrede med förlängt axelavstånd och länkaxlar. B7 vagnen var en så kallad inspektionsvagn vilken 1907 disponerades av första distriktet.
Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
I december 1955 skrev Östgöten att Linköping var en trafikfälla mindre eftersom gatukontoret snabbhet ordnat passagen mellan Hamngatan och Storgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Stora torget var länge Linköpings kommerciella centrum. Till vänster ser man Centralpalatset som är byggt 1909. Folke filbyter. Storgatan. Centrala Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Mössebergs musikkår vid Settergrens hörna, Danska vägen, 1947. Ledare: Arvid Pompeijus. Känner igen i första raden Stig Johansson klarinett, Olle Karlsson flöjt, J.W. Gustavsson basun, Gösta Johansson trumpet. Vidare Oskar Nilsson basun, Lennart Lind saxofon, Arnold Ewertz bastuba, Lennart Gustavsson klarinett, Ingvar Andersson (Arrestig) trumpet. Tydligen ett tillfälle då vi etablerat samarbete med Frälsningsarmén, som då var en mycket aktiv församling.
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Denna byggnad var belägen i hörnet av Lidgatan / Danska vägen. Den innehades av konditor Fredriksson och hans familj tills den inköptes av staden och införlivades med Mössebergsparken. Café och matservering. Revs under första hälften av 1960-talet. På platsen är nu lekplats och grönområde mellan vandrarhemmet och Danska vägen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.