Platsen för gamla Lackarebäcks gård rakt fram till höger i bild. Bilden är tagen från Safjället över Lackarebäck småindustri och företagspark. Lackarebäcks gård hade en stor trädgård. Området blev platsen för flera trädgårdsmästerier som anlades vid 1900-talets början. Efter andra världskriget omvandlades området från jordbrukskaraktär till bebyggelse av småindustrier. Trädgårdarna är ett minne blott. Den enda kvarvarande äldre byggnaden är ett vitt bostadshus, det ligger idag bakom de moderna kontorsbyggnaderna.
Från 299 kr
1986-04-28 skrev Gunnar Lindhe så här ”Järnvägsstationen till vänster byggde 1866 och var då avsedd för Köping - Uttersbergs järnväg, men uppläts sedermera för gemensamt begagnade med Köping - Hults järnväg. Mittbyggnaden var Köping - Hultsbanan järnvägahotell. Det hade år 1868 byggts av Arboga - Köpings Järnvägsaktiebolag, men efter 6 år överlåtits till Köping- Hultbolaget. Köping - Uttersbergs järnväg förvärvade slutligen som år 1886 överläts som bostad åt trafikchefen. Bägge byggnaderna står så vitt jag vet ännu kvar.”
Signallampa, engelskspråkig I järnvägens barndom användes tre olika signalfärger. Rött betydde stopp, grönt betydde varsamhet och vitt betydde allt väl. Signalredskapen för tågklarerare och övrig järnvägspersonal var flaggor och signallyktor. Dessutom försågs stationerna tidigt med så kallade skivsignaler eller semaforer för att ge besked om tåg fick föras in på stationen eller inte. Dessa skivsignaler och semaforer var försedda med signallyktor så att tågpersonalen kunde uppfatta vad de visade även i mörker. Signalerna visade antingen rött eller grönt ljus (stopp eller varsamhet).
HSJ hade en egen station fram till 1907/08 då en gemensam station byggdes Bråket mellan bolagen innan den nya stationen kom till finns skildrad i Skara Järnvägsblad 2/95. HSJ gamla stationshus transporterades bort och använddes som bostadshus. HSJ gamla godsmagasin revs vid den nya stationens byggnad och ersattes med ett nytt 'prydligt målat i rött, vitt och grönt' (Skara Järnvägsblad 95/2) Station anlagd 1874. Stationshuset ombyggdes helt 1923, två våningar i trä. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Del av ett vardagsrum med medaljongtapeter och en taklampa (se 2024_1475), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster ses ett fönster med en ljusgrön gardin. Bredvid ses toppen av ett lågt skåp. Rakt fram står en tresitts-soffa av polyestermaterial. Soffan har tvägående ränder i färgerna beige, svart och vitt. På väggen ovanför soffan hänger en tavla. Till höger står ett par mörka träskåp med dörrar. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av ett vardagsrum med medaljongtapeter, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster ses ett fönster med en ljusgrön gardin och nedanför sitter ett element. Framför detta står ett fällbord av trä. Rakt fram, i rummets hörna, ses ett skåp innehållande skivspelare (grammofon) och radio. Till höger står en tresitts-soffa av polyestermaterial. Soffan har tvägående ränder i färgerna beige, svart och vitt. På väggen ovanför soffan hänger en tavla. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Ett mindre toalettutrymme med vita väggar och vit inredning, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Från vänster ses en väggfast toalettrullehållare, i mitten en toalettstol, och till höger en handdukshängare samt ett mindre avsmalnat handfat. Ovanför toalettstolen sitter ett vitt spegelskåp på väggen. I spegeln skymtas fotografen. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Detta gruppfoto med brudpar, tärnor, marskalkar och släkt är taget på trappan till manbyggnaden på Gumbalde, parten invid landsvägen. Bruden har gammalmodig svart klänning, vilket visar att övergången från svart till vitt var en utdragen process. Här ser brudparet och de deltagande mer avslappnade ut än på Andersebröllopet, se Bild 498. Brudgummen Emil Östman hade köpt Gumbalde två år tidigare. Han var kommen från den lilla granngården Bjärges och fadern Lars flyttade till Gumbalde efter det att han sålt Bjärges. Östmans sålde gården 4 år senare och flyttade troligen till Ljugarn.
En sommardag 1903 gjorde sig linköpingsfotografen Didrik von Essen ärende till makarna Elander och deras påkostade sommarbostället Bella Vista, belägen i dagens Brokinds samhälle. Lätt att nå sedan den förbipasserande järnvägen invigts året dessförinnan. Rimligtvis var han väntad, rent av beställd att dokumentera parets sommarvilla. Vi får anta att det är lanträntmästaren Gustaf Elander vi ser på verandan med makan Hilda sittande på trappan. Ungdomarna i förgrunden torde vara makarnas barn i sönerna Gösta och Emil samt dottern Helmi. Invid trappan iförd vitt förkläde står sannolikt familjens piga, Ester Maria Svensson. Upplysningsvis kan påpekas att sommarstället uppfördes 1902 av länsnotarien Karl Arnander (1864-1903). Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Tapetsering i rummet åt trädgården i stora byggnadens övervåning. Denna våning uppges vara byggd år 1802. Papperstapet struken med limfärg i klargult. Taklist av trä, klädd med tre smalt tryckta tapetbårder, den mittersta i grått och gulbrunt, de båda andra enbart grå. Nedanför på väggen är klistrad en bred utskuren draperibård i mörkblått, rödgult och vitt hängd i påklistrade rosetter - skuggor och dylikt målat. Dörröverstycket med vit botten och figurer i guldgulbrunt. Slät vit bröstpanel i fönsterhöjd, av papper och en bröstlist. Dokumentation Manne Hofrén.
Gymnasielgh, Fick körkort, Domuschefer, Socialhögskolan 9 juni 1967 En liten flicka i sexårsåldern klädd i vit kappa med luva, svarta mönstrade strumpbyxor och mörka skor med vit rand och snöre framtill sitter på en trehjuling. På marken löper ett vitt streck. Hon är placerad vid detta. Ett litet trafikljus syns längre fram framför flickan. En man med mörk kavaj, ljusa byxor, ljusa strumpor och skor sitter på huk bredvid flickan. Två andra flickor sitter på rad på andra små fordon bakom den förstnämnda flickan. Längst bak i raden står en polisman. Andra barn och vuxna syns i bakgrunden.
Julia Konstantia Bergman. Född 1860 i Öreryd. Var år 1900 änka med fyra barn och bodde i Rudet Nr 2. Kvinnan i vitt heter Julia Bergman, född Granath 1860-1931 Den andra Kvinnan heter Ebba Bergman 1897-1920. Mannen med vita mössan är P O J N Bergman 1886-1959. Den andra mannen är troligtvis Julia Bergmans pappa. Huset på bilden byggdes av Carl Bergman, född1838, död på Rudet 1900. Han brukade Rudet från 1882 -1900, Han var fanjunkare vid Wadsbo kompani vid Skarabotrgs regemente. Kompanichef var von Essen.
Wadköping 2 TV-inspelning, 31 maj 1968 I förgrunden står två skådespelare- en man och en kvinna- under en rast av TV-inspelningen av Markurells i Wadköping. Kvinnan är klädd i 1800-talskläder bestående av en svart klänning med svart ridjacka över samt en svart ridhatt. Hon har en vit scarf i halsen samt ett vitt band runt den svarta hatten. Mannen är klädd i 1800-talsmässig uniformsjacka, ljusa ridbyxor och svarta stövlar. Bakom dem står två herrar i nutidskläder varav den ena håller i en kommunikationsradio. En buss står parkerad till höger.
Lärare lärde film, Hantverksbutik, Hans Alsér, Ingenjörer på kurs 18 november 1967 Tre pojkar i tioårsåldern sitter vid ett vitt bord med hörlurar på sig samt under en mikrofon som hänger över deras huvuden. Det finns en till mikrofon invid pojken som sitter längst till vänster. De har varsin läskedryck samt dricksglas framför sig på bordet. Deras klasskamrater sitter som publik på stolar i närheten av dem. Till vänster står en medelålders herre som troligen är deras lärare. Han är klädd i grå kostym, vit skjorta, svart slips och svarta skor.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att servera drycker i dricksglas till kvinnor som sitter ner vid borden. Män sitter också längre bort i bakgrunden.
Luciafirandet 13 december 1966 Ett antal barn i sexårsåldern går i ett Luciatåg. Längst fram går en liten Lucia klädd i vitt linne med rött skärp om livet och med en Luciakrona med ljus på huvudet. Hon håller ihop sina händer. Efter henne kommer fyra små tärnor också i vita linnen och med glitterkransar på sina huvuden. Därefter kommer en stjärngosse med en Staffansstjärna i höger hand och strjärngossestrut på huvudet. Ytterligare små barn klädda i kockkläder, icke utklädda barn m. fl. går i tåget. I bakgrunden sitter publik: många mammor med små barn i famnen
Gymnasielgh, Fick körkort, Domuschefer, Socialhögskolan 9 juni 1967 En liten flicka i sexårsåldern klädd i vit kappa med luva, svarta mönstrade strumpbyxor och mörka skor med vit rand och snöre framtill sitter på en trehjuling. På marken löper ett vitt streck. Hon är placerad bakom detta. Ett litet trafikljus syns längre fram framför flickan. En man med mörk kavaj, ljusa byxor, ljusa strumpor och skor sitter på huk bredvid flickan. Två andra flickor sitter på rad på andra små fordon bakom den förstnämnda flickan. Andra barn och vuxna syns i bakgrunden.
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.