En byggnad med karaktär har tjänat ut och rivs 1925 för att ge plats för det så kallade Affärspalatset. Den märkvärdiga byggnaden, som här visar den inte så iögonfallande gaveln mot Stora torget, uppfördes sannolikt kort efter den stora stadsbranden år 1700. Den förmodade byggherren Samuel Pyttner hade blivit ägare till den avbrända tomten och efter hans bortgång omnämns gården som "salig borgmästare Pyttners fine gård mellan Stor- och Tanneforsgatorna belägen". Tills rivningen verkställdes inrymde huset Amanda Pettersons Nya Modemagasinet och Sjöbergs Garn- & Vävnadshandel.

Från 299 kr

Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294

Från 299 kr

Tavlan innehåller ett diplom som den turkiske sultanen Abdul Hamids ska ha överlämnat till musikkonstapel Ernst Petterson, tillhörande korvetten Frejas musiksextett som blåste musiknummer för sultanen vid långresan 1890-91. Översättning: "Ottoman, som är angelägen om att hans land skall leva i välgång och lycka, vill belöna dem, som tjänat staten och mänskligheten inom åkerbrukets, industriens och konstens områden, och han vill den 24 februari 1891 ge medalj av tjänsteklass, silverklassen, åt en viss Pettersson, medlem av korvetten Frejas blåsorkester, som tillhör den svensk-norska staten."

Från 299 kr

Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294

Från 299 kr

Invigning av bandel Engelsberg-Vansbro 2/11 1907 kl. 10.43-11.30. Fotot är tagit vid bron över Dalälven mellan Björbo och Nås på uppresan. Loket är SWB C/C3 27. Personerna är dels anställda sedan SWB:s början, dels pensionärer och chefer. Lokförare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i Västerås 17/10 1918 i "spanska sjukan", Lokeldare Carl Fredrik Lundin född 11/9 1881, Damen på resgodsvagnens plattform är fröken Siri Lindell gift Dahlström född 1890 (klädd i Dala Floda dräkt). I resgodsvagnens dörr står tågets befälhavare Överkonduktören Sven Gustaf Malmsten med tjänste nr 4 född 23/7 1848 död i Stockholm 26/2 1923, extra kontorsvakt Karl Erik Hugo Lindblad född 16/4 1889 död i Spånga 7/2 1959. Bland deltagarna vid jubileet märkes nr 1 främre rad i hög hatt lokförare Anders Gustaf Forss född 29/12 1857 död 3/3 1930 i Bromsten, nr 7 främre rad Trafikinspektor Knut Moberg född 7/4 1877, nr 2 rad 2 med mörkt skägg Stationsmästare Måns Nilsson Spånga född 9/12 1852 död i Spånga 24/8 1930, nr 3 rad 2 med höger hand i fickan Stationskarl nr 123 P. E. Kropp Västerås född 7/3 1850.

Från 299 kr

Invigning av bandel Engelsberg-Vansbro 2/11 1907 kl.10.43-11.30. Fotot är från bron över Dalälven mellan Björbo och Nås. SWB C/C3 27. Lokförare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i Västerås 17/10 1918 i "spanska sjukan", Lokeldare Carl Fredrik Lundin född 11/9 1881, Damen på resgodsvagnens plattform är fröken Siri Lindell gift Dahlström född 1890 (klädd i Dala Floda dräkt), I resgodsvagnens dörr står tågets befälhavare Överkonduktören Sven Gustaf Malmsten med tjänste nr 4 född 23/7 1848 död i Stockholm 26/2 1923, extra kontorsvakt Karl Erik Hugo Lindblad född 16/4 1889 död i Spånga 7/2 1959. Bland deltagarna vid jubileet märkes nr 1 främre rad i hög hatt lokförare Anders Gustaf Forss född 29/12 1857 död 3/3 1930 i Bromsten, nr 7 främre rad Trafikinspektor Knut Moberg född 7/4 1877, nr 2 rad 2 med mörkt skägg Stationsmästare Måns Nilsson Spånga född 9/12 1852 död i Spånga 24/8 1930, nr 3 rad 2 med höger hand i fickan Stationskarl nr 123 P.E. Kropp Västerås född 7/3 1850. Ekegren 61B

Från 299 kr

Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.

Från 299 kr

Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Lucka ned till rum 0015 som är reaktorgraven. Gravens ytterväggar = serviceutrymmets ytterväggar och 15 meter djupt. Ett tomt mörkt utrymme som vi inte fotograferade. Avsikten med denna grav var att när reaktorn hade tjänat ut skulle installationerna samt golvet i serviceutrymmet avlägsnas, reaktorn friläggas och transporteras till och sänkas ned i detta hål. Sedan skulle allt inneslutas i betong. Reaktorn var deponerad. Till höger i bild syns anslutningar för varmvatten som ingår i serviceriggen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.

Från 299 kr

En intressant bild av gårdsmiljön hos Melanders på Bjärges. Med "häusi" avses på gotländska uthusen, ekonomibyggnaderna, medan bostadshus benämns "byggning". Melanders "häusi" består troligen av från vänster: vedbod i trä med vedtravar utanför, ladugård sannolikt innehållande från vänster kohus med hoimd, hörum t h, portlider, stall fast det verkar vara mycket trångt mellan portarna, lada bakom ladportarna och i vinkel tröskhus. Boden i trä kan innehålla grishus och lammhus. Byggnaderna uppvisar de olika takmaterial som fanns att tillgå, från vänster: halm, ag, falar, spån. Längst t h skymtar takkanten på manbyggnaden. Om man ser i gräset nedanför och fram mot kvinnorna, ser man grundstenar i marken. Det betyder att man rivit brygghuset som stod mycket trångt inpå manbyggnaden, se Bild 555. När grannparten revs 1907, fick Melanders dess gårdstomt och behöll då dess brygghus, vilket var större och modernare än det gamla. August Melander och hustrun Matilda född Larsson båda från När köpte gården först 1908, så diskussion om tomt och brygghus måste ha skett innan köpet var klart. Melanders hade troligen varit en tid i Amerika och kanske tjänat så mycket pengar att de hade råd med ett gårdsköp. Deras två äldsta barn Emrik och Ester var födda i USA. Denna gårdspart hade före Melanders tid bytt ägare flera gånger, förre ägaren Hallander drunknade 1907 och Melanders köpte gården av dödsboet. Personerna på bilden bär arbetskläder, två av kvinnorna har säckförkläden. Man kan bara gissa vilka de är: Från vänster Ingegerd, 4 år, mamman Matilda, 42 år, Matildas mor och Augusts mor.

Från 299 kr

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Från 299 kr