Nederluleå 1046:1
Från 299 kr
Nederluleå 1040:1-2
Ladan, tröskhuset och trösken har tjänat ut hos Lars Pettersson på Kauparves norra part, inte för att byggnader och maskineri var utslitna, de byggdes omkring1870, utan för att de var gammalmodiga. Lokomobilen som kraftkälla hade kommit och den hade med sig ett flyttbart tröskverk. Här ser man tydligt storhjulet som oxarna eller hästarna drog runt och drivaxeln intill tröskverket i ladan, där stjärnhjulet sticker upp. Storhjulet stod alltid under ett skyddande tak, här bortrivet. Ladväggen visar hur en bulkonstruktion ser ut.
År 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (tidigare Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (tidigare Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda regementet förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Genom försvarsbeslut 1925 kom regementena att slås samman och bilda I 4. Bilden från omkring 1930 visar det ursprungliga kanslihuset till I 4, som efter sammanslagningen hade övergetts till fördel för den västra mässen som tjänat I 5.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Broarbete vid Skellefteåälven, Kusfors. Järnvägsbron byggdes med en kombination av stående och hängande parabelfackverk. År 1943 hade den ursprungliga bron, som togs i bruk 1893, tjänat ut. Då byttes de tre stålspannen ut mot nya medan samma landfästen och brostöd användes. Den nya bron hade underliggande stålbalkar i alla tre spann. Det långa mittspannet var dessutom utformat som en bågbro med vertikala stag ned till den underliggande balken. Bron trafikerades fram till linjeomläggningen 1993.
Kopral nr: 33 ÖBS Johan Albert Wahlstedt, född 1866. Skriven till husar 7/9 1889 efter sin far, som tjänat för samma rusthåll. Avsked 30/9 1937. Död i Glanshammar 19/9 1949. Fotot tagit 27/9 1937, under Wahlstedts sista tjänstgöring i samband med avsked. Wahlstedt var regementets siste tjänstgörande indelte husar. Sista rusthållshäst, sto, brun med stjärna och snopp. Född 1897, mankh.153 cm. Antagen 22/10 1901, kasserad 10/10 1914. E. Rameses**. Benämt Julia.
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
De till åldern komna makarna Anders Peter Andersson och Anna Charlotta Samuelsdotter sitter tungt på bänken invid stugan Lilla Hagen i Vist. Deras långa torparliv går mot sitt slut. Det forna torpet Lilla Hagen hade vid tiden ombildats till undantagsstuga för behövande som under sina krafts dagar tjänat under godset Bjärka Säby. Makarna hade tidigare varit torpare på Stora Hagen men var nu inhysehjon. Just denna dag hade de förmodligen besök av någon av parets barn med äkta hälft och barnbarn. Bilden är odaterad men den gamle mannens död under julhelgen 1912 sätter ett sista datum.
En byggnad med karaktär har tjänat ut och rivs 1925 för att ge plats för det så kallade Affärspalatset. Den märkvärdiga byggnaden, som här visar den inte så iögonfallande gaveln mot Stora torget, uppfördes sannolikt kort efter den stora stadsbranden år 1700. Den förmodade byggherren Samuel Pyttner hade blivit ägare till den avbrända tomten och efter hans bortgång omnämns gården som "salig borgmästare Pyttners fine gård mellan Stor- och Tanneforsgatorna belägen". Tills rivningen verkställdes inrymde huset Amanda Pettersons Nya Modemagasinet och Sjöbergs Garn- & Vävnadshandel.
Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294
Tavlan innehåller ett diplom som den turkiske sultanen Abdul Hamids ska ha överlämnat till musikkonstapel Ernst Petterson, tillhörande korvetten Frejas musiksextett som blåste musiknummer för sultanen vid långresan 1890-91. Översättning: "Ottoman, som är angelägen om att hans land skall leva i välgång och lycka, vill belöna dem, som tjänat staten och mänskligheten inom åkerbrukets, industriens och konstens områden, och han vill den 24 februari 1891 ge medalj av tjänsteklass, silverklassen, åt en viss Pettersson, medlem av korvetten Frejas blåsorkester, som tillhör den svensk-norska staten."
Invigning av bandel Engelsberg-Vansbro 2/11 1907 kl. 10.43-11.30. Fotot är tagit vid bron över Dalälven mellan Björbo och Nås på uppresan. Loket är SWB C/C3 27. Personerna är dels anställda sedan SWB:s början, dels pensionärer och chefer. Lokförare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i Västerås 17/10 1918 i "spanska sjukan", Lokeldare Carl Fredrik Lundin född 11/9 1881, Damen på resgodsvagnens plattform är fröken Siri Lindell gift Dahlström född 1890 (klädd i Dala Floda dräkt). I resgodsvagnens dörr står tågets befälhavare Överkonduktören Sven Gustaf Malmsten med tjänste nr 4 född 23/7 1848 död i Stockholm 26/2 1923, extra kontorsvakt Karl Erik Hugo Lindblad född 16/4 1889 död i Spånga 7/2 1959. Bland deltagarna vid jubileet märkes nr 1 främre rad i hög hatt lokförare Anders Gustaf Forss född 29/12 1857 död 3/3 1930 i Bromsten, nr 7 främre rad Trafikinspektor Knut Moberg född 7/4 1877, nr 2 rad 2 med mörkt skägg Stationsmästare Måns Nilsson Spånga född 9/12 1852 död i Spånga 24/8 1930, nr 3 rad 2 med höger hand i fickan Stationskarl nr 123 P. E. Kropp Västerås född 7/3 1850.
Invigning av bandel Engelsberg-Vansbro 2/11 1907 kl.10.43-11.30. Fotot är från bron över Dalälven mellan Björbo och Nås. SWB C/C3 27. Lokförare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i Västerås 17/10 1918 i "spanska sjukan", Lokeldare Carl Fredrik Lundin född 11/9 1881, Damen på resgodsvagnens plattform är fröken Siri Lindell gift Dahlström född 1890 (klädd i Dala Floda dräkt), I resgodsvagnens dörr står tågets befälhavare Överkonduktören Sven Gustaf Malmsten med tjänste nr 4 född 23/7 1848 död i Stockholm 26/2 1923, extra kontorsvakt Karl Erik Hugo Lindblad född 16/4 1889 död i Spånga 7/2 1959. Bland deltagarna vid jubileet märkes nr 1 främre rad i hög hatt lokförare Anders Gustaf Forss född 29/12 1857 död 3/3 1930 i Bromsten, nr 7 främre rad Trafikinspektor Knut Moberg född 7/4 1877, nr 2 rad 2 med mörkt skägg Stationsmästare Måns Nilsson Spånga född 9/12 1852 död i Spånga 24/8 1930, nr 3 rad 2 med höger hand i fickan Stationskarl nr 123 P.E. Kropp Västerås född 7/3 1850. Ekegren 61B
Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.