Baskemölla
Från 299 kr
fotografi
Bilden visar skeppsgossar som vårdar sina kläder och annan utrustning ombord på Jarramas.
Bilden föreställer en man som vårdar minfartyget Älvsnabben under långresan 1966-1967.
Vanskött postcykel parkerad i en vattenpöl. Vårdar vi våra inventarier på bästa sätt ?
Vanskött postcykel slängd mot ett plank. Vårdar vi våra inventarier på bästa sätt ?
Blommande träd och lusthuset på Västerlånggatan 1. Arbogaån och ågårdar på söder, syns i bakgrunden.
Blommande fruktträd på Västerlånggatan 3. Utsikt över Arbogaån och ågårdar på Storgatan.
Ågårdar på Storgatan, Arbogaåns södra sida. Längst bort i bild syns Arboga Elektricitetsverk.
Vintervy över ågårdar på södra sidan av Arbogaån. I bakgrunden ses Strömsnäsbron. Is och snö på ån.
Ågårdar på Arbogaåns norra sida, längs Västerlånggatan. Det är vinter och snö.
Utsikt från Kapellbron. Ågårdar i vinterskrud. Is och snö på Arbogaån. Fastigheterna ligger längs Västerlånggatan.
Ateljébild på en kvinna med ondulering. Enligt Walter Olsons journal är bilden beställd av Karin Gardar ifrån Landstinget.
Erik Lagerberg visar exempel på att en social resa i allt högre grad blev möjlig under 1800-talet. Född i Regna 1847 som oäkta son till en hemmadotter i en mindre gård, blott 7/45 hemman. Modern gifte sig efterhand med en torparson från orten och paret blev del i hennes föräldrahem. Deras första tre gemensamma barn dog i späd ålder och familjen tycks delat samma förutbestämnda öde som de flesta med små resurser. Paret reste sig dock och kom efterhand att arrendera relativt stora gårdar, bland annat församlingens kyrkoherdeboställe. I detta lyckades Erik få studera och efter examen i filosofiska ämnen återfinns han från 1881 som vice lektor vid Linköpings läroverk. Från höstterminen 1885 var han i tjänst som tillförordnad rektor vid läroverket i Söderköping och vidare som ordinarie rektor vid lärosätet i Eksjö. Från 1881 gift med Anna Agata Eleonora Åkerblom. Här porträtterad omkring 1885.
Holländare, kvarnen riven omkring 1930-tal. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Mangården från parken. Del av trädgårdsmuren. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.