Hamngatan 17 i Linköping prydde tills det revs hörnet av Hamngatan och Drottninggatan. Husets slutna, kubiska form i kombination med ett högt och brutet tak gav bygganden karaktär. Det var uppfört åren 1908-09 efter ritningar av Janne Lundin och det vackra huset kunde teoretsikt kunnat stått kvar. Rivningstomten står i skrivande stund i princip obrukad. Även Hamngatan 19, påföljande fastighet i bilden, är riven, men är vid sidan av direkt berörda sannolikt inte lika saknad. Foto 1975.
Från 299 kr
Lau kyrkas östra gavel med tre stora gotiska fönster tillhör öns största, det är bara Källunges som kan mäta sig. Takformen är mycket märklig, som synes vinklar taket inåt. Detta ändrades vid kyrkans stora omgestaltning 1958-60. Om taket egentligen färdigbyggdes på 1280-talet och fick den form man ursprungligen hade tänkt sig kan man undra. 1288 kom ju inbördeskriget som Gotlands landsbygd förlorade mot Visby och därefter upphörde mycken byggnadsverksamhet. Blev taket färdigt före kriget?
Masse har tagit en bild av tröskhuset och ladugården tom portlidret 3 år efter den förra bilden, se Bild 977 och 978. Vi ser att tröskhuset har portar och således är ombyggt till vagnbod e dyl. Till vänster står en mängd trolar till bandtaunar. Om man jämför med bilden från 1914, ser man att ladugårdens väggar blivit färdigputsade. Utrymmet innanför det stora smårutiga fönstret är troligen hönshus, av hönsluckan nertill att döma. T h är någon form av mindre fähus.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde officiellt invigas i april månad 1923 och gav i förstone plats för I 4 och I 5. Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 4.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde brukas från hösten 1922 och gav i förstone plats för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 5.
Rangerbangårdens Östligaste del. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Förstoring av bildytan i en djuptrycksform vid konventionellt djuptryck. Alla rasterpunkterna är fördjupningar med samma form och utsträckning men med olika djup. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1575.
Linjelag som byggde telefinlinjen från Enskogen Till Tevansjö 1924. Man vilade middag vid denna flottkoja, som var byggd i form av ett gapskjul. Männen i främre raden från vänster Anders Berglöf, Helmer Hallenius, Olle Blomgren och Johan Thorell. I kojöppningen Olle Djäkner, Manne Haglund, Järvström och Englund. Linjegubbarna boode inhysta i bygdens gårdar, men till helgerna cyklade man hem, en sträcka på omkring 4 mil.
Enligt text som medföljde bilden: "Bundsens uppvaktning. Den 4 Februari 1883- Uppvaktande Lysekils medborgare. Tullinspektören E.G Bundsen, för att bringa honom sin hyllning och tack för det han under en tid av 25 år, på ett förtjänstfullt sätt varit Lysekils köpings ordningsman samt ordförande i kommunalstämman m.m. Och som ett minne härav, togs ovanstående fotografi. Vilket i förstorad form, samt inramad, sedan överlämnades till Jubilaren. Fotografiet är taget av M. Jacobson. Lysekil".
Drottning Louise syns i förgrunden som en av flera människor sittandes på rad. Hon sitter vänd mot konteramiral Samuelson som hon samtalar med. På hennes kappa sitter en brosch i form av ett ankare. Hon bär solglasögon och i knät ligger en kikare. Bredvid henne sitter en dam i klänning och solhatt, också hon med kikare i knät, vänd bort från kameran. Bilden är tagen i samband med "Operation kullen" 1955.
Ryttarmästare Stig Aaby-Ericsson chef för K3/Und 1965-1970. Dessförinnan chef för c´ast samlade underkurser 1960-63 vid AUS i Uppsala, 1964- vid K 3 i Skövde. Med ett par veckors varsel flyttades kurserna våren 1964 från Uppsala till Skövde. K3/Und organiserade arméns underrättelsekurser för blivande underrättelseofficerare på bataljons-, brigad- och fördelningsnivå. 1974 fick verksamheten en fastare form då en underrättelseskola organiserades inom K3 (K3/UndS) med en fast befälskader.
Karlsborg, norra kanalbanken. Före detta Maurits Boustedts villa "Hildas borg" byggdes omkr 1888 -1890. Beboddes en tid av bl.a. kommendanten på fästningen C O Sylvander under hans tjänstgöring åren 1904 - 1911 och även en tid efter sin pension fram till 1922. Den del av staketet som fortfarande står kvar sattes upp under Sylvanders tid och har ett militärt utseende i form av bajonetter och kanonkulor. Kortet är från K-A Hanssons album.
Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två små kalvar i ett bås. Bakom den ena kalven står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Till vänster om båset ute på golvet står en liten pojke klädd i ljus tröja, ljusa byxor, svarta stövlar samt en ljus mössa på huvudet. På väggen bakom pojken har någon målat ett konstverk i form av en Musse Pigg-figur.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia med tärnor som är i yngre tonåren tågar inomhus i ett klassrum i en skola. de passerar förbi skolbänkarna där publik i form av en skolklass sitter och bteraktar Luciatåget. De är klädda i Lucialinnen. Lucian har Luciakrona på huvudet med ljus i samt ett rött skärp om livet. Hon håller ihop sina händer. Tärnorna bär glitterkransar i håret, glitterband runt liven samt bär ljus i sina händer. Ljuset i klassrummet är tänt.
Miss Örebro 14 november 1966 En ung kvinna som blivit vald till Miss Örebro sitter på en säng med blommigt överkast och är i färd med att lyfta upp sitt lilla barn ur en vit spjälsäng. Kvinnan är klädd i en ljus, ärmlös blus, vit kjol med svart kant nedtill samt ett vit skärp runt midjan. I öronen har hon örhängen i form av stora vita pärlor. Barnet har på sig en vit pyjamas med figurer på.
Lucia, Trafikolycka, Sörbyvägen Lillån 13 december 1966 Ett Luciatåg bestående av barn i tioåårsåldern står uppställt i ett klassrum i en skola. En Lucia befinner sig i mitten klädd i vitt linne, rött skärp om livet och ljuskrona med glitter på huvudet. Tärnorna som står runtomkring bär också vita linnen med glitter runt liven. De bär ljus i sina händer.Två tomtar står på ömse sidor om tärnorna. Framför Luciatåget sitter en publik i form av en skolklass.
Orubricerad, Oscarianskt, Bara skämt, KF distrikt årsmöte 17 maj 1967 Två herrar står invid en jättelik skylt i form av en bok som ligger uppslagen. Mitt i boken syns texten "Vår dag...Barnens dag 1967." I högra hörnet på boken syns en blombukett. Herrn till vänster är klädd i svart rock, svarta byxor, svarta skor och svarta glasögonskalmar på de glasögon han bär. Den andra är klädd i vit arbetsrock och svarta byxor och svarta skor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.