Gustaf Karlberg snörar på sig broddar och vid hans sida ligger klubban som förklarar varför. Säljakten var i äldre tider en viktig inkomstkälla för boende i Gryts skärgård, rent av av bedydelse för bosättning på öarna. Jakten bedrevs främst med nät och senare även med skjutvapen. På bland annat Harstena kompletterades metoderna under 1900-talet med klubbning. Jakten avtog från 1940-talet. Sälstammen hade sjunkit och priset för tran och hudar vikt nedåt.
Från 299 kr
Officeraren Axel Grewell porträtterad i Stockholm omkring förra sekelskiftet. Född i Linköping men uppvuxen i Kristberg och vidare Klockrike församlingar där fadern var kyrkoherde. Från 1878 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Avsked 1907 med kaptens grad. Även en tid ordförande i Östergötlands skytteförbunds verkställande utskott och överkontrollör vid brännvinstillverkningen i Östergötlands län. Från 1896 gift med grevinnan Anna Elisabet Mörner.
Miljön vid lantbruksenheten Humpen på platsen för det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping. Fastighetsbenämningen Hump/Humpen är vanlig och betyder i dessa sammanhang ett jordstycke eller liknande. Marken till bildens Humpen var ett från Stora Ullevi avstyckat markområde som tillsammans med Rosendal och Skrivarhumpen med tiden samlade fyra beståndsdelar. Foto 1970.
Arbetslag vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering runt hyttmästaren. Foto 1902 möjligen 1903.
Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.
Med Dannebrogordern på bröstet lät Wilhelm Grönhagen porträttera sig i Karlskrona omkring 1875. Utmärkelsen hade han gjort sig värdig genom sitt deltagande i dansk-tyska kriget som avgjordes med slaget vid Dybböl 1864. I övrigt knuten till Jönköpings regemente. Född i östgötska Varv och uppvuxen i södra provinsens Torpa. Från 1877 gift med Agnes Westman, dotter till grosshandlaren i Linköping Gustaf Westman och hustrun Maria Carolina Juberg. Paret kom under senare delen av sina liv att äga Månseryd i Bankeryd och del i Vilseberga i Roglösa.
Porträtt av Ludvig Juberg. Född i Linköping kom han under ett flertal år att arrendera Odensgöl i Björsäter. År 1880 bröt han upp från lantlivet för att istället bli skjutsentreprenör och driva Linköpings Skjutsstation & Hyrkuskverk. Verksamheten drevs i förstone från Borgmästaregatan 3, senare mer välbekant från Ågatan 61. En kortare period 1892-93 var han ägare till gården Ljungby i Ekeby församling. Åter i Linköping titulerades han patron. Gift första gången från 1866 med Amalia Wilhelmina Lilja och en andra gång från 1892 med Maria Lovisa Aurora Wilhelmina Lagerfelt.
Porträtt av August Jonsson. Ägare och brukare av Hageby Östergård i Skedevi. Gift med Anna Eriksson. 1880-tal.
Född i Linköping 1849 av föräldrar som kort dessförinnan inflyttat från Gävle respektive Göteborg, växte Robert Johansson upp i ett gudfruktigt hem vid Nygatans nedre ände. I sin 10-årsålder flyttade familjen till Vallerstad för faderns tillträde som församlingens kyrkoherde, en tjänst han skulle inneha till sin död 1871. Efter den händelsen flyttade änkan och de nu fyra barnen till Uppsala. Väl där och i ålder lämpade sig teologiska studier för Robert och han avlade sin första examen 1878. Han prästvigdes året därpå och erbjöds efter en tid plats som komminister i S:t Olai församling i Norrköping. Foto omkring 1875.
En till synes specialiserad arbetsstyrka vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering 1902 eller möjligen 1903.
Företrädelsevis den yngre arbetsstyrkan vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering runt hyttmästaren. Foto 1902 möjligen 1903.
Handlaren och rådmannen i Linköping, Adolf Fredrik Nordwall och dennes maka Clara Mignon Fallenius, hade resurser att låta dottern Ingeborg följa tidens smakriktingar. Här iförd en moderiktig dress som väl representerar tiden. Även håruppsättningen följer vad 1870-talets unga kvinnor önskade. På ringfingret sitter vad vi får förmoda hennes förlovningsring, vilket yttermera visso daterar fotografiet till kort före sin vigsel 1873. Den blivande maken var Lars Gustaf Jegerhjelm, militär vid Första livgrenadjärregementet.
Folkskollärare Matilda Johansson porträtterad i hemstaden Linköping något av 1890-talets år. Vid tiden i 50-årsåldern och likt tidens lärarinnor ogift. Lärarrollen var länge en av få yrkesbanor som stod öppen för kvinnor, men yrkesarbete vilket som helst var för kvinnor mycket sällan förenligt med familjebildning. Utan att iklä den avbildade Matilda någon själsläggning, var valet av en accepterad yrkesroll inte sällan ett sätt att frivilligt undvika äktenskap. Matilda Johansson var upplysningvis född i Väversunda och inflyttad till Linköping redan 1867.
Fru Clara Sandberg med sonen Gustaf 1863. Gossen var då året fyllda och familjens förstfödde. Att barnet skänkte sin mor glädje är väl närmast en självklarhet men hennes oförställda leende är en varm känsloyttring som tidens fotografier sällan förmedlar. Clara var gift med köpmannen Carl Jacob Jocobsson och med åren skulle de få glädjen av en rad barn. Sin Gustaf skulle de dock mista. Tuberkulos i kombination med hjärnhinneinflammation tog hans liv kort före 13-årsdagen.
"Sälarna räknas efter slaget". Så har bilden rubriksats i andra sammanhang men så många sälar fanns inte att räkna. Fotoåret 1947 hade säljakten i den östgötska skärgården minskat i betydande grad. En sjunkande sälstam i kombination med vikande priser för tran och hudar hörde till orsakerna.
Den från småländska Lofta bördige Bengt Hägge inflyttade till Linköping 1882 sedan han kort dessförinnan påbörjat sin tjänst som redaktionssekreterare vid Östgöta Corrspondenten. Från 1886 var han tidningens redaktör. Under decenniet fann han sin blivande livskamrat i Linköpingsfödde Ester Arnander. De vigdes 1889. År 1898 bröt paret upp från staden för ny tillvaro i Halmstad där Bengt blivit ägare av tidningen Halland. Foto omkring 1885.
Påskriften och porträttets sammanhang gör det i stor grad troligt att fotografiet framställer den år 1830 och i östgötska Rök födda Eva Grönhagen. Dotter till Gerdt Carl Grönhagen och makan Charlotta Hvitfeldt. Död som ogift i Asby 1911. Foto omkring 1865.
Norra delarna av området Råberga ger ännu ett oreglerat intryck med ytor som rimligtvis inte förbises av stadens planerare. Råtorpsgatan är ett exempel på stråk där tomt efter tomt lämnats utan hus. Bilden visar Råtorpsgatan 12 (Hagalund) som fotoåret 1970 var rivningsbeslutat. Fastigheten kom vidare att ge namn till Hagalundsgatan i området.
Ungdomsporträtt av Ragnar Grevillius framställd i uppväxtstaden Norrköping. Annars född i Göteborg men kanske främst förknippad med Stockholm där han vann anseende som operasångare vid Kungliga Operan. En tid även sånglärare i London, ett yrke han kom att bedriva i Göteborg under senare delen av sin levnad. Här porträtterad vid 1870-talets senare hälft.
Fantasifull julhälsning från familjen Grewell i Linköping. Avser sannolikt makarna Axel Grewell och Anna Elisabet Mörner af Morlanda som genom deras förstfödda barn Carl Axel, Stellan och Bertil önskade sprida helgens glada budskap. Foto omkring år 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.