Enligt noteringar: "Munkedals pappersbruk med utloppskanal vid de s.k. syradammarna. Dessa dammar var sedimenteringsdammar för restluter från sulfitfabriken." (BJ)
Från 299 kr
Rivning inför uppbyggnad av byggnad 110 o 111. På Papyrus fabriksområde, 10/12-1945. I bakgrunden syns sulfitfabriken och syratornet
Manne Östlund vid arbetsbordet i kammaren i övre våningen. På väggen "Sulfitfabriken", gouache av Manne Östlund. För "Svenska Hem i ord och bilder"
Marma - Långrörs AB. Sulfitfabriken. Hå - Vallvik, lok 5, före detta Statens Järnvägar, SJ N6p 3163, ursprungligen Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16.
Handkolorerat vykort, "Sulfitfabriken. Oskarström." Fördämningen ligger till höger i bild och bortom den breder fabriksanläggningen ut sig med en hög, rykande skorsten,.
Foderjäst, en biprodukt från Sulfitfabriken, Korsnäsverken. Den 2 november 1948. Korsnäs AB är ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag som tillverkar kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter och sågade trävaror.
Frånö järnvägsstation. Stationen öppnades för trafik 12 december 1893. Otto Hugo Anshelm Ahl blev den första stationsförmannen. Godstrafiken var ibland ganska intensiv på grund av transporter till och från den närbelägna sulfitfabriken. Stationshuset revs 1976.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Handkolorerat vykort, "Stationen. Oskarström." Vykortsförlag: Lorentz Larsson Lund. Järnvägsstationen ligger längs Halmststad-Nässjö Järnväg på bandelen mellan Halmstad-Landeryd, anlagd 1877. En kombinerad banvaktsstuga och station uppfördes då, men på 1880-talet (troligen 1882) uppfördes denna stationsbyggnad i två våningar med utvändig trappa upp till en veranda. Från stationen byggdes stickspår både till Jutefabriken och Sulfitfabriken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.