Motiv från Wallenbergska trädgården i Linköping. En sekundär påskrift anger fotoåret 1898 men då var den stora tomten nyligen avstyckad och såld för exploatering, varför korrekt datering torde tidigareläggas något eller några år. Oaktat exakt datering var kägelbanan på bilden vid tiden omkring 30 år, uppförd som den var 1868 av dåvarande gårdsägare Adolf Wallenberg. Grosshandlare Axel Karlsson kom vidare i besittning av banan och lät flytta den till sitt sommarnöje Drabbisdal i Berg norr om Linköping. Sedan 1964 är samma kägelban placerad i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Motiv som tidigare gäckat oss. Vaga uppgift fanns om Olivehult och godsägare Nyström men inte begripliga nog för att med säkerhet placera platsen. Med hjälp av lokalhistoriskt orienterade har vi hamnat på Kristbergs rusthålls ägor, vars ägofigur ännu når sjön Boren. Gården ingick i det godsinnehav som den välkända byggmästaren Abraham Nyström och vidare hans söner byggt upp. Som rorsman i bilden sitter rimligtvis barnbarnet Georg Nyström, som vid tiden för bilden arrenderade rusthållet. Med sig i båten har han med motsvarande rimlighet sin hustru Tyra, född Ekstam. Den äldre kvinnan på bänken i bakgrunden svarar mot Georgs moster, den på gården inneboende Vilhelmine Möller.
Porträtt av överste Gustaf Örn. Född i Stora Tuna 1816 inledde han sin militära karriär som fänrik vid Dalaregementet 1834. Vid samma regemente befordrades han till kapten 1853 och vidare till major 1859. Sistnämnda år blev han även lärare vid Krigsakademien. Från år 1864 var han placerad vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där att via överstelöjtnants grad att 1871 utses till regementets överste, en position han kom att verka i till sin pension 1879. I sitt privata liv var han från 1848 gift med Sophia Svedelius
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
På platsen för Krokeks ödekyrka stod i äldsta tid franciskanordens kapell, omnämnt år 1440. Vid reformationen drogs klostret in och kapellet kom vidare att ersättas med den så kallade Gunillakyrkan, tillkommen genom drottning Gunillas försorg. Under 1600- och 1700-talens lopp förföll kyrkan och vid 1740-talet fattades beslut om att uppföra bildens kyrkobyggnad. Den stod klar för bruk år 1747. Men inte heller denna byggnad kom att bestå. Söndagen den 28 april 1889 drabbades kyrkan av en våldsam brand som förstörde byggnaden bortom möjlig återuppbyggnad. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar. Bilden har lämnat oss odaterad men kan genom ruinens yttre tecken uppskattas till tiden omkring 1920.
Grosshandlare John Brobeck visar stolt upp sin ridhäst invid ridhuset i hörnet av slottsträdgården till Linköpings slott. Han var född i en handlarfamilj där fadern redan som barn inflyttat till staden för att ta tjänst som bodbetjänt hos den etablerade köpmannen Johan Conrad Krouthén, för övrigt far till den välkände konstnären Johan Krouthén. Från år 1860 var Brobeck egen och vidare kom familjen sätta stort avtryck i Linköping med omnejd. Bland andra egenheter bar familjen en originell namngivning med anglosaxisk prägel. Den avbildade John hade syskon som bar namnen Jean, James, Jack och Jane. Johns egna barn kom att heta John, Jim, Jean, Jerry och Jane. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Maria Lovisa Fagerlin, eller doktorinnan Sederblad, på det vis som gärna framhölls i sociala sammanhang vid tiden. Född i Västrums socken 1861 och vidare uppvuxen i Västra Ed och Hjorteds församlingar, inflyttade hon till Linköping 1891 efter giftemål med doktor Carl Sederblad. I förstone bodde makarna i en våning på adressen Apotekaregatan 5, men flyttade snart in i det då helt nya stenhuset i hörnet av Platensgatan-Kungsgatan. Vid sidan av tjänsten som distriktsläkare hade maken även mottagning i hemmet. Bostaden kom efterhand likaså bli livfull genom parets barn, Astrid, Bo och Folke. Här ser vi henne emellertid bortom småbarnsåren, 48 år fyllda.
Ett unikt fotografi som framställts genom den tidiga fototekniken panotypi, en variant av så kallad våtkollodiumprocess där mjuka material använts som bas. I detta fall läder. Kvinnan på bilden är Eda Beckman. Född i värmländska Stavnäs som dotter till löjtnant Eduard Beckman och dennes maka Christina Charlotta Mariana Hall. Vidare gift 1849 med löjtnanten Johan Wilhelm Lallerstedt. I förstone arrenderade makarna del av egendomen Qvissberg i Vadstena. Från 1852 var paret bosatta på Starby Kungsgård. Äktenskapet bar sex barn men blev med tiden olyckligt. I augusti månad 1874 beviljande domkapitlet skilsmässa mellan makarna. Dessförinnan hade Eda och de hemmavarande barnen flyttat till Stockholm.
Ungdomsporträtt av fröken Abela Wallenberg. Född i Linköping 1835 som dotter till Johan Ulrik Wallenberg och makan Andrietta Petronella, född Chierlin. Uppvuxen i Hov där fadern från 1841 innehade tjänsten som kyrkoherde. Efter faderns död 1862 flyttade hon med sin mor till Stockholm, där fotografiet rimligtvis är taget som anges år 1865. Omkring år 1870 var Abela tillbaka i Linköping och ingick till en början i brodern Adolfs hushåll. I Linköping kom hon vidare att träffa sin blivande make, ingenjören Gustaf Rudolf Ström. Från 1880 var de gifta och bosatte sig i skånska Stoby och senare Motala.
Medicine doktor Fredrik August Ekström. Enligt påskrift porträtterad vid Medevi brunn den 1 maj 1863. Han var född i Linköping 1816 som son till hauboisten och vidare musikdirektören Anders Ekström och hustrun Anna Cajsa Sundberg. Från 1835 inskriven vid Uppsala universitet, där han 1841 examinerades som medicine doktor. Därefter praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 intendent vid Medevi brunn, en tjänst som han ska ha innehaft till år 1860. Fotografiet bör därför porträttera honom som gäst vid brunnen snarare än i tjänst.
Tidigt porträtt av Otto Cederqvist. Född i ett enkelt hem i Skeda 1825 kom han vidare att gå i urmakarelära hos urmakarfabrikör Johan Hulterström i Linköping. Under åren 1846-50 hade han tjänst hos kronometerfabrikören Victor Söderberg i Stockholm. Rimligtvis är fotografiet (ambrotypen) framtagen under hans tid i huvudstaden och är därmed ett verkligt tidigt porträtt av en östgöte. År 1850 återvände han till Linköping för att bli mästare i hemstaden. Han fick ett långt liv och förblev ogift. Han avled i lungkatarr på sitt 90:e år.
Stegeborg har ruvat på Slottholmen sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som vid funktion effektivt spärrade av Slätbaken som skydd för Söderköping och vidare delar av landet. Efter ut- och påbyggnader nådde borganläggningen en glansperiod som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Mot slutet av eran svalnade hovets intresse för Stegeborg alltmer och vid 1700-talets början var ett tilltagande förfall ett faktum. Under seklet revs rent av delar av anläggningen för åtkomst av byggnadsmaterial. Från 1901 är borgen emellertid fridlyst som statligt byggnadsminne.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Oscara Sunnerdahl föddes i Börrum 1843 där föräldrarna vid tiden arrenderade Börrum säteri. Redan året efter Oscaras nedkomst flyttade familjen emellertid till Stockholm och det kom att dröja till 1869 tills hon åter bosatte sig i Östergötland. Nämnda år inflyttade hon med den från Gammalkil bördige maken Johan Fredrik Westling efter att de köpt Stavlösa frälsegård i Orlunda, men redan året därpå bröt de upp för annat försök med Snyttringe gård i Allhelgona församling. Inte heller detta ägarskap tycks ha fallit makarna i smaken ty 1874 återflyttade paret till Stockholm. Oscaras betydligt äldre make kom vidare att avlida 1878, själv fortlevde hon som änka till sin död 1910. Äktenskapet var barnlöst.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Porträtt av handlare August Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han vid 15 års ålder kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos sin äldre bror som etablerat sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. År 1863 tycks August Österberg ha öppnat egen handel i Lagerströmska gården invid Stora torgets norra sida. Vidare i livet kom han strax före sin 50-årsdag gifta sig med den 30 år yngre Magnhild Ingeborg Emerentia Juberg. Äktenskapet blev barnlöst och makan skulle så förbli trots omgifte och efterlevnad av sin första make i nästan 50 år.
Sigrid Lidberg i ett konstfullt montage av okänd fotograf. Född i Linköping 1848 men uppvuxen i Hagebyhöga och vidare Hov, i vilka församlingar fadern var kyrkoherde. I vuxen ålder kom hon att föra en ganska ambulerande tillvaro med vistelser i skånska Kvidinge, uppländska Malsta, Åtvidaberg och Uppsala. Enligt källorna bär hon under perioden mestadels titeln mamsell men torde genomgått högre studier då hon enligt uppgift undervisade i en tid vid Uppsala elementarläroverk för flickor. Sommaren 1883 gifte hon sig med läraren Claes Alfred Winell och paret bosatte sig i Stockholm. Äktenskapet blev emellertid kortvarigt. Sigrid avled efter knappt två år som gift.
Tidigt porträtt av kammarherre Åke Soop. Född 1810 i Järtorps socken, Jönköpings län. Efter en juridisk karriär i Stockholm inflyttade han till Linköping 1847 för tjänst som ombudsman vid Östgöta hypoteksförening. Samma år gifte han sig med Carolina Althea Sofia Hedenstjerna. I Linköping bodde paret i förstone i hypoteksföreningens gård invid Ågatan för att från 1852 vara bosatta i den stadsgård som senare kom att bli stadens domprostgård. Efter fyra döttrar i rask takt nedkom hustrun med sonen Erik den 27 augusti 1854. Förlossningen blev dessvärre så svår att hon avled i sviterna. Åke Soop bodde vidare kvar med barnen fram till sin egna död i slag 1862.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.