Alla strömmingsgarnen är upphängda på gistarna i garngården. När vinden blåste i garnen, slog hallarna, sänkstenarna, mot varandra i vinden, vilket gav ifrån sig ett särskilt klapprande och sjungande ljud. I bakgrunden ses en del av strandbodarna och vid horisonten Storholmen av Laus holmar.
Från 299 kr
Här ser man tydligt hur garnen är upphängda i garngården. Först bainar man av, tar ur fisken ur garnen, sedan rättar man till garnen och sprider ut den jämnt så de får torka. T v om personerna ser man änden på garnen med alla hallar, sänkstenar. Kvinnorna är mer finklädda än arbetsklädda, de har förberett sig för fotografering!
Till varje fiskeläge förr hörde en inhägnad garngård, också benämnd braidning eller gistgard. Här hängde man främst upp strömmingsgarnen på tork efter fisket. Stör med självvuxna eller iborrade grenklykor stod i rader. I klykorna la man stänger, över vilka garnen hängde från störrad till störrad. Här ses garngarden vid Nabbu med strandbodarna i bakgrunden. Till höger ses en av lysarstängerna, inseglingsfyrarna.
Det är dags att ge sig iväg ut för nattens fiske. Några båtar har redan kommit ut, andra lastar ännu i fiskedonen. Alla verkar fiska samtidigt, vilket var rätt brukligt. Man fiskade jämt när vädret var gott och det inte var något akut med skörd e dyl. Fisk var basmat som åts till de flesta av dagens måltider, särskilt strömming. Man saltade in tunnvis med fisk för årets behov. Man visste aldrig när man kunde komma ut nästa gång för vädret, så det gällde att passa på. Dessutom var man flera i ett båtlag och då måste man hjälpas åt, det gick inte an att någon hade annat för sig. I regel hade man också strikta roller i båten som man inte bytte, var och en måste utföra sin uppgift. Se Nr 409.
Ytterligare en miljöbild över Nabbu, här från nordost, se Bild 407. Man har kommit iland efter nattens fiske och ställt masterna med segel och spristakar på tork. Det är liv och rörelse i fiskeläget, ser man noga på bilden, kan man urskilja många personer som plockar ur båtarna.
En rörande bild över kvinnorna som rätt finklädda och med hattar på huvudena väntar på sina karlar. Till vardags såg de säkerligen inte ut så här. Att ta hand om fisken var ett smutsigt arbete, kläderna blev lätt nedsölade, så då var det arbetsförkläde och duk som gällde. Masse har troligen bett kvinnorna komma ner till Nabbu och då klädde de upp sig när de skulle fotograferas. Något som stämmer är att ett par kvinnor stickar. Man fick aldrig gå sysslolös och t ex strumpor stickade man medan man gick, eller som här väntar. Många har samlats i den nybyggda boden, vilken man nog var stolt över.
Här ger man sig iväg, stakar och ror ut från stranden. Flera fiskelag har redan kommit ut och satt sina segel, för att segla ut till fiskeplatserna, som ofta låg miltals ut i sjön. Det blåser lite, man ser hur båtarna med segel lutar. Se Nr 412.
Masse har uppenbarligen njutit av detta stora båtbygge och tagit hela 6 bilder av båten!
Här bygger troligen Jakob Petter Ödahl, 67 år, och sonen Johan Petter, 42 år, en fiskebåt, tvåmänning, på ladan hemma på gården. Det var vanligt att man byggde sina båtar själv, det tillhörde allmänbildningen. Här har man fått klar kölen, stävarna och de första borden. Utanför ladporten syns tröskhuset och i bakgrunden manbyggnaden.
Det här är samma bild som Nr 389, fast på större avstånd. Det blåser i träden, troligen en kall sommardag med nordlig vind. Jakob Karlssons manbyggnad skymtar t h.
Masse har fått Nils Hallanders familj på När att både sätta upp sjö-ryssjor och att posera. Den stora bandan där fångstarmarna slutar är halvcirkelformad och har alltså en platt undersida, till skillnad mot å-ryssjornas som är runda. På Nr 385 med de nyfikna barnen ser man tydligt struten som fisken skall simma in i. Sjö-ryssjorna verkar ha längre fångstarmar än å-ryssjorna, vilket är naturligt, det finns inte samma utrymme i ån.
Masse visar tydligt hur ryssjans "mun" ser ut med fångstarmarna och hålen in i ryssjan. I bakgrunden ser man en modern ladugård med det tidiga 1900-talets spröjsade fönster med vita foder. Taket är täckt med papp i lodstående vådor liggande på en spånbörding.
Masse visar en stor ryssja med två kammare uppspänd mellan två armstakar och en vagnsbotten hemma på gården hos Vilhelm Pettersson Hallute på När. I bakgrunden skymtar en bod med nylagat spåntak. T v om boden står en flovedstrave och en jättelik hög med upphuggen grenved.
En närbild av mittdelen av en ryssja med två kammare. I bakgrunden skymtar gaveln av ett bostadshus i bulteknik.
Hallute Vilhelm Pettersson drar upp en ryssja. Närk-ån var troligen full av ryssjanläggningar, två skymtar strax intill.
Hallute Vilhelm Pettersson lägger i en ryssja.
Gangvide Lars Hansson har en ryssjanläggning bestående av två rejäla bockar, med en stor stege som spång täckt med bräder. Han binder fast armstakarna i spången, man ser tydligt fångstarmarna. I förgrunden syns stjärtstaken som har tag mot en stolpe. Längre bort ligger ytterligare en ryssja på åbrinken.
En närbild på en idryssja på åbrinken nedanför Nybro. Ryssjan har dubbla kammare, det främre för större fisk och ett inre för mindre. Bredvid ligger arm- och stjärtstakar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.