År 1957. Utsikt från höghuset på Tallgatan, Brynäs.
Från 299 kr
Okänt samhälle
Vägstation P3, Svenljunga. Baksidan av vägstationens byggnader. Upplag av diverse material. Cykelställ med cyklar. I bakgrunden fabriksbyggnad med hög skorsten.
Vägstation S9 Kil. Vy över industri- och bostadshus. Åkermark i förgrunden.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Östergötlands sockerfabriksaktiebolags storslagna fabriksanläggning i Linköping. Anläggningen stod klar 1905, här en dokumentation kort därefter.
Tanneforsfallet i Linköping något av 1890-talets år. Fallets kraft har nyttjats för kvarndrift sedan medeltiden och kan i sanning ses som Linköpings industriella vagga.
Ett betecknande motiv från Tannefors i äldre tider. Tanneforsfallet var avgörande för områdets framväxt och har möjliggjort råvaruförädling sedan medeltiden. Fotografiet har daterats till 1890-tal.
Linköpings sockerbruk uppfördes skyndsamt år 1905 efter att Östergötlands sockerfabriksaktiebolag konstituerats av en grupp kapitalstarka företagare i Linköping tillsammans med ett 30-tal jordbrukare från länet. Satsningen visade sig bli lyckad för aktieägarna och betodlingen gav sysselsättning på landsbygden.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell prägel. Ett exempel var KM (Konstruktions-Metall).
Linköpings sockerfabrik 1906, invigd under föregående år. Anläggningen är väl dokumenterad i bild, vilket inte kan sägas om den blygsamma vattenspegeln till höger. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön blev till glädje för skridskoåkande barn men även ett gissel för stadens styre som ansåg att området behövdes för andra och mer trängande ändamål. Tidigt tycks den bitvis börjat fyllas igen, om än inte kontrollerat. På förekommen anledning lät Drätselkammaren vid upprepade tillfällen erinra att där endast fick avstjälpas sten, grus, jord och lera. I ett januarinummer 1896 lät man genom Östgöta Correspondenten meddela att "sjön" lär komma fyllas för att bereda ökat hamnutrymme. Sakens läge kom dock att bestå och ännu 1906 kvarstod en rest av sjön. Möjligtvis tyder upplaget av rör i bildens högra kant på att man vid tiden planerade för en slutgiltig lösning.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Ett exempel var Motorcentrum på gatans nummer 30.
Verkstäderna i Vedevåg.
Polhemshjulet i Kärrgruvan.
Flygfoto över bruket
Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ
Biltåg. Besök vid industri
Asea industriområde i Robertsfors.
Tingvallskulle, Malmberget.
Forsby Kalkbrott med drivstationen för linbanan som fraktade kalken 41,2 km till cementfabriken i Köping. Linbanan var i drift 1941-2013 och när den byggdes Europas längsta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.