Storbron, Teatern, Nerikes Allehanda huset, bostadshus och byggnader.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1923. Motiv av Benjamin Franklin 1706-1790. Amerikansk statsman. Fysiker: Luftelektriciteten. Åskledaren 1752. Impulsen till brandkår, gatstensbeläggning, gatubelysning m.m.
Vy över kvarteret Prästgården och bortanför det kvarteret Kyrkbacken 2, sett från kanalen. Närmast står två bilar parkerade och några människor sitter på en parkbänk till höger. Till vänster en gatubelysning med tre lyktor. I bakgrunden syns kyrkan.
Nya Gasverkets apparathus vid Sandås var av typen horizontalkammarugnsanlägning och försåg Kalmar med elektricitet och gatubelysning. Byggnaden består av tegelfasad med fönsterbågar i gjutjärn, på taken syns lanterniner och till höger skorstenen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelse utmed Eskilsgatan i kv Oxen, Varberg, med gatunummer 36 i förgrunden. Vid husgaveln står en elektrifierad gatubelysning, direkt kopplad till elledningen som korsar gatan.
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 284.'' Vy med gårdsbyggnader, väg, gatubelysning, öppna fält, åkrar, staket, taggtråd, hus. På åkerna hässjor. Tröska? :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Göteborgs Naturhistoriska Museums deltagande i ''Skogens och Jordens dag'' i Slottsskogen. Museets tält uppsatt nära Linnéplatsen. :: :: Vy mot Linnéplatsen från Slottsskogen med vita tält uppsatta på båda sidor om gång- och cykleväg, på gräsmatta. Människor gående på vägen. Främst till höger är museéts tält. Papperskorg, gatubelysning. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7074:1-4.'
'Bildtext: ''Golden Gate, hörnet med Kjerstin.'' :: Vy över gata med bil med sufflett, människor och längs gatan byggander med bl.a. texte ''Golden Gate'', Grand café'' ''Hotel Golden Gate''. Uteservering med korgstolar. Gatubelysning. Markiser. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5267:1-18. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Nordre Älv. Riktning 258.'' I förgrunden öppen gräsmark med intilliggande väg med gatubelysning och körande bilar. Vy ut över Nordre älvs vatten med färja och på andra sidan hus, byggnader. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 222.'' I förgrunden grusväg med gatubelysning. Vy ut över öppna fält, åkrar och hus. Bil på uppfart till hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 136.'' I förgrunden sluttande berghäll med enbuskar. Vy ner över väg med gatubelysning och öppna fält, åkrar. Vy med spridda hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Ölandshamnen 1863. Slottet är förfallet - ännu skall det dröja nästan 20 år innan Helgo Zetterwall byggde på tornen. Byggnaden mitt i bild minner om att moderniteten kommit till Kalmar. Det är stadens alldeles nyanlagda gasverk där man tillverkade stadsgas till hushåll och gatubelysning, Gasverket flyttade 1907 till Sandås. Till mindre byggnaden till höger var en värmestuga där de som hade ärende till hamnen kunde vila en stund. Den flyttades senare till Rinkabyholm där den ännu, 2021, är en del av en villa. Rakt fram ser man ut i sundet. Barlastholmen och Finngrundet är ännu inte utfyllda.
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
John Andersson, "Motalakungen kallad", får sägas väl burit upp sitt epitet. Uppvuxen under enkla förhållanden i Dalsland tog omständigheter honom i ungdomen till England. Tillbaka i Sverige öppnade kontakter och tillskansade språkkunskaper för ett entreprenörskap. För en avgörande bekantskap stod brännvinskungen L O Smith, som utsåg Andersson till chef för spritfabriken i Falköping och senare för Motala spritfabrik, som han kom att överta i början av 1880-talet. Fabriken gav stora inkomster och bringade utrymme för nya företag. Pappersbruk, vadd- respektive spikfabrik och en inkomstbringande tvättinrättning kan nämnas som exempel på initiativ. Motala Chokladfabrik bör även omnämnas och läggas till raden. Företaget flyttades till Råby och senare till Ljungsbro och övertogs med tiden av Cloetta. Av stor betydelse hade även den av honom anlagda kraftstation som tidigt försåg Motala med elektrisk gatubelysning.
Ett av tiden påverkat men värdefullt motiv med anknytning till Chokladfabriks AB Motala. Den odaterade bilden togs i Stora hotellets spegelsal i Linköping och visar en tillställning, sannolikt med välgörenhet som syfte. Firman hade till arrangemanget skänkt valda delar ur sitt sortiment, och vi ser deras väl dekorerade monter flankerad av tombola-stånd. Bakom företaget stod den oerhört mångsidige entreprenören John "Motalakungen" Andersson. Vid sidan av sprit- , vadd- och spikfabriker startade han i Motala även tvättinrättning och laxodling. Nämnas bör också hans anläggande av en elektrisk kraftstation som försåg hemstaden med elektrisk gatubelysning. Till sin chokladfabrik knöt han den driftige O G Svensson, som efterhand kom att överta företaget och vidare samgå med Cloetta. Resten är som man säger historia. Bilden ger inga besked om var företaget stod i sin utvecklingskedja när den tillkom. Gott nog att visa en stycke historia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.