Skultuna sn, Västerås, Skultuna bruk. Foliefabriken, 1964.
Från 299 kr
Repslagerierna vid tredje tvärgatan v: gavelpartiet. Repr. i sveriges handel och industri i ord och bild, 1906
Massafabrikerna i Karskär (Korsnäsverken). Flygfoto år 1932. Foto: Aero Materiel AB.
Massafabrikerna i Karskär (Korsnäsverken). Flygfoto år 1931. Foto: Aero Materiel AB.
Massafabrikerna i Karskär (Korsnäsverken). Flygfoto: Aero Materiel AB.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Siporexfabriken. 1945.
Forsbacka järnbruk.
Gävle Manufaktur AB, Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, Några av dem bodde i den så kallade flickbyggningen. Gefle Manufaktur AB ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer, då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned år 1960.
Tjärfabriken i Wästra Hästbo.
Gävle Manufaktur Aktiebolag Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, några bodde i den så kallade flickbyggningen. Det var Gefle Manufaktur AB som ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849 och produktionen gick strålande. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer och då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned 1960. 300 anställda förlorade då sina jobb. Efter nedläggningen stod Strömsbrofabriken tom i många år. Den gamla fabriksbyggnaden blev sedemera Industri-huset Vävaren, som sedan 1970-talet använts som industrihotell.
Gefle Ångväveri AB
Flora Tekniska AB. År 1949. Grundades 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petré, hans son F. W. Petré och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, eau de cologne, toalett-och hushållsartiklar. Vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar i sin varukatalog. Flora exporterade bläck som fick guld- och silvermedaljer vid utställningar i Sverige och utomlands. Efter 1905, då Birger Fogelberg övertog och utvecklade fabriken, blev Florodolprodukterna (främst tvål) huvudartiklar. Fabriken låg på Brynäs, hade egen verkstad för kartonger och packlådor och butik på Nygatan. Flora övertogs 1950 av AB Sunlight, Stockholm, fick namnet Flora Vinolia. Fabriken i Gävle lades ner 1954 då tillverkningen flyttades till Nyköping.
Gefle Porslinsfabrik
Södra Kungsgatan. Gefle Porslinsfabrik AB
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.