Vid entren till Vitsandsgrottorna i Tivedens Nationalpark, 1989
Från 299 kr
Ägaren i entren till musikaffären LP-skivan, 1974
Vykort över entren till utvärdshuset Tivoli i Sundsvall.
Entren till baltiska utställningen i Malmö 1914. Officiella brevkort.
Kolorerat vykort, "Halmstad. Kungsgatan." Över antrén till den vita byggnaden står det "Hugo Hammar". Till höger står en konstapel och i fonden ses ett hästekipage.
Vykort, "Varberg. Bäckgatan." Gatan ses från korsningen med Kungsgatan med hörnet av Stadshotellet till höger, kv Läkaren. Ett stycke ner längs gatan ses skylten och ingången till Källaren Munkens festvåning. Restaurangen med detta namn fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellets första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag. Nedanför Munken ligger Dahls kött- & charkbutik samt C J Olssons sko & läderhandel. På hörnan till huset i kv Gästgivaren till vänster ligger entrén till Erikssons butik, som skyltar för konserver, och längre ner ses Textilboden. Längs gatan ses tre olika färdmedel: cykel, bil och häst. I fonden Varbergs fästning.
Invigning av Handelsboden i Gamla Linköping. Lennart Sjöberg talar i dörröppningen. Man ser en orkester och marknadsstånd i folkmassan framför Handelsboden. Huset flyttades till Gamla Linköping 1953. Sockertoppen som i dag hänger ovanför entrén satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Det här huset, som ursprungligen låg på Storgatan 62, alldeles intill Järntorget, uppfördes sannolikt runt 1674-75 och byggdes senare på med en våning, troligen ca 1734-35. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Flerbostadshus uppfört 1914 i två våningar på Slottsgatan 12 i kv Matrosen, sammanbyggt med grannhuset. Plåttaket ser skinande nytt ut och har en något ovanlig utformning: plant brutet med branta takfall (se även byggmästarens hus på Slottsgatan 15 bildnr VMA11716 D33). Det medger största möjliga rumsyta med god takhöjd även på vindsvåningen, som förses med ljus från runda takfönster (lukarner) och två frontespiser. Över entrén sitter en balkong med elektrisk fasadbelysing, trots att lyktstolpen står precis intill. Intill flaggstångsfästet angör elledningarna huset.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
missionärstationen, fotografi, photograph@eng
Mangårdsbyggnaden på Backen, Danabacka, vid Vässingsövägen. Entréns yttre dörrpar står öppet och fönstren är försedda med markiser. Ett solur står i gårdsrundelns mitt.
fotografi
Utställningen "Isbrytare". Entréen med modell av finska isbrytaren SAMPO (I) och en man i caféhörnan.
Falköpings Hantverks- och Industriförening. Officiella vykort över Industriutställningen i Falköping 1910. Entréen till Industriutställningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.