Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Bildserie tagen av August Malmborg (1875-1895), son till landshövding Adolf Malmborg, ägare till Våxnäs herrgård, och hans maka Julia, född Åkerhielm. Bilderna är tagna från tidigt 1890-tal fram till 1895. På bilden ser vi på "Kaijserstrasse", så kallad efter apotekaren på Kungsgatan, Sigrid Lundberg, Greta Ryman och Sara Jansson.
Kolorerat vykort, "Järnvägsstationen Ullared". Järnvägsbyggnad uppförd 1911 för att betjäna både Falkenberg-Limmareds järnväg och Varberg-Ätrans järnväg. På balkongen står stationsmästarens barn. Den lilla fyrkantiga plåtlåda som syns på spåret till vänster, användes av apotekaren i det vita huset för att transportera medicin till en del orter utmed banan. I det gröna huset till höger om stationsbyggnaden fanns J A Johanssons lanthandel.
Planteringsförbundets park. "Plantis"-festen 1897. Brud och brudgum i bröllopståget vid Planteringsförbundets sommarfest 1897. Brudgummen: Stationsskrivaren Carl Lagergren född 6/10 1875 i Bredared, död 9/1 1908 i Olskroken. Bruden: Apotekaren Arvid Björnfelt, född i Strängnäs 18/4 1876, död i Linköping 21/10 1911. Båda tjänstgjorde i Falköping omkring 1897-1898.
Interiör från salong i en bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Rum i fil. Notera insatsen till kakelugnen - för koks? Korgstol mellan bokhylla och piedestal med palmväxt i stor kruka. Bortre rummet är troligen sovrum då en spelgelbyrå står i hörnet. Linoleumgolv. Jämför med foto GB1_1101 som har lite annorlunda möblering.
Interiör från salong i bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Rum i fil. Staffli med tavla samt rund kakelugn till vänster, växter på piedestal, korgstol vid bokhylla till höger. Det bortre rummet är sängkammaren där en spegelbyrå står i hörnet. Linoleummattor på golven. (Negativet skadat i vänster sida) Jämför med foto GB1_1102.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaden i korsningen Drottninggatan-Kyrkogatan, kv Apotekaren. Till vänster ligger N. Thulins skohandel och skomakeriaffär och till höger ligger Mauritz P. Lundhs färghandel. På fasaden sitter också reklamskyltar för tidningen Vestkustens redaktion och annonskontor med tryckerilokal, som ligger längre åt höger på Drottninggatan.
Text i album K 24: Agronom Erik Ramstedt blev 1920 ägare till Stavsjö gård i Stafsinge. Här har han radat upp gårdens drängar och pigor och hästar för fotografering. Ramstedt var den driftigaste av Stavsjös ägare. Före honom arrenderades gården av J. Frank. Ägare till gård och tegelbruk var den i Falkenberg namnkunnige apotekaren C J Brag, han som bestämde i stan så det hette " Bragen har sagt det".
Porträtt av handlare Frans Wilhelm Österberg. Bördig från Norrköping kom han 13 år gammal till Linköping för att tjäna som bodgosse hos handlare Nils Berggren. Efter ett antal anställningar tycks han blivit egen 1853 då han etablerar sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. Från 1862 gift med Ida Ulrika Constantia Brogren, för övrigt syster till den farmgångsrika apotekaren och sedermera bryggaren Ludvig Theodor Brogren. Efter en lång och framgångsrik levnad dog han av lunginflammation på årets näst sista dag 1914.
Tvåvåningshus med locklistpanel vid Brahegatan i Gränna. Markiser vid andra våningens fönster. Det mellersta av fem fönster är öppet och en man tittar ut, precis ovanför skylten "APOTEK". Mannen är möjligen apotekaren Ström. En liten trappa leder från gatan upp mot en kullerstensbelagd yta med en rad borgmästarsten som leder fram till en lägre trappa upp till huset. Trappan är bredare nedtill och avsmalnande uppåt.
Interiör från salong i bostad. Fotografen Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg 1906-1914 samt 1920-1933. Två rum i fil. Skrivbord med nätt telefon, ett porträtt av frun Elin ovanför, väster på piedestal samt ett piano med mansporträtt ovanför (Beethoven?) och på pianot ligger Gustafs fiollåda. Björkström var musikalisk. I bortre rummet syns en matgrupp. Tidstypisk inredning i stram senjugend och linoleummattor på golven. Fotot är taget på våren då det står påskliljor och tulpaner i vaserna.
Interiör från salong i bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Jämfört med foto GB1_1101 av samma rum så ter sig detta vara taget tidigare, kanske så snart Gustaf hade flyttat in år 1906. Möblemanget är betydligt enklare och genomgående tillverkat av bambu/rotting. Denna tropiska möbelstil var populär vid sekelskiftet 1900. Flera foton av Elin på skrivbordet och väggen. Piedestalen och fällen under skrivbordet är det enda som finns kvar på den senare bilden.
Fotografiets lösliga uppgifter för oss till Augusta Segersteen, gift med apotekaren Carl Victor Eckerström (1827-1900). Bördig från Kalmar län hade hon i 20-årsåldern och i följe med fadern och sina syskon inflyttat till Nybble rusthåll i östgötska Vikingstad. Under hösten 1857 lästes hennes lysning upp i kyrkan. Den blivande brudgummen var nämda Eckerström och i oktober månad stod bröllopet i Vikingstads kyrka. Vid tiden var Eckerström verksam i Lund men redan året därpå flyttade paret till Jönköping. Från hösten 1865 var Augusta åter i Östergötland och till 1874 var makarna bosatta i Väderstad. Hennes porträtt tillkom rimligtvis vid 1860-talets första hälft och kort före familjens uppbrott från Jönköping.
Porträtt av handlare Frans Wilhelm Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han blott 13 år gammal kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos handlare Nils Berggren. Efter ett antal anställningar tycks han blivit egen 1853 då han etablerar sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. Från 1862 gift med Ida Ulrika Constantia Brogren, för övrigt syster till den farmgångsrika apotekaren och sedermera bryggaren Ludvig Theodor Brogren. Efter en lång och framgångsrik levnad dog han av lunginflammation på årets näst sista dag 1914.
Porträtt av fru Eva Ekenstierna. Enligt vad som utretts för denna uppgift hade hon ingen östgötsk anknytning. Likväl tecknas här hennes liv i korthet. Eva Ekenstierna föddes 1833 på Backagård i Bällefors socken som dotter till makarna Knut August Ekenstierna och Fredrika Falkenberg af Trystorp. Själv gift i Falköping en första gång 1851, dagar efter sin 18-årsdag, med källarmästaren Charles Jouvin. Av parets tre gemensamma barn kom ingen att överleva barnaåren. Äktenskapet upplöstes i början av 1860-talet och Eva gifte istället om sig med apotekaren Johan Adolf Wallin, vid tiden även han verksam i Falköping. År 1874 flyttade makarna till Uppsala och senare till Stockholm. Deras äktenskap var barnlöst.
Enligt påskrift porträtt av husföreståndarinnan Karin Karlsson. Född i Agunnaryd socken och där uppvuxen under knappa förhållanden kom hon tidigt i pigtjänst. I början av 1890-talet kom hon i arbete på gården Vedåsa Liden i socknens södra delar. På samma ställe var apotekaren Gustaf Wilhelm Tisell hyresgäst och när denne efter att ha blivit änkling flyttade till Linköping följde Karin med som hans husa. Som sådan kom hon att fungera under apotekarens följande och sista 15 år. Därefter fortsatte Karin sitt liv i Linköping som hembiträde och liknande arbeten fram till sin död som ogift 1932.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.