Fiskartorpet
Från 299 kr
Ransäter 36:1
Ölands norra udde
Gumlösa
Klippan
Karlbergs slott
Färnebo 55:1
- Fotografi -
Strömsbro kyrka en av de äldsta småkyrkorna i Sverige. Planer på en kyrka fanns, men det kom att bli ett församlingshem, invigdes 1896, ett av Sveriges första. I kyrkans sakristia finns en ettöring som Kihlgren ha fått av en ämbetsbroder som grundplåt till bygget. I april 1898 sände 64 strömsbrobor in en skrivelse till kyrkorådet, där de anhöll om en egen gudstjänstlokal i "Gefle stads sjette kvarter Strömsbro". Stadsarkitekten Erik Alfred Hedin utförde ritningar. Grundstenen lades i maj 1899 och på julafton samma år kunde kyrkoherde Nils Lövgren inviga "Strömsbro kapell". Byggnaden var uppförd i liggande timmer och utvändigt reveterad av vit avfärgning.
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Fröken Matilda De la Gardie med omisskännliga drag av fadern, landshövding Robert De la Gardie. Porträttet är daterat 1870 och visar henne i tidstypisk håruppsättning för en ung kvinna och en dräkt i tidens mode. Som äldsta dotter till landshövdingen och likaledes adliga modern Matilda von Kraemer torde hon nu i 18-årsåldern börjat visa sig på den yppersta äktenskapsmarknaden. Där skulle hon dock inte låta sig väljas, utan förblev ogift livet igenom. Till Linköping hade familjen kommit år 1867 i samband med utnämningen och staden blev deras hem till 1901 då flytten gick till Stockholm.
Runorna, och rimligtvis även futharken, skapades troligen under de två första århundradena efter Kristus och har troligen påverkats av både det romerska och det grekiska alfabetet. Det finns en mängd olika teorier kring runornas uppkomst, och någon absolut säker teori är antagligen svår att fastställa. Vad man vet är att runorna uppkom bland germanstammar på kontinenten. Uppkomsten tycks vara starkt knuten till den ökade kontakt som germanerna hade med Romarriket runt år 0 och den folkvandringsperiod som följde. De äldsta runfynden har daterats till ungefär 150 e.Kr. till 200 e.Kr. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
En härlig bild av Bönde från Masses kamera! Bakom flera tunar ses manbyggnaden, flygeln och ladugårdsbyggnaderna. Det är en klassisk gårdsmiljö byggd enligt den gängse s k götiska gårdsplanen med manbyggnad och ladugård stående parallellt mot varandra och med området däremellan uppdelat i lillgård med manbyggnad och flygel och storgård med ladugård och övriga uthusbyggnader. Man ser tydligt att flygeln är tillbyggd. Ladugården verkar ålderdomlig, den högra 2/3 med stort agtak är byggd i sten ända upp i gavelspetsen, vilket bara de allra äldsta hade.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.