Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, lägst fram till vänster, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Längst fram till höger går Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar. Den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse är mannen i skägg strax ovanför Dorpmüller.
Från 299 kr
DjB motorvagn o sommarvagnar Smalspår 891mm 1895 elektrifierades Djursholmsbanan som den första i världen. För den toppmoderna eldriften inköptes spårvägnsliknande elmotorvagnar från ASEA verkstad i Västerås. Dessa var anpassade för den täta trafiken och de många stoppen som fanns utmed banan.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns resgodsvagn HNJ 761 följt av den urspårade tendern och ånglok HNJ lok 28. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Järnvägsbro över Svärdälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Litet stationshus i trä, byggt 1871. Påbyggt med en våning 1910.Stationen öppnad 11.11.1871, hållplats fr o m 31.5.1964, Stationshuset var i trä och hade en våning. Det låg väster om banan och påbyggdes med en våning 1910. Det revs i september 1988. Stationen anlades 1868.
Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Hallen, Hovedbangården Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation som byggdes 1911. Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Hovedbanegården öppnade 1911 och ersatte Köpenhamns gamla centralstation som funnits sedan 1864 och var belägen där Paladsteateret ligger idag. Byggnaden ritades av arkitekten Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Boulevardbanen
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Till vänster personvagn HNJ 1011 och till höger postvagn HNJ 19.
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
Tårurspårning vid Bredaryd. På bilden syns resgodsvagn HNJ F3 761, postvagn HNJ 19 samt de två personvagnarna, näst sist är HNJ 1011. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns den urspårade tendern samt resgodsvagn HNJ 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30 stycken beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Statens Järnvägar, SJ Gp 3042, spårvidd 891 mm. SJ Gt 4049, spårvidd 1067 mm. Längst bak ett SJ B-lok, spårvidd 1435 mm. Alla loken rullar på ett spår med tre olika spårvidder. En lösning som var helt unikt, har bara funnits i Växjö.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns postvagn HNJ 19 och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
SRJ Mv 134 tillverkad av AB Svenska Järnvägsverkstäder för Stockholm-Roslagens Järnvägar. Här lastad på SJ Ob 35187. Motorvagnen råkade 1948-01-07 ut för en kollision vid Bällsta bro. Den skickades till AB Svenska Järnvägverkstäderna i Falun för reparation. Bilden visar den färdigreparerade motorvagnen upplastad på SJ Ob 35187 för vidare transport till Stockholm Ö. I juli 1948 var motorvagnen åter i drift på SRJ.
Valvbro över norraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Byskeälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Fem sjättedelar av familjen Johansson pekar på sin del av banan. från vänster Dottern Märtha Ahlgren, fadern Jöns, hans fru linnea och sönerna John och Ragnvald. den andra dottern, fru Anna-Stina Jonasson, var inte hemma vid tillfället.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 vid Falun järnvägsstation. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.