Järnvägsbro över Fiskträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Y 299 "Wärtan" byggdes av Motala Verkstad 1881 och övertogs av SJ året därpå och användes inom lokaltrafiken i Stockholm. På bilden står "Wärtan" på en vändskiva vid Värtans station. Stationen uppfördes 1882 och var ändstation på Värtabanan. Den lades ned 1913 i samband med att persontrafiken på Värtabanan upphörde.
Klippan järnvägsstation. Ånglok som syns framme är Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 2, första littera var HHJ lok 4 "Bjuf". Loket tillverkades 1874 av Beyer Peacock & Co. Det skrotades 1935. Det andra loket är HHJ C2 16 "Prestorp", tillverkat 1899 av Atlas, skrotat 1944.
Lastning av lok 4102. Producerades av Nohab för leverans till Ryssland. 1920 fick Nohab en stor beställning på 1000 lok till Ryssland men den hade minskat två år senare till 500. Ordern var värd 230 miljoner kronor och betalades med 56 ton rent guld. 500 lok producerades från september 1921 till december 1924.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Station anlagd 1878. Tvåvånings stationshus i trä. Mekanisk växelförregling . 1:a nattåget Storlien--Stockholm SJ Kc 380. Lokförare Pegelow (broder till fd. GD Pegelow). Konduktö (vit rock) var far till fd. Xf Liedberg Igx. Cst. Winberg tågklarerare. 2:a vagnen = den gamla postvagnen. Fotot taget kl. 23,30
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005. SJ E10 1743. E10-loken var bland de sist levererade ångloken till SJ. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Stationshuset i Kristianstad byggdes 1865 var ett av de större som Claes Adelsköld byggde i Skåne. En stor om- och tillbyggnad genomfördes åren 1916-17 under internationellt orienterade arkitekten Lennart Håkansson. Han byggde en vacker och välgestaltad vänthall med ett väldigt stort rundbågsfönster.
Valvbro över norraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
1955 byggde SJ om sex Co4-vagnar. Vagnarna fick littera Bo10a och en helt ny salongsinredning med ställbara stolar. Syftet var att utprova inredningen inför beställningarna av 1960-talsvagnarna och man kan säga att Bo10a blev en föregångare till B1. Vilfåtöljvagn med inredningen.
Perrong och bangård vid Djursholms Ösby järnvägsstation. Stationen öppnades 1890 av Djursholms Aktiebolag och var en del av Djursholmsbanan som då sträckte sig mellan Djursholms Ösby och Djursholms Framnäsviken. 1892 togs linjen över av Stockholm-Rimbo Järnvägsaktiebolag, och blev så småningom en del av Roslagsbanan. Till vänster står SRJ Mv 2 och till höger syns SRJ Mv ur serie 7-14. Motorvagn; Vägmärke; Kryssmärke: Personal
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset två våningar i tegel. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936, magasinet sammanbyggdes med stationsbyggnaden. Nedlagd 1992.
Köldvagn SJ GHz 43154 utvecklad från en standard G-vagn. SJs första vagn för transport av djupfrysta produkter ner till -20 grader och lägre. Den utvecklades genom ett samarbete mellan SJ och Helsingborgs Fryshus och var försedd med eldrivna kylmaskiner på 10 kW.
Parti av Timmeruppfordningen, Lokstall och bangård vid Österström. Till vänster Österströms banan, ÖB lok 1 "Skönsvik" till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt.
Valvbro över södraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Storbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 406. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Kd-lok var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar. Loket blev skrotad 1925 i Göteborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.