Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Från 299 kr
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
I slutet av 1950-talet önskade man bredda Västgötegatans nedre del där byggnader inom kvarteret Vårdtorent skapade en flaskhals. Bilden visar Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels gränd, sedd från korsningen med Västgötagatan, där huset närmast till höger kommer att rivas för att nå den önskade breddningen. Vy mot norr.
Utblick mot centrala delarna av Linköping 1902. Bilden togs från höjden väster om Barnhemsgatan där fotografen hade sin ateljé vid tiden. Närmast ser vi del av Djurgårdsgatan i höjd med Wallenbergska gården, vars huvudbyggnad skymtar längst till höger. I fonden ses tak och torn på bland andra Jonn O Nilsons hus, Stora hotellet och Sankt Larskyrkan.
Linköpingsmiljö vars tomt idag begränsas av Vattengatan och Strandgatan. Något bortom bildens villa lät staden i en framtid uppföra Tekniska verkens anläggning utmed Hamngatan. Foto 1937. Vid tiden utgjorde Strandgatans västliga sträckning del av Nygatan, vilket förklarar platsens historiska adress Nygatan 2.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Det äldre turisthotellet i Borghamn är starkt förknippat med tillkomsten av järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög, som innebar ett uppsving för turism på Omberg. Byggnaden hade tidigare varit del av Kronoarbetskårens behov men blivit överflödig när Karlsborgs fästning färdigställts och straffkommendering vid ortens stenbrott börjat avvecklas. Här ser vi hotellet framställt på ett brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Parti av Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels, gränd i Norrköping. Vy mot gatans korning med Västgötegatan. I trähuset närmast till vänster drev skräddare Gottfrid Zetterstrand under 1800-talet sin verksamhet. Det putsade huset därbortom lät Zetterstrand uppföra 1836. Industribyggnaden i bakgrunden inrymde vid tiden Gamla bro yllefabrik. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan inför breddning av Västgötegatans nedre del. Perspektiv mot söder.
Järnbrofallet nedströms Hästskodammen i Motala ström, Norrköping. I bakgrunden syns Holmens bruks fabriksbyggnader på Kvarnholmen, som byggts om och sedan 1994 är Louis de Geer. På höger sida syns en del av kraftstationen Bergsbron-Havet. Bilden är tagen från Gamlebro. Vy mot söder.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Thermærnius & Son, Munktells, AB Radiator och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Hösten 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping, även om den officiella invigningen fick vänta till april månad 1923. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Bilden från 1921 visar befälmässen till I 5 kort före färdigställande.
Ett av otaliga hus från förrförra seklet som skattats i centrala Linköping. Storgatan 10 med sin rustika och från seklets senare del typiska fasad är ett exempel. Vid fototillfället 1955 drev charkuterifirma Ström & Svensson sin egna livsmedelsbutik i gatuplanet, vid sidan av Druvans blomsteraffär.
Herrestad kyrka har utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar daterats till 1100-talets första del och är starkt förknippad med stiftets första biskopar. Likt många medeltida kyrkor har den om- och tillbyggts i omgångar. Kyrkans torn i tre våningar är emellertid bevarat från äldsta tid. Bild från 1903 då kyrkan ännu var putsad.
Byggnader från vänster kv Pan 5/Sundsvalls enskilda bank, kv Rätten 1/Centralhotellet, kv Stadshuset 1 och till höger kv Nyttan 6/Hirschska huset. I förgrunden parken Vängåvan med fontän och i bakgrunden syns en del av Stora torget där torghandel bedrivs. Text till bild "Vängåfvan. Sundsvall" Brevkort.
En man med hög och en liten pojke med en pinne i handen. Pojken sitter på vad som ser ut att vara del av ett träd. Han sitter vänd mot mannen som står hukad över sannolikt en lådkamera som står på andra änden av trädet, han ska ta kort på pojken. De befinner sig hitom ett vattendrag.
Män arbetar på Sjögatans södra del inför Gränna Lions marknad. Till vänster med en rest planka står troligen Karl-Erik Johansson med hatt och slips under en tröja. Intill står en man i overall och gummistövlar med en skyffel med sand. Det ligger också sand på marken i en sträng.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.