Järnvägsbro över Skutejaure. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ K4p 3067, tillverkad 1897 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Klintehamn - Roma Järnväg. Loket hade då namnet KIRJ 1 "Klintehamn". Kom till SJ vid förstaligandet 1948 och fick då littera SJ K4p 3067 och användes främst som växellok i Växjö. Mellan 1963 och 1997 så var loket utställt som museilok i Målilla hembygdspark för att sedan deponeras till museijärnvägen Gotland Hesselby Jernväg.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägar, SJ Ibr 102160. Tidigare littera Bj 4421. Boggivagn med bromsplattform, fällbara sidoluckor och kokospåbyggnad. Ibr vagnar sattes i trafik på 1950-talet för kokos transport från Stockholm och Luleå till Domnarvet. De var kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
Järnvägsbro över Krukkijokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Granträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Arpatsjokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Stationen fotad från första "Lapplandsexpressen" Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik
När den statliga stambanan mellan Frövi och Krylbo invigdes, så invigdes även stationen 1900. Västanfors hette stationen före 1947, några år efter som Fagersta stad bildades, fick stationen namnet Fagersta Central, som sen ändrades till Fagersta C. Folke Zettervall var SJ:s chefsarkitekt som ritade stationsbyggnaden.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns den urspårade tendern samt resgodsvagn HNJ 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägar, SJ Gsh 18769. Sluten godsvagn. En äldre vagn med träklädd korg och skjutdörrar. Vagnar som den på bilden, var ofta manuellt bromsade och hade en liten plattform med en ratt som skulle dras åt av bromsaren när lokföraren gav signal.
Huvudverkstaden, nya vagnverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Tårurspårning vid Bredaryd. På bilden syns resgodsvagn HNJ F3 761 följt av postvagn HNJ 19 och längst till höger skymtas en av personvagnarna. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Spetsebo station vid invigningen av Varberg- Ätrans Järnväg, VbÄJ. Banan invigdes 1911 och lades ner 1961. Banan var inte elektrifierad utan ånglok och diesellok drog tågen och på senare år förekom även rälsbussar. Ätranbanan som den kallas gick i konkurs 1932 och övertogs i juli samma år av Halmstad- Nässjö Järnväg, HNJ.
Skutskär station före ombyggnaden. Text på kopia - Fr.v. Tufve Spångberg son till sins S., Edvin Pettersson son till Stk., fru Spångberg, stinsfru, Helge Pettersson, son till stk fru pettersson, Stk. Pettersson, Stins Spångberg, Mamman längst till höger hette Hagberg o var mor till Sins Hagberg, Avesta
Järnvägsbro över Gargån och gångbro vid. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Abmorälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.