Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Från 299 kr
För denna vy utmed Storgatans östra sida hade fotografen positionerat sig i hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast Storgatan 5 som länge inrymde Östgötabankens kontor. Efterföljande nummer 7 hyser ännu och sedan än längre tid Söderköpings bokhandel. Närmast till höger en skymt av Storgatan 4, vars närmsta del rivits och ersatts med en ny byggnad i linje med den övriga husraden.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket med blick mot ytterligare rum. Mot väggen ses del av verket "Hägringen" som Westmans morbror Gotthard Werner färdigställt i Rom 1895. Verket skänktes senare till Östergötlands museum.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden visar oss några av de kreaturstallar som för tillfället uppfördes i vallens östra del mot slottsträdgården.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros och Öfverums Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Textilhandeln AB Eduard Andersson på adress Storgatan 52 i Linköping. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 vore rimligt. Företagets grundare hade då sedan länge varit död men hans goda renomé bestod. Verksamheten var inrymd i den så kallade Bielkeska gården som smyckade en del av Storgatan tills det revs år 1970.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Landshövding Robert De la Gardie i sitt arbetsrum i Linköpings slott. Fotoåret upplyses varit 1890 och De la Gardie hade då skaffat sig en lång erfarenhet som statens företrädare i länet. I tjänst redan från år 1867 hade han att bearbetat och beslutat en rad avgörande frågor under det expansiva 1800-talets senare del.
Perspektiv mot hörnet av Ågatan-Repslagaregatan i Linköping. I kvarterets sydvästra del låg gården med den äldre beteckningen S:t Lars 66. Den bestod av två bostadshus, trähuset i hörnet och det vitrappade som anas till vänster i bilden. Kvarterets hus revs 1944 för att ge plats för ett nytt polishus.
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Vy över sjön Åsunden i trakten av Rimforsa. Året är 1904. Till höger i grönskan skymtar Rimforsa turisthotell, som vid tiden för bilden helt nyligen uppförts men som upplysningsvis kom att bli lågornas rov redan år 1910. Anektdotiskt kan nämnas att landets sist avrättade, Alfred Ander, drev hotellet under del av åren 1906-07.
Interiör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. Byggnaden till vänster uppfördes 1760 av sadelmakare Michelson. År 1826 köptes det av skräddaren Gottfrid Zetterstrand som tio år därefter lät uppföra den putsade bygnaden till höger. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan inför breddning av Västgötegatans nedre del.
Strykjärnet på Laxholmen i Norrköping är en av stadens mest karakteristiska byggnader. Uppförd åren 1916-17 med en udda planlösning för att på bästa vis nyttja den lilla holmens yta. Byggnaden beställdes av Holmens bruk som del i koncernens textilberedning. Sedan år 1991 byggnadsminne och plats för Arbetets museum. Här en odaterad vy från 1900-talets mitt.
Inloppet till slussen i Mem med den lilla kustortens bebyggelse till höger. Bland husen ses bland annat tullstationen och slussvaktarbostället intill slussen. Bortom slussvaktarbostaden skymtar den skarpögde del av kanalmagasinet som utgjorde festlokal vid Göta kanals invigning 1832 med konung Carl XIV Johan och drottning Desideria som hedersgäster. Dess då tydligare visar det myckna virket vad som transporterades på kanlen vid tiden för bilden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.