Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 och I 5. Bilden från 1921 visar del av I 4 kort före färdigställande.
Från 299 kr
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Bilden visar miljön invid gatans sträckning utmed kvarteret Automaten.
Utgrävning av Bos källare nordväst om Vårdnäs kyrka. Utgrävningen var en del i en större undersökning av Bo Jonsson Grips borg Bjärkaholm vid Stångån invid Bjärka Säby. Utgrävningarna påbörjades 1914 under ledning av Otto Janse (1867-1957). Ansvaret övertogs 1915 av Sven Brandel (1886-1931) och pågick till omkring 1928.
Motalavy från tiden då förra seklet var ungt. Utblick från nordost med Motalaviken i bakgrunden. Längst till höger i bilden ses stadens gamla rådhus, som senare kom att få Stadshotellet som granne. Odaterad bild från 1900-talets första del, dock tidigast 1902.
Från 1924 års kraftiga vårflöde där Tinnebäckens lopp genom Linköping nådde kritiska nivåer. Platsen motsvarar dagens läge för Sporthallen. I bildens bakgrund ses Ådala utmed Hamngatan, som för övrigt inte sträckte sig längre söderut förrän in på 1950-talet. Husen till höger låg således i vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna, del av dagens Hejdegården.
Lindarna utmed Norra promenadens äldsta del bildade en reslig sal redan omkring förra sekelskiftet. Omkring 40 år hade passerat sedan de planterades i slutet av 1850-talet. Vid tiden för brevkortet hade promenaden även förlängts både i västlig och östlig riktning för att nå imponerande 3,5 kilometer.
En del av Linköping från en position som får anses exceptionell. Utsikt med panorama mot öster från det vid tiden nyligen uppförda Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. I förgrunden bebyggelse i kvarteret Enbusken med mamsell Agardhs skola (Barnhemsgatan 1) närmast betraktaren.
Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
Interiör från Liljeholmen i Blåvik. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Den rika dekoren av husets stora sal är efter allt att döma tillkommen omkring 1710 i samband med den ombyggnad dåvarande ägarpar Erik Ahlfort och dennes maka Maria Sofia Gyllenståhl lät göra.
Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden från 1921 visar del av I 5 kort före färdigställande.
Del av Linköping från Galgbergets höjder. Foto 1893 och med kameran riktad närmast rakt österut. På höjden närmast bildens betraktare ses från vänster fastigheterna Högsätter, Carlsborg, Högtomta och Gustafsberg. Bortom ringlar Tinnerbäcken djupt skuren i landskapet mot Tinnerbäckslyckorna i bildens väntra kant. Den sällan avbildade spången över bäcken från staden mot dess omland anas framför bebyggelsen.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Den 14 meter höga kvarnen i Arkösund syntes tills den ödelades i en brand 1982 lång väg från havet och utgjorde en viktig del av Arkösunds siluett från sjösidan. Kvarnen hade flyttats från Öland 1861 för ny placering i Häggebo i Jonsberg. Vid mitten av 1930-talet flyttades den till Arkösund och läget på bilden och kunde invigas 1937.
Porträtt av Robert De la Gardie. Född i skånska Silvåkra men uppvuxen i Linköping under faderns period som landhövding över Östergötlands län. Likt denne kom även Robert d. y. att utnämnas till styresman över eget län, för hans del Malmöhus. Vid tiden för bilden var han dock ännu i militär tjänst och som sådan knuten till skånska dragonregementet. Från 1898 gift med Elvira Smith.
Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Porträtt av Robert De la Gardie. Född i skånska Silvåkra men uppvuxen i Linköping under faderns period som landhövding över Östergötlands län. Likt denne kom även Robert d. y. att utnämnas till styresman över eget län, för hans del Malmöhus. Från 1898 gift med Elvira Smith.
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Del av Storgatan i Söderköping. Bokhandeln på gatunummer 7 är Sveriges äldsta på samma adress. Huset uppfördes 1815 av Sven Cederborg som förutom bokhandlare även var stadens borgmästare. Storgatan 9 som följer kallades allmänt för Kondisgården efter den konditoriverksamhet som från 1895 bedrivits på gården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.