Alexander von Post inledde sin militära karriär som furir vid Svea artilleriregemente 1836. Från 1840 var han knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping och kvarblev där tills han år 1863 erhöll kaptens avsked. Privat förblev han ogift och avled vid 48 års ålder efter vad som anges i källorna "mångårigt lidande".
Från 299 kr
Nätgård och så kallad lakakoja hos skepparen Karl Rogsberg i Borghamn. En lakakoja eller lakabus är en liten torrdassliknande byggnad som försetts med medar för att lätt kunna transporteras på isen. Inte sällan var de i äldre tid utrustade med vedkamin. Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern från 1935.
Det tyska cirkussällskapet Carl Hagenbeck gästar Linköping sommaren 1916. Det stora cirkustältet har slagits upp på ytan invid stadens fasta cirkusbyggnad. Den hade stått klar 1912 och ligger ännu i skrivande stund utmed Platensgatans norra delar. Byggbolagets idé var att hyra ut lokalerna till tidens mångtaliga cirkussällskap men även för andra publikdragande arrangemang.
Storgatan 7 i Linköping låg tills det revs vid gatans östra ände nära Hamngatan. Fotoåret 1956 var husets öde beseglat och det revs kort därpå. Rivningstomten kom att ge plats för det affärs- och bostadshus som ännu består och som initialt inrymde varuhuset EPA.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
Skymning över Nystadviken i sjön Vindomen. På motsatta sida skymtar Hannäs gamla kyrka, som vid tiden för bilden nyligen var lagd i ruin. Redan år 1865 hade församlingen beslutat bygga ny kyrka men det kom att dröja 20 år innan den stod färdig. Sista gudstjänsten i den gamla kyrkan hölls på domsöndagen 1885.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Monumentet "Människan och hennes genius" sätts upp på Vasatorget i Linköping. Dagen är den 14 september 1951. Bakgrunden till utsmyckningen var den tävling som kunde utlysas genom en donation av grosshandlare Johannes Peterzén. Uppdraget gavs skulptören Ivar Johnsson som levererade ett verk i arbetets triumf.
Interiör från och samlaren Carl Dahlgrens hem, som synes till bristningsgränsen fylld av konstföremål. Vid sidan av gångstråk var endast takytan runt ljuskronan fri. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med hämtningen av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Nordvästra folkskolan var det smått krassa namn man gav stadarkitekt Karl Flodins ståtliga bidrag till skolväsendet i Norrköping, när staden utvidgades mot angivet håll från det sena 1800-talet. Sedan länge bär skolan det mer värdiga namnet Matteusskolan. Kolorerat brevkort postgånget 1904.
Storgatan 18 i Linköping rivs 1977. Huset från 1800-talets början var ett av flera som vid tiden raserades inom kvarteret Decimalen för att ge plats för nytt och möjliggöra breddning av gatan. I bakgrunden skymtar varuhuset EPA invid gatans norra sida som tidigare sanerats och helt omdanats.
En klassisk bild som tillförts Östergötlands museums arkiv i form av en reprokopia. Bönderna i Kila by samlade för bystämma 1891. Byn i Hycklinge socken var vid tiden för bilden och vid upprepade tillfällen därefter föremål för etnologiska undersökningar som haft stor betydelse inom ämnen som svenskt byliv och byggnadskultur.
Familjen Granboms sommarparadis Granbo i Brokind. Handlare Ludvig Granbom var sannolikt först ut att köpa sommarstugetomt i området. Det nyväckta intresset för Brokind som rekreationsområde förklaras av den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Uppför trappan ser vi Ludvigs hustru Alda Carolina i färd att titta till makarnas dotter Aina.
Herrestad kyrka har utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar daterats till 1100-talets första del och är starkt förknippad med stiftets första biskopar. Likt många medeltida kyrkor har den om- och tillbyggts i omgångar. Kyrkans torn i tre våningar är emellertid bevarat från äldsta tid. Bild från 1903 då kyrkan ännu var putsad.
Verkställande direktör Nils Karlsson i samspråk vid ett besök av flyktingförläggningen i Doverstorp 1945. Lägret var vid tiden den största flyktingförläggningen i Sverige. Efter kriget bodde framförallt polsktalande kvinnor som räddats från Auschwitz och Ravensbrück vid platsen. Nils Karlsson besöker lägret med anledning av att hans klädfirma i Linköping, AB Axel Karlsson & Co, hade stora leveranser till de hjälpsökande.
Solen står lågt över Magistratshagen och ger svårt ljus för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller. Längst till höger ses föreningens skyttepaviljong som uppförts 1888 efter ritningar av Janne Lundin.
Makarna Gustav Nilsson och Edit Oskaria Lindholms äldsta son Gösta fotograferas av bygdefotografen Emil Durling 1914. Familjen var vid tiden bosatta i Beningevassa, men fotograferingen skedde sannolikt vid fotografens hem Strömmen i Sankt Anna. Upplysningsvis kom pojkens föräldrar att överta Anders Östermans handelsbod i Strömsdal 1920.
Vaktmästare Gustaf Lindqvist vakar myndigt över utställningarna vid Östergötlands museum. Fotoåret 1922 var även detsamma som museet flyttade in i den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan. De nya lokalernas rymd förbättrade avsevärt situationen för personalen, samlingarna och dess exponering. I stunden blickar Lindqvist ut över 1700-talsrummet.
Karlsviks hornmusikkår troligen bildad omkring 1910 - nedlagd ca 10 år senare. Kortet taget i Fränsta där orkestern medverkade vid en festföreställning. Musikerna från vänster Olof Ullmark, Ansgarius Molund, Lindeman, Ivar Molund, Fritz Östman, Teodor Molund och Karl Vesterlund. Det var vanligt att sågverken stod för instrumenten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.