Under 1926 dubblerades som planerat husraden utmed Vasatorgets södra sida, Vasavägen 12 och 14. Vid fototillfället var fastigheten Vasavägen 14 färdigställd medans arbete kvarstod på Vasavägen 12. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Från 299 kr
Porträtt av ingenjör Ernst Petersson. Född i Linköping 1861 och son till guldsmedsmästare Samuel Petersson och dennes hustru Helena Christina Carlson. Gift 1891 med Jenny Ottilia Johansson. Från 1896 var de bosatta i Ultuna där han kom att bli lektor i mejerilära och bakteriologi och kemi vid lantbruksinstitutet.
Utsikt över sjön Ämmern i Kinda. Till höger har ångaren Turist lagt till vid Opphems brygga. Hon var byggd år 1877 vid Oskarhamns Mekaniska Verkstad och gick den första tiden i trafik mellan Loftahammar och Västervik. Från år 1902 trafikerade hon Kindasjöarna. År 1912 såldes hon till Ronneby Ångslups AB och lämnade sjösystemet.
Hemming Gadd anses varit en av arméns främsta officerare på sin tid. Han inledde sin långa karriär 1857 som furir vid Norra skånes infanteriregemente och krönte den med generals avsked 1905. Under åren 1888-1892 var han överste och chef över Andra livgrenadjärregementet i Linköping, vilket torde vara tiden för porträttet.
Motiv från Nykvarn beläget någon kilometer uppströms Storån norr om Kisa. Fotoåret 1902 var kvarnen som legat under Torps Frälsegård nedlagd sedan en tid. Den sista noterade mjölnaren Carl Johan Carlsson hade avflyttade 1875. Till höger skymtar banvallen till Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Porträtt av Johan Henrik Wilhelm Steinnordh. Född i Norrköping 1809 blev han student i Uppsala1829, filosofie doktor 1836, och prästvigd 1840. Något senare även teologie doktor i Erlangen i Tyskland. Omständigheterna förde vidare in honom på lärarbanan och han kom att bli en omtyckt gymnasieadjunkt i Linköping. Från 1850 var han gift med Adelaide Ohrling, bördig från Väderstad.
Brukspatron Gustaf Westerblad föddes i Västerås 1806 och var från 1837 gift med Emma Ulrica Godenius, bördig från Gagnef. Makarna inflyttade till Östergötland 1846 och kom i länet att arrendera Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Här ser vi Westerblad avporträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1867.
År 1923 fredades Säby västerskog som naturminne av ägarna till godset Bjärka-Säby. Länge var området inhägnat och ej tillgängligt för allmänheten. Den lilla skylten invid grinden kungjorde vid tiden följande budskap i versaler; "Det inhägnade området är fridlyst och får ej beträdas!!" Först 1974 blev området naturreservat och öppnades för alla att få njuta av den urskogsliknande barrskogen.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Reprofotograferat porträtt föreställande Emma Gustava Godée, gift Wigander. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.
Storgatan 52 i Linköping från gårdssidan. Som närmast alltid skvallrar gårdsfasaden inget om dess påkostade motsats mot gatan. Under sin glans dagar hade huset gått som Bielkeska gården efter grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som låtit uppföra huset omkring år 1800. Nu var det nedgånget och ansågs stå i vägen för modernisering av stadskärnan. Huset revs en tid efter fotoåret 1966.
Parti av Vasavägen i Linköping. Vy österut från vägens skärning med Klostergatan. Till vänster det så kallade Miljonpalatset. Uppförd 1897-98 och var den byggnad som först anlades invid vägen. Till höger, bortom Sankt Larsgatan, ses Linköpings Litografiska och i fonden det så kallade Överstehuset invid sitt tvillinghus utmed Repslagaregatan. Året är 1907.
Kungsgatan 37 i Linköping har vänt sina väl avvägda proportioner mot gatan sedan tillkomsten omkring 1865. Byggherre var apotekare Anders Wigander men huset folkliga namn som Möllerska villan är kopplat till den senare ägaren, tillika regementsläkaren Ludvig Möller. Här en vy från Kungsgatans möte med Platensgatan. Året är 1949.
P G Svenssons Möbler var länge ett välbekant möbelföretag i Linköping. Bakom namnet döljer sig Per Gottfrid Svensson, bördig från Blekinge och inflyttad till Linköping under sena 1930-talet för en anställning som finsnickare vid Edfelt & Karlssons möbelfabrik i Tannefors. Snart blev han egen och 1946 lät han iordningställa det kombinerade bostadshuset och möbelaffären på bilden.
Porträtt av Anders Gustaf Ritzman. Född i Lofta församling och uppvuxen under knappa förhållande. Föräldrarna var backstugusittare. Efter ett antal drängtjänster flyttade han år 1859 till Linköping. Samma år gifte han sig med Anna Brita Andersdotter, bördig från Vreta Kloster. I Linköping utbildade sig Ritzman till murare. Med åren byggde han upp ett visst välstånd och kom att bli gårdsägare.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Porträtt av skådespelaren Anna Byström, gift med kollegan Oskar Sternvall under åren 1883-1903. Dotter till tonsättaren Oscar Byström och dennes maka Elisabeth Dorotea Augusta, född Bäckström i Linköping. Utbildad sångerska, bland annat i Sankt Petersburg, övergav hon planerna på en sångkarriär för att istället övergå till teatern. Från 1877 var hon knuten till några av Sveriges största teatrar.
Porträtt av Johan (John) Personne, från 1910 biskop i Linköpings stift. Dessförinnan hade han från 1897 fungerat som stiftets domprost. För sina egenskaper är han inte minst hågkommen för sina insatser som ledamot av och sekreterare i den bibelkommission som arbetade fram 1917 års kyrkobibel. Från 1885 var han gift med Nanna von Knorring.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.