Bakside-vy mot Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget gårdssidorna av dåvarande fastigheterna Hunnebergsgatan 12 och 14. Vid tiden för bilden var Brunnsgatan ännu inte utlagd. I förgrunden till höger ses en skymt av ett hus i en grupp som låg utmed Östgötagatans parti som tidigare benämndes Kattbrunnsgatan.
Från 299 kr
När fotografen passerade den lilla Näsastugan 1937 hade den ännu inte tjänat ut som bostad. Någon tycks i stunden lappat stugans brädtak och tomten stod hävdad bortom synpunkter. I själva verket är bostadsinnehavaren oss känd. Hulda Svensdotter var hennes namn och hon skulle bo kvar till sin död hösten 1946.
Ett av tiden grumlat motiv från Linköping där orienteringen inte är uppenbar utan vägledning. Kameran stod uppställd på Stångebro-sidan mitt emot hamnområdet och var riktad rakt söderut. Framför husgruppen till vänster skymtar Stångebromonumentet. Fabriksbyggnaderna till höger tillhörde vid tiden Brogrens bryggeriaktiebolag, föregångare till det mer bekanta Centralbryggeriet. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Landets industrialisering medförde ett kraftigt ökat produktutbud och den mänskliga handen ersattes i många sammanhang med en maskin. Ett företag i tiden var Östergötlands Maskinaffär. Här firmans monter vid 1898 års lantbruksmöte i Linköping med några exempel ur sortimentet. Företaget hade grundats 1893 men övertagits 1895 av den månsidige entreprenören Johannes Peterzén.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Theodor Wetterhall grundade tillsammans med kompanjonen Emil Hulthander AB Tekniska Fabriken Gripen i Linköping 1890. Företaget där kemiska processer var fundamentet kom att få en synnerligen bred produktion med tillverkning av tvål, parfym, skokräm, toalettartiklar, bläck, blanksmörja till läder med mera.
Parti av Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag. En uppskattad datering landar vid 1966 eller 1967. Närmast till vänster ses den så kallade Basarlängan som var en av flera byggnader utmed trafikleden som kom att rivas när ett nytt och mer modernt centrum realiserades. Lyckligtvis sparades Kanikegården till höger, uppförd 1914-1915 efter ritningar av Axel Brunskog.
Ångfartyget WISINGSÖ i Linköpings hamn omkring 1905. Från 1899 gick hon på traden Stockholm-Söderköping-Linköping, och om det angivna fotoåret är rätt prickat var det likaså ett olycksdrabbat år med två grundstötningar. En mindre incident i hemmahamnen vid midsommartid och en mer allvarlig mellan Trosa och Oxelösund i slutet av november. År 1938 lämnade fartyget Linköping för drift i Finland.
Gunnar och Emil Hultgren har tagit kafferast från dikesgrävning. Med hjälp av stubbrytaren och spade gör de några gärden i Bona mindre vattensjuka. Året är 1929. Den skarpögde kan ana de ritsar som markerar var fotograf Hultgren tänkte sig beskära bilden.
Emma Gustava Godée, porträtterad något år på 1870-talet. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.
Stor folkmassa i Magistratshagen en sommarkväll år 1900. Sannolikt bevittnar vi invigningen av Linköpings skyttegilles nya skjutbana. Östgöta Correspondenten rapporterade i början av augusti att sådan högtidlighet skulle äga rum den 26:e med start klockan 18. Tidningens läsare fick även besked att stadsfullmäktiges medlemmar samt styrelsen för stadens sparbank och tidningarna var inbjudna.
Stora Hotellet i Linköping, sannolikt Sveriges första moderna stadshotell utanför landets storstadsregioner. Planerat från 1849 och invigt 1852. Byggnadens fjärde våning tillkom i början av 1890-talet och var klar till hotellets återinvigning den 1 oktober 1893. Odaterad bild inför eller kort efter nämnda händelse.
Porträtt av Johan Henrik Wilhelm Steinnordh. Född i Norrköping 1809 blev han student i Uppsala1829, filosofie doktor 1836, och prästvigd 1840. Något senare även teologie doktor i Erlangen i Tyskland. Omständigheterna förde vidare in honom på lärarbanan och han kom att bli en omtyckt gymnasieadjunkt i Linköping. Från 1850 var han gift med Adelaide Ohrling, bördig från Väderstad.
Folkliv på Drottninggatan i höjd med Tyska torget i Norrköping. På höger sida reser sig Grand Hotell, ritat av Werner Northun och öppnat lagom till den publikdragande konst- och industriutställningen 1906. Även byggnaden till vänster var vid tiden tämligen ny, Norrköpings Enskilda Bank uppförd efter Gustaf Wickmans ritningar.
Porträtt av järnhandlaren i Linköping, Alexander Mauritz Hydén. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Från 1858 var han gift med Hilma Hedvig Theresia, född med det för paret passande efternamnet Jernstedt. Makarnas son Mauritz kom sedermera att överta rörelsen och i kompanjonskap bilda den för äldre linköpingsbor så välkända firman Hydén & Rundström.
Vy mot blivande kvarteret Ekoxen i Linköping genom ett kolorerat brevkort från omkring 1910. Husen i blickfånget var vid tiden helt nyligen uppförda på ett utlagt tomtområde mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. Vid östra sidan av den nämnda men här dolda gatan reser sig Linnéskolan. "Störningen" i bildens nedre, högra hörn förklaras av fotografens svårighet att nå fri sikt från sin position på Kittelberget.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
Byggmästaren och resepredikanten Karl August Andersson och dennes maka Hilda Lovisa Bergren med parets barn. Vid tiden för bilden var familjen boende i Lilla Gluggebo i Svinhults socken. År 1902 flyttade de till lägenheten Bethanien på Gluggebos ägor och det är där omkring vi får söka fototillfället.
Mina (eg Wilhelmina) Lek i dörröppningen till torpet Krygen under gården Sprängsbo i Svinhult. Hon hade tidigare i livet arbetat som hushållerska. År 1913 flyttade hon till stugan där hennes mor och syster redan bodde. Moderns äktenskap hade upplösts och systern var hemkommen från Chicago med sonen Albin. Mina Lek kom att bo i Krygen till sin bortgång 1950. Fotografiet är taget omkring 1920.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.