Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)

Från 299 kr

Ibland blev skörden så stor, att allt hö eller halm inte fick plats under tak. Då la man stackar utomhus, i regel runda och toppiga. Här lägger man en stack mot ladugårdsväggen, vilket inte verkar särskilt praktiskt med tanke på allt regnvatten som måste komma ner från taket! Det är osäkert vilka personerna är. Jakob Nilsson, 57 år, står troligen närmast väggen, därefter hans fru Anna Margareta, 52 år. Kvinnan längst t h skulle kunna vara dottern Anna Dora Johanna, 31 år, gift med Gannor Karl Karlsson. Om så är fallet är det troligen Karl som står framför henne. Den unge mannen skulle kunna vara Karls bror Nils, 18 år. Alla är klädda i vardagskläder. Kvinnorna har dukar, inte hattar, vilket skulle kunna betyda att Masse överraskat dem med kameran, när de la halmstacken vid ladugårdens hörn ute intill vägen.

Från 299 kr

Masse måste ha varit fascinerad av Häglunds lilla gård, han tog hela 8 bilder därifrån. Vi ser hur byggnaderna ligger på en liten kulle, t v skymtar fribaptistkapellet byggt 1903. Vi ser ladugården med ladvägg i bulteknik och fähus i sten, här är gavelspetsen av trä. Brygghuset skymtar t h om ladugården och manbyggnaden bakom oxeln. Det som ser ut som en ved- eller stenhög är dasset med vedbod mm, se Bild 1025, 1026. Rågåkern går ända fram till den lila inkörsvägen, där hjulsdpår avtecknar sig i gräset. En vacker men säkert fattig boplats. Att denna fastighet gick från Allmänning till att hamna under Mattsarve kan bero på att Per Häglund var dräng på Mattsarve och hans fru Helena Maria Nilsdotter Alström, som var född här, var piga hos Jonas Jakobsson Mattsarve när de träffades och bröllopet hölls vid Mattsarve, se Bild 991.

Från 299 kr

Masses närmaste vänner bland bönderna i Lau var Hallsarve Hans Karlsson och Fie Jakob Karlsson och Oskar Larsson. Jakob, Fäi-Jakå, och Oskar, JO, kör in hö samma dag och Masse förevigar händelserna. Hos Larssons kör man med hästar i tvåspann, men höhäcken är av precis samma typ som hos Jakås. Troligen skall man ta in höet genom gluggen vid taket, men Masse ville nog inte att de skulle köra fram, för när de står så här med lasset, framträder mera av den ålderdomliga ladugården. Personerna är troligen följande från vänster: dottern Emilie, 17 år, svärmor Elisabet Dorotea Jakobsdotter Lauvall, 68 år, sonen Emil, 15 år, hustrun Johanna, 41 år, sonen Rudolf, 13 år, samt Oskar Larsson själv, 47 år.

Från 299 kr

Denna lilla stuga låg omkring 150 m väster om Botels Bodins på Hemmor grund. Här bodde på 1860-talet Lars Löfgren född 1837 från Hemmor och hans hustru Charlotta Maria född Tellström 1839 från Ardre. De fick döttrarna Anna 1870 och Laura 1880. Laura gifte sig med Oskar Jakobsson Bjärges, se Bild 561 och 562. Vad som hände med övriga familjen är ännu inte känt. Vid skiftet kom denna boplats att tillhöra Botels. Byggnaderna revs 1921. Bilden visar en liten inpanelad bulstuga av troligen mycket hög ålder. I hörnet står det sannolikt någon form av farstukvist. En mängd små skjul skymtar bakom staketet. Det här var förmodligen en fattig boplats. Vad de levde av är inte känt.

Från 299 kr

Masses granne Jakob Söderlund, 79 år, och hans sonhustru Lina tar upp potatis en vacker oktoberdag med fuktig jord. De har varsin tvåkload (?) pärkrok i handen att kratta upp potatisen med, som de lägger i moderna plåtspann. Hur stor skörden var framgår inte av bilden, men här är det mycket mager jord. Ungmor och Söderlund har enkla arbetskläder på sig, Söderlund har träskor och ungmor har en säck som förkläde. Masse har säkerligen mycket medvetet tagit denna kombinerade arbets- och miljöbild. Här visar han hur öppet och ödsligt det var uppe på Lausbackar. I bakgrunden syns Bjärges Alfred Öbergs lilla gård och t h fattigstugan. Masse själv bodde på ledig tid nära denna plats, omkring 350 m t h om fattigstugan. Se Bild 133.

Från 299 kr

Detta är bruden Anna Jakobssons (Jakobsdotter?) barndomshem, där hon växte upp med föräldrarna Jakob Larsson och Maria Larsdotter, 4 syskon, farbrodern Lars och kanske också farfar och farmor Lars Jakobsson och Anna Olofsdotter. Anna gifte sig vid 27 års ålder med Hallsarve Vilhelm Karlsson, 28 år, och flyttade till hans gård. Vilhelm förekommer på en mängd Massebilder och Anna skymtar också på några. Denna part av Kauparve liksom grannparten flyttade upp från Kauparvegrannlaget neråt Hallsarve genom ett skifte mellan parterna. Manbyggnaden och flygeln på bilden uppfördes 1870. Men boplatsen var nog egentligen gammal. Här lär det ha legat en till två gårdar på medeltiden som hette Hannare (Hanarve?) respektive By och de sista murarna av dessa revs när Kauparve flyttade hit upp. Markerna bakom gården heter ännu By ängsbackar. Man kan se att manbyggnadens tegeltak förlängts i senare tid för att bli moderiktigt. Snickarglädjeverandan bör vara rätt ny på bilden.

Från 299 kr

Rågen skars med lie. Det var viktigt att slå med jämna tag, så man kunde lägga av den skurna rågen jämnt och snyggt med alla strån liggande parallellt. Efter varje karl gick en kvinna som tog hand om den skurna rågen. Hon tog ett fång och band ihop det med en näve strån till en kärve, skäupä på gotländska. Skäuparna ställdes sedan upp i rader på åkern för att torka. Här ser man att arbetet är lite högtidligt, kvinnorna är ganska finklädda och har särskilt fina hattar, medan karlarna är mera vardagligt klädda. Damerna snyggade kanske till sig särskilt för fotografen? Personerna är Christian Petter Persson, 68 år, t v av karlarna. Vidare hans hustru i andra äktenskapet Elisabet, 43 år, t h av kvinnorna. T v står Elisabets mor Eva Sofia Jacobsdotter, 72 år, som flyttade till Smiss när hon blev änka. T h står fostersonen Artur Fredrik Karlsson, 18 år. Bilden är tagen på åkern väster om gården mot Käldvägen.

Från 299 kr

Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".

Från 299 kr

Här är det stor aktivitet hos Hallsarve Karlssons! Man smaitar, finhugger, tjärved som skall användas till tjärbränning. Gamla furustubbar, vars ytved murknat bort, sågas och huggs upp i småbitar och varje liten bit rensas noggrant från bark och framför allt jord. Från vänster spräcker fadern Hans Karlsson en stubbe med blaigare och nyde, kil och träslägga. Troligen är det sönerna Vilhelm och Arvid som sågar vid sågbocken och mellansonen Oskar som hugger. Gamle far Tomas Nilsson spräcker ett rotben med blaigare och nyde. Bakom Tomas ligger en hög av sågat och spräckt tjärved i väntan på att huggas upp i mindre bitar. Se Nr 256. Masse har arrangerat denna arbetsbild mycket väl. Alla håller på med någon uppgift, de står uppställda så att byggnaderna i bakgrunden och veden syns tydligt.

Från 299 kr

Familjen står framför den nya stora manbyggnaden uppförd 1888, en stor parstuga med dubbla fönster på långsidorna till de båda rummen. Under hela huset är en källare. T v syns köksbakbygget med brygghus i källarvåningen. Huset är påverkat av tidens snickarglädjestil, se Fie Bild 727-729. Förste kände ägare till Mattsarve var Lasse Maldesarue 1523 och näste var Anders Maldsarve 1570. Skrivningen av gårdsnamnet tyder på en annan bakgrund än personnamnet Matts (Mattias). 1648 var Peer Mattsarve ägare och hans son Anders Peerson övertog gården omkring 1650, han dog 1688. 1670 delades Mattsarve i två parter, troligen mellan bröderna Anders och Jacob Andersson, Jacob dog 1694. 1681 bodde ovannämnda Anders och Jacob med familjer på parterna tillsammans med de yngre husbönderna Lars född 1635 och Anders och deras familjer, däribland Anders son Bertel Andersson född 1645. 1694 var Mattsarve delat i 3 parter, Lars, Anders och Bertel med respektive familjer hade 1/3 var. Lars dog 1698 och då verkar gården en tid varit i två parter, brukade av Bertel Andersson och av Lars Olofsson, som köpt sin part. Möjligen brukade Bertel med sina söner Olof och Anders två parter, för 1719 var det åter 3 parter, då brukade av två husbönder: Bertel Anderssons son Anders Bertelsson och Jacob Jacobsson, okänt vem denne Jacob var. 1745 var Mattsarve delat i 4 parter med 4 gifta husbönder, nämligen: Bertel Andersson, som troligen härstammade från Anders Maldsarve 1570, vidare Rassmus Olofsson, som möjligen var barnbarn till nämnde Lars Olofsson, vidare den 1719 nämnde Jacob Jacobsson och Jon Pehrsson. Anders Bertelsson gifte sig 1706 med Beata Jacobsdotter från Botvatte i Ala och de fick 5 barn. Äldste sonen Bertel Andersson född 1708 gifte sig 1731 med Elisabet Hindrichdotter från Vinkels i Sjonhem och de tog över parten omkring 1740. Av deras 3 barn tog äldste sonen Anders Bertelsson född 1732 över, gift 1759 med Cecilia Christensdotter från Fie. Även här blev det äldste sonen Hans född 1766 som tog över parten. Hans Andersson gifte sig 1791 med Margareta Larsdotter född 1767 från Goks. De fick två barn, varav sonen Anders Hansson född 1795 ärvde parten. Han gifte sig 1819 med Anna Stina Hansdotter född 1791 från Pavalds på När och de fick 6 barn. Dottern Lena Andersdotter född 1827 gifte sig 1852 med Hans Larsson född 1821 från Hallvands i Garde och de tog över gårdsparten 1857. Av deras 3 barn blev det sonen Lars Hansson född 1858 som med sin hustru Margareta Lorentina född 1861 från Husarve, som tog över 1882. Sonen Henrik Larsson född 1885 och gift 1916 med Rosa Johanna Maria Karlsson född 1886 från Kauparve ärvde parten 1921. Av deras två söner blev det äldste sonen Sigvard Larsson född 1916 som tog över. Han gifte sig 1948 med Stina Sellin född 1919 från Eskelhem och de fick dottern Birgitta 1948. Hon gifte sig 1968 med Eddie Olsson född 1944 från När och de fick sönerna Mikael 1968 och Roger 1971 (?).

Från 299 kr

Den här är en av Masses tidigaste bilder. Det visar att han redan från början hade ett dokumentationssyfte med sitt fotograferande. Många av hans äldsta bilder visar byggnader eller företeelser som han visste var hotade och att det var bråttom med att ta en bild. Flistaksbyggnaden på Sunnkörke blev dock kvar, men inte med flisen i behåll, se Bild 1109. Men 2008 fick huset tillbaka sitt flistak efter en grundlig restaurering av hela takkonstruktionen. Så nu har Sunnkörke "varaktige Torsburgsflis" på taket! Det är obetydlig skillnad på huset idag jämfört med bilden. Luckan uppe på gaveln har dock bytts ut mot ett större fönster och vädringsluckorna har försetts med glasrutor. I bakgrunden skymtar brygghuset i sitt äldre utseende med bla faltak, se Bild 1110.

Från 299 kr

Detta ställe kom till 1921 när Arvid Karlsson född 1890 från Hallsarve, son till Masses gode vän Halsrä-Hans, köpte tomten och lite jord av Smiss. Arvid gifte sig 1922 med Alice Lovisa Hedström född 1903 i USA, dotter till Josefina Jakobsdotter från Fie. De byggde det här moderna bostadshuset 1922, typiskt för tiden var att bygga i vinkel med en glasveranda i hörnet och plåt på taket. 1928 köpte de in mera mark och de brukade den till 1965. Arvid och Alice fick två barn, varav ena sonen Lennart Karlsson född 1935 ärvde gården. Han gifte sig med Kerstin Thomsson född 1940 från Sallmunds i Vänge och bosatte sig där, de slog ihop Källstäde med Sallmunds. Marken är numera utarrenderad och huset hyrs ut på sommaren.

Från 299 kr

Johan Karlsson född 1852 i Roma var gift 1874 med Catarina Elisabet Vallander född 1847 från Gumbalde. De köpte ett ställe vid Bönde 1882, vilket de sålde 1906, varefter de arrenderade 700 m2 mark av Edvard Larsson på Husarve och på denna tomt byggde de stugan på bilden 1907. De sålde stugan 1927 till Catarinas systerson Enar Lindgren född 1893 från Gumbalde och hans fru Jenny Hallander från Bandlunde i Burs. De frilöpte tomten samt ytterligare 3.300 m2 från Husarve 1932. Senare, okänt när, blev Emma Linnea Hammarström född 1901 från Havdhem ägare och där efter Börje Melin. 1989 köpte Göran Berntsson född 1968 från Gläves i Burs och Carina Gustavsson född 1963 från Stockholm fastigheten. Huset på bilden är en liten enkelstuga bestående av farstu, bostadsrum och troligen ett litet kök bakom farstun med köksutgång till den lilla boden på baksidan. Johan Karlsson 61 år står vid tunen.

Från 299 kr

Här ser vi bostadshusets södra gavel med bakbygget skymtande. Bakbygget verkar vara betydligt äldre, men det är svårt att bedöma. Lars Pettersson och Charlotta Danielsdotter fick 4 barn, varav dottern Johanna Pettersson född 1885 övertog stället 1921. Hon gifte sig 1914 med Oskar Olofsson född 1885 från Bonsarve i Hamra (Vamlingbo?). De fick två söner, men ingen tog över och Oskar dog redan 1922, verefter Johanna bodde kvar och försörjde sig som sömmerska. Hon sålde stället 1961 till Sven Edman som sommarhus. 1985 köpte Kurt Lindström född 1949 från Hallsarve och hans fru Marianne född Hellström 1949 huset som fritidshus, vilket de alltjämt innehar. På bilden ser vi snickarmästaren Lars Pettersson 62 år, yngste sonen Johannes 12 år och hustrun Charlotta Danielsdotter 54 år.

Från 299 kr

Denna lilla gård kom till 1856 när smeden Gustav Ridell född 1821 och hand fru Ingrid Nilsdotter född 1803, båda från Skåne, köpte mark och bebyggde platsen. Genom en skuld Ridell hade övertogs stället 1878 av drängen Ernst Andersson född 1852 från Småland, gift 1873 med Maria Larsdotter född 1850 från Burs, Ridell smet iväg till Amerika. Ernst och Maria hade 4 barn, varav sonen Theodor Andersson född 1882 tog över. Han gifte sig 1908 med Berta Olsson född 1887 från Anderse och de fick 5 barn. Sonen Albert född 1909 ärvde stället, gift 1944 med Gerda Dahlström född 1914 från Hejdeby. Fastigheten är av styckad och ekonomibyggnaderna är rivna. Huset har bytt ägare flera gånger och är idag fritidshus. På bilden ser vi Theodor Andersson framför manbyggnaden, som byggdes av hans föräldrar Ernst och Maria 1904. Huset är byggt av resvirke med liggande panel och taket är av papp. Huset har ett köksbakbygge med vardagsingång och källare på gaveln.

Från 299 kr

En vårdag har Masse fotograferat hela familjen Karlsson framför manbyggnaden. Huset är troligen byggt på 1840-talet, en parstuga med pulpetfrontespiser och senare tillfogat köksbakbygge. Till höger står en brygghusflygel. 1523 ägdes Hallsarve av Oluff Haldsarue och 1570 av Peder Halgsarve. 1621 var Oluff Halgsarve ägare och 1634 Peder Hallsarwe. 1648 var Peer Hallsarwe ägare och 1653 Peer Olofsson. Här kan man gissa att det är samma släkt iom att namnen Peder (Peer) och Oluff (Olof) omväxlar med varandra, det är brukligt att fader och son har omväxlande namn. 1670 ägde Bertel Hallsarwe gården, iom att det är ett nytt namn kan det ha varit en måg. Hans dotter Catarina Bertelsdotter gifte sig 1691 med Per Olofsson från Bomunds på När och de blev ägare till den här halvan av gården, medan troligen en annan dotter gift omkring 1680 med Peer Andersson fick den andra halvan. Catarina och Pers döttrar Carin Persdotter född 1700 gift 1718 med Tomas Mattson och Kerstin Persdotter, gift 1712 med Christen Jacobsson från Hummelbos i Burs delade gårdsparten mellan sig. Carin och Tomas tog över denna part och fick 5 barn. Tomas dog tidigt och Carin gifte om sig 1740 med drängen Jacob Jacobsson från Gerum och fick en son med honom. Äldste sonen i första äktenskapet Mattis Tomsson född 1724 gifte sig 1749 med Catarina Mårtensdotter från Uddvide i Gerum. De fick 4 barn, varav sonen Tomas Mattsson född 1756 gift 1779 med Margareta Hansdotter född 1755 från Botels blev näste ägare. Sonen Mattias Tomsson född 1780 gifte sig 1802 med Anna Nilsdotter född 1779 Kauparve. De fick hela 8 barn, varav sönerna Nils och Johan delade parten ännu en gång, det skedde omkring 1830. Nils Mattsson född 1805 fick denna part. Han gifte sig 1831 med Greta Stina Olofsdotter född 1808 från Fie och av deras tre söner tog den äldste Tomas Nilsson född 1833 över parten. Tomas gifte sig 1858 med Stina Lisa Johansdotter född 1837 från Bönde och de fick 8 barn. Äldsta dotter Maria Tomasson född 1859 övertog parten, gift med Hans Karlsson född 1857 från Kauparve. Maria dog ung och Hans gifte om sig 1872 med Katarina Danielsson född 1858 från Fie. De fick barnen Vilhelm 1884, Oskar 1886 och Arvid 1890. Denna familj förekommer på många av Masses fotografier. 1916 övertogs gårdsparten av Vilhelm Karlsson gift 1912 med Anna Jakobsson född 1885 från Kauparve. De fick 4 barn, varav yngste sonen Bertil Karlsson född 1928, gift med Vendla Jakobsson från Vadi på När. Deras son Tomas Karlsson född 1967 tog över 1992, sambo med Jessica Johnsson född 1967 från Stockholm, de har sonen Emil Karlsson född 1992. På bilden ser vi från vänster: Hans Karlsson 46 år, troligen sönerna Vilhelm 19 år, Oskar 17 år och Arvid 13 år. Därefter möjligen svågern Teodor Thomsson 29 år, hustrun Katarina 45 år, möjligen svågern Alfred 22 år och sist Teodors fru Josefina född Hansson 29 år.

Från 299 kr

Manbyggnaden från 1876 är en rätt lång och hög parstuga med källare under hela huset. De stora rummen på varje gavel har två fönster vardera på framsidan, vilket är rätt ovanligt, se dock Fie Bild 729 mfl. Fönstren har välformade foder, vilket var brukligt vid denna tid. Ytterdörren är av 1700-talstyp med överljusfönster. Taket är flackt och täckt med papp. Invändigt är byggnaden välbevarad. Detta hus ersatte ett äldre stenhus som Hans Larsson och Catarina Larsdotter byggde 1795. I bakgrunden skymtar en mycket stor flygel under flistak, sannolikt äldre än manbyggnaden. Möjligen var den en äldre manbyggnad från början. Den har för flistakshus den karaktäristiska förkrymta vindsvåningen. Vad den innehöll förutom brygghus är inte känt.

Från 299 kr

Tomten köptes in av Lau fribaptistförsamling från Bjärges Jakobssons (?) 1888 för att här skapa en bostad till församlingens predikant, varvid manbyggnaden på bilden uppfördes. Men redan 4 år senare köptes fastigheten av handlaren August Löfgren från Hemmor, vilken innehade den till 1904, då han sålde den till Rudolf Laurin från Anderse. Edvin Pettersson, född 1877 i Garde och hans hustru Hilma född Frölander född 1887 från Etelhem köpte stället 1911 och året därpå 3,5 hektar jord. Dottern Karin född 1918 och hennes man Gustav Levin född 1915 från Alskog tog över fastigheten 1951. Manbyggnaden är uppförd i sten under spåntak, sannolikt innehållande farstu, vardagsstuga på ena gaveln och sal på den andra, samt ett litet kök mitt på baksidan. På vindsvåningen kan det ha varit inrett en gavelkammare på vardera gaveln.

Från 299 kr

Vilhelm och Hans visar upp den kluvna stocken. Man klöv inte bara med yxor, utan spräckte mestadels upp stocken med träkilar, blaigare, som slogs i med nydor, stora träklubbor, vilka syns i bakgrunden. Halvorna här skulle nog klyvas en gång till för att få lagom tjocklek på trolarna. Man har tagit en rätt klen stock, vilket var det vanliga, men det innebar att man använde upp föryngringen av öns skogar, därav skogsbristen på 1800-talet. Man ser också hur vridet virket var, någonting som är mycket vanligt och gjorde det svårt att klyva för hand. Man fick ut mycket mer trolar ur varje stock när man gick över till att såga dem. Man använde alltid gran till troder, men fanns inte gran fick man ta fur. Se Nr 207.

Från 299 kr