Örtomta hushållsförenings lokal i Ringås. Konsumtionsföreningar likt den i Örtomta började etableras i Sverige från 1850-talet och var under lång tid en mycket framgångsrik lösning av distribution och försäljning av nödvändighetsvaror. Den största delen av svensk konsumentkooperation organiseras under Kooperativa förbundet även om fristående föreningar förekom.
Från 299 kr
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Till hösten 1922 var Garnisionssjukhuset i Linköping färdigställt med placering mellan regementsområdet och länslasarettet. Redan tidigt ansåg dock arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att anläggningen blivit för stor för regementenas behov. En överenskommelse träffades med landstinget att även civila patienter skulle tas emot och byggnaden fick bland annat stor betydelse för länets vård av öron, näsa- och halssjukdomar. Foto 1925.
Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern sammanställd av Thord Lindell 1935. Denne var lärare vid Lunnevads folkhögskola och senare rektor vid folkhögskolan i Vadstena och bar ett stort historiskt och kulturhistoriskt intresse. Bilden visar två stycken så kallade uttrar av äldre modell. Redskapet släpas efter fiskarens båt och låter denna fiska med flera linor.
Under perioden 1858-1956 drevs Ljungstedtska skolan i den avbildade byggnaden som ännu reser sig invid Kungsgatan i Linköping. Skolan realiserades redan år 1824 genom medel av den i Linköping födde Anders Ljungstedt. I förstone var skolan riktad mot fattiga pojkar men kom med tiden att utvecklas till yrkesskola.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Edith Billstén i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Ytans krackelering är orsakad av vattenskada men förtar inte porträttets högtidliga stämning. Året är 1909 och Edith i tonåren. Hon var född i Linköping sommaren 1894 som förstfödd i makarna August och Emma Billsténs äktenskap. Fadern var vad som närmast kan betecknas journalist och hade en tid varit korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Under Ediths barndom kom han istället att öppna eget boktryckeri i Linköping. Modern var apotekardotter född Carlberg. Källorna visar en del svårigheter i Ediths liv. Under år 1919 beslutade Linköpings rådhusrätt att omyndigförklara henne. Omständigheterna är oklara men det visar sig att hon vid sidan av annat bar på ett barn utan att vara förlovad. Situationen gav henne rimligtvis skälet att samma år flytta till Stockholm. Dottern, som bortadopterades, nedkom i Örebro i oktober månad. Ediths fortsatta liv i Stockholm tycks fortgått utan större avtryck tills hon gifte sig Schwieler sommaren 1928 men var skild redan hösten samma år. Hon avled i sviterna av cancer på Stureby vårhem 1939.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Det magnifika Sturefors slott stod färdigt omkring 1710. Byggherre var Karl XII:s mäktige kanslichef greve Carl Piper och till hjälp att uppfylla sina önskemål knöt han den synnerligt välrenommerade arkitekten Nicodemus Tessin d. y. för uppdraget. Vid tiden för bilden disponerades fideikommisset av grevinnan Pauline Bielke, född Fouché-d'Otrante.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
Stationsinspektören och hans hustru vid Bjärka-Säby station omkring 1905. Jonas Svanström hade tilldelats platsen i Bjärka-Säby 1902, och han kvarstod tills tjänst vid den större stationen i Vimmerby erbjöds honom 1914. Hustrun, med dopnamnen Tyra Agnes Sofia, var född i Karlskrona och hade inflyttat i samband med parets giftemål 1904. Foto omkring 1905.
Motivet kom lite på sned, kanske som ett resultat av Kanbergets ojämna terräng. Oavsett blev det en inte alltför vanlig dokumentation av Linköpings epidemisjukhus. Anläggning stod färdig 1901 och det var med lättnad man då kunde lämna det intilliggande gamla "Bysket". Till vänster skymtar stadens vattentorn, invigt 1910.
Kameran hamnade lite på sned men för den intresserade blev det ändå ett tacknämligt resultat. Vy längs Platensgatan i Linköping i riktning mot söder och stadens centrala delar. Till vänster Östgöta Brandstodsbolags kontor och till höger stadens teater. Året var 1906.
Ögonblicksbild över Stora torget i Linköping. Dryga 100 år har passerat sedan bilden togs. Hästdragna kärror var ännu förhärskande och modet anständigt. I övrigt är miljön lätt igenkännlig för den som är förtrogen med staden. Större förändringar är tillkomsten av Carl Milles Folkungamonument och att husen rivits i kvarteret Apoteket bortom den tänkta skulpturen. Bild från omkring 1910.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
I utkanten av Linköpings länslasarett 1925, där det stora sjukhuskomplexet anas bortom trädraden i bildens bakgrund. Sjukhuskapellet med entrégrind mot Smedstadsvägen var en av flertalet byggnader som vid sidan av själva sjukhuset tillkom vid 1920-talets omfattande utbyggnad. För kapellets ritningar, likt för övrig nyproduktion, stod Axel Brunskog. Anläggningen gavs sammantaget ett nyklassicistik prägel.
Bröllop vid Sonstorp 1905 mellan fröken Anna Mörner och greve Philip Bonde till Trolleholms slott i Skåne. Här poserar de framför godsets huvudbyggnad tillsammans med tärnor och marskalkar för officiell fotografering av norrköpingsfotografen Karl Ludvig Lindelöw. Men vår fotograf var generalmajoren tillika amatörfotografen Lars Fredrik Lovén som stod lite vid sidan och passade på att föreviga sin befälskollegas dotter på hennes stora dag.
Systrarna Selma och Pancy Svärm med en icke identifierad vän. Systrarna var döttrar till distriktskorpralen och hemmansägaren i Klockarp Samuel August Svärm och dennes maka Kristina Maria Jonsdotter. I mitten ses Pancy och stående till höger Selma. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.