Lärare lärde film, Hantverksbutik, Hans Alsér, Ingenjörer på kurs 18 november 1967 Tre pojkar i tioårsåldern sitter vid ett vitt bord med hörlurar på sig samt under en mikrofon som hänger över deras huvuden. Det finns en till mikrofon invid pojken som sitter längst till vänster. De har varsin läskedryck samt dricksglas framför sig på bordet. Deras klasskamrater sitter som publik på stolar i närheten av dem. Till vänster står en medelålders herre som troligen är deras lärare. Han är klädd i grå kostym, vit skjorta, svart slips och svarta skor.
Från 299 kr
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att servera drycker i dricksglas till kvinnor som sitter ner vid borden. Män sitter också längre bort i bakgrunden.
Luciafirandet 13 december 1966 Ett antal barn i sexårsåldern går i ett Luciatåg. Längst fram går en liten Lucia klädd i vitt linne med rött skärp om livet och med en Luciakrona med ljus på huvudet. Hon håller ihop sina händer. Efter henne kommer fyra små tärnor också i vita linnen och med glitterkransar på sina huvuden. Därefter kommer en stjärngosse med en Staffansstjärna i höger hand och strjärngossestrut på huvudet. Ytterligare små barn klädda i kockkläder, icke utklädda barn m. fl. går i tåget. I bakgrunden sitter publik: många mammor med små barn i famnen
Gymnasielgh, Fick körkort, Domuschefer, Socialhögskolan 9 juni 1967 En liten flicka i sexårsåldern klädd i vit kappa med luva, svarta mönstrade strumpbyxor och mörka skor med vit rand och snöre framtill sitter på en trehjuling. På marken löper ett vitt streck. Hon är placerad bakom detta. Ett litet trafikljus syns längre fram framför flickan. En man med mörk kavaj, ljusa byxor, ljusa strumpor och skor sitter på huk bredvid flickan. Två andra flickor sitter på rad på andra små fordon bakom den förstnämnda flickan. Andra barn och vuxna syns i bakgrunden.
fotografi
Hans och Walther von Hallwyl
Hans och Walther von Hallwyl jämte Jacob Kirchner.
Wilhelmina Kempe
Familjen Walther von Hallwyl.
Konstnärskoloni på Öströö i slutet av 1800-talet tillsammans med barn och hundar. Till höger ses den danske konstnären Joakim Skovgaard med familj (troligen mannen i vit hatt). Hustrun Agneta har vitt förkläde. Till vänster står en man och håller i en tavla. Kanske är det den danske målaren Bengt Goldschmidt (?), som också ska vara med på bilden. Bakom honom står en pojke med ok. Ägare till Öströö mellan 1885-1887 var Titus Frederik Schouw och hans syster var gift med Joakims far, PC Skovgaard. Joakim och hans två syskon, även de konstnärer, vistades därför ofta på Öströö och fann motiv till sin konst. Mannen med vita mustascher som står till vänster kan möjligen vara Schouw. När Schouw tvingades sälja godset välkomnade den nye ägaren, Elof Laurell, att konstnärerna fortsatte att komma på besök. Meddela oss gärna om du vet mer om personerna på bilden!
Sonen Arvid har tagit över gården, rivit de gamla uthusen och byggt en stor ny ladugård. Eller är allt nytt? Den står på samma ställe som den gamla, är lika lång och bred. Således kan man ha återanvänt stenväggarna, men lagt in en mängd fönster, dörrar och portar. Ladugården är helt i tidens stil med fähus i sten och foderloft i trä, de många småspröjsade fönstren stående ovanför varandra på jämna avstånd, allt färgat i vitt, rött och troligen brunt. Det är dock lite märkligt att halm ännu är ett gångbart taktäckningsmaterial, men det finns troligen inte tillräckligt mycket skog att såga spån av. T v har man gjort 3 fähus varav två troligen är dubbla, t h är det lada.
Övervåningen, sal. Taklisten en hålkäl, däröver en tunn list med utskuren förtunnad pärlstav. Under hålkälen en vulst och en tandsnittslist. I hålkälen är klistrad en tryckt palmettlist i grått och rödbrunt. På vulsten en smal grå bård, pärlstav. Väggpilastrarna målade grå med vit marmorering. Kapitäl och baser påklistrade, tryckta i grått och rödbrunt. Väggfälten målade på papper i marmorering i gult med ådring i rött. Bröstpanelen papper, målat grått med stänk i vitt, rött och svart. Dörröverstycken tre stycken tryckta på papper i grått och rödbrunt, alla tre är varierade, möjligen något skuggade för hand. Allt snickeri målat gråvitt. Dörrar med tre fyllningar. Finskurna listverk över dörrar och fönster liknande taklistens. I taket en tunn trälist, lagd i en kvartscirkel i hörnen. (Anteckning av S. Wallin, augusti 1925)
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att krama om en herre klädd i mörk kostym, randig skjorta och svart slips som sitter vid ett bord och håller ett dricksglas i sin högra hand. En tärna håller i hans vänstra hand. Ytterligare två personer sitter vid bordet: en kvinna och en man.
Ark med tre monterade foton och text: "a. Något till höger om mitten på fotot syns kyrkan. Den är byggd av röd grönländsk sandsten. Kyrkan är centrum på Grönland. Grönländarna sjöng på grönländska inne i kyrkan "Stilla natt, heliga natt" och efter den "Vår Gud är oss en väldig borg." De stod framme i koret och en av dem spelade på orgeln där. Melodien skiljde sig något från vår. Sen stod grönländarna - det var gamla och unga - ute på kyrkbacken och sjöng sin grönländska nationalsång. Jfr ett färgfoto av dem där de stå utanför kyrkan. b. Ungefär mitt på fotot syns mot fjorden ett större vitt hus. Där bor by-föreståndare Motzfelt och där drack vi kaffe tillsammans med barn och hundar. Hundarna var Newfoundländare. De användes ej för slädar utan man hade dem för nöjes skull. Jfr färgfoto av dem. Till höger i förgrunden syns fähus. Till höger i bakgrunden syns ruinen av den gamla biskopskyrkan i Gardar."
Teaterföreställning med en strålande stjärna över scenen i krubban. "Julspel framfört av elever ur skilda årsklasser. Längst till vänster, en av herdarna, är dr Elsa Köhler, tyskalärarinna som brukade dra igång de här teaterevenemangen. Bredvid henne (syns bara ett vitt ben) står Ingegerd Estvall; bedjande ängel är Gunnel Larsson; 'Maria' vid krubban är Kerstin Linton; ängeln på knä är Sylvia Carlsson; det lilla ansiktet som tittar fram bakom den knäböjande vise mannen är Kerstin Johansson; den långe 'vise mannen' bredvid är Margit Lütz; bedjande ängeln som sitter på knä på högerkanten är Karin Hallengren; den lilla flickan bakom henne i vita kläder heter Karin Ottander; flickan längst ut till höger är Majken Björk-Nyman."
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Flygbild. Verkstadsområdet ligger mellan Jädersvägen och Arbogaån. Den stora byggnaden, intill Jädersvägen, är kontoret. Till höger om kontoret, utefter Jädersvägen, ligger ett luftbevakningstorn (det användes under andra världskriget). Bakom tornet, intill ån, ligger en stor byggnad med fönster i tre rader. Det var Bombverkstaden. I källaren kunde hylsor till granater tillverkas, verksamheten kunde snabbt dras igång om det skulle behövas. Till vänster om Bombverksta´n syns ett litet vitt hus, nära vattnet. Det är tvättstugan. Villorna i Nästkvarnsområdet syns i bildens övre vänstra hörn. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Manbyggnaden, framsidan och ena gavelen. Uppförd av kalksten, spritputsad och avfärgad i vitt. Tak täckt med svart skiffer. Balkongen uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Innan altanen tillkom fanns även i bottenvåningen sju axlar. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.