Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
Från 299 kr
'Pilgrimsfalk, honan har kört bort hanen som vågat sig fram till boet med ungar, vid bergvägg. :: :: Text på baksidan av boet ''Falkhonan har åter kört bort hanen som under hennes frånvaro vågat sig ända fram till boet. (Ruvningen delade de dock i största sämja) -Det är ommöjligt säga vad slags fågel hon håller i klorna. Att hanen var ? Mot de talrika korsnäbbarna var säkert, de klumpiga fötterna tog man inte lätt miste på.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Den här bilden tog jag efter att ha befriat äggen från gräset. Man ser att äggen redan blivit mörkare än de 2 äggen i den andra reden. :: Som syns av bilden, består reden av växter, rötter och blad.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Bo med 3 st ägg av fiskmås, i bergskreva. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Detta fotografi tog jag på ett fiskmåsbo i en bergskreva med 3 st ägg dekorerade med vita blommor. Måsarna och tärnorna var de mest aggressiva, som jag varit med om,. De störtdök ideligen och skrek så det slog lock för öronen. Exskrementer från tärnorna sprutade om mig. Fotot är taget på en meters avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4540:1-24.'
'Erik Börjesson håller 1 st unge av strandskata i handen, bara händerna synliga. I bakgrunden syns träbänk. :: Text enligt foto: ''Jag håller i mina händer 1 st veckogammal unge av strandskatan, som källarmästaren Arvid Carlssons, Hotell Öland, yngste son funnit på stranden norr om Färjestaden en halv timme innan jag reste med båten till Kalmar. Pojken tog fotografiet i trädgården. Fotot är taget på 40 cm avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Då jag fotograferade denna ejderhona där hon tryggt ruvade sina ägg mellan en mindre och en större sten, talade jag med henne och sade, att jag skulle ta en bild av henne. :: Hon ser så vackert in i kameran, då jag tog bilden.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Fartyget Sonja och en mindre roddbåt med 5 st hattklädda män stående och 2 st män som ror. På roddbåten en flagga. I bakgrunden syns berg och bebyggelse i form av knappt 10 st byggnader/hus. Kläder. Klädsel. :: I dagboken står att Frits Johansen tog fotografi på fartyget Sonja. :: :: Ingår i serie Fotonr. 5217:1-103. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. Det var gott om barn nere vid kajakhamnen. Barn i åldrarna under 10 år utgjorde enligt den officiella statistiken år 1955 hela 32,6 % av hela Grönlands befolkning. Tog man med alla under 20 år blev det 55 %. Samtidigt redovisar statistiken ingen som blivit 80 år. Vi kan skärpa redovisningen och säga att år 1955 var 82,5 % av Grönlands befolkning under 40 år och endast 17,5 % över 40 år."
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
En familj i Stämshult 1911. Personerna på fotot är Karl Johan Andersson, Selma Maria Andersson, Maria Amalia Andersson, Charlotta Andersson (gift med Karl) samt barn Edit Inga Andersson. Dräng Ernst Konrad Karlsson och till sist sonen till Charlotta och Karl Johan -Josef Andersson. Josef tog senare över gården och nämns även i boken Svenska gods och gårdar (1939). Ernst gifter sig med Maria Selma och de flyttar till Svinnersbo, Törnsfall 1918.
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
Porträtt av handlare Eduard Andersson. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Porträtt av Clara Gustafva Pontin. Född 1775 i Kristdala som dotter till kyrkoherde Magnus Constans Pontin och dennes maka Maria Magdalena Meurling. Själv gift 1803 med kyrkoherde Johan Neuwijk. Efter tjänst i Tidersrum och Ulrika tog prästyrket paret till Vena församling i Kalmar län. Här avled maken 1835 och Clara flyttade kort därefter med de yngre barnen till Vimmerby. År 1848 inflyttade hon till Järeda, där hon kvarblev till sin död 1875, nära 100 år gammal.
Nyutnämnda korpraler på tåget till Boden. Direkt efter muck startade Instruktörsskola 1 för oss som sökt anställning, med vinterutbildning på I 19/P 5 i Boden och Jägarskolan i Kiruna. De som tog realexamen knappt ett år tidigare fick "rycka in" några veckor senare än vi andra. Nu fick de göra sin extratid tillsammans med oss anställda. Ingemar Eriksson, Charlie Ekblad och Tore Ekman (Bild 2) hörde till övertidsgänget.
Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
Karolina och Anna Greta Andreasson Olof Jonssons text: "Maria och Karolina, Andreas döttrar, Lärsbo" I början av 1900-talet så bodde tre systrar i Stora Kas. Deras far Andreas Andersson tog undantag 1849 och flyttade då till Stora Kas. Han hade sex barn, de tre döttrarna som bodde i Stora Kas i början av 1900-talet var Anna-Britta Hjärtum 1829-01-28 död 1915-04-12, Karolina Hjärtum 1837-11-12 och Anna Greta Hjärtum 1842-04-25. Enligt församlingsboken flyttade Karolina och Anna Greta till ålderdomshemmet Billegården i Hjärtum 1921.
År 1871 tog Malmö Trämassefabriks AB över Delary Järnbruk och byggde en sulfatfabrik som startade 1872. Efter brand 1875 startade verksamheten på nytt 1877. Nu hade man dessutom byggt till en mekanisk verkstad och här tillverkades så småningom både lokomotiv och vagnar. Malmö Trämassefabriks AB upplöstes 1900 och Svenska Sulfatcellulosa AB bildades. År 1909 övertog Strömsnäs Bruks AB Svenska Sulfatcellulosa AB. Fabriken lades ned 1981.
Badliv på damernas strandbad Skarpe Nord sedan badhytter och cementgång ned till vattnet, där en ledlina tog vid, uppförts. Här syns att även träspänger lagts ut över den steninga stranden fram till cementgången. Badhytter fanns även vid männens badplatser Goda Hopp och Djupa Dräkt. Påbudet då var dock att badkläder skulle användas och sådana hyrdes därför ut av badföreståndarna. Nakenbad bland herrar i större omfattning etablerades tidigare än bland kvinnorna, där det dröjde till fram mot 1920-talets slut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.