Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Från 299 kr
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.
I förstone framgår inte motivets dramatik men en vidstående påskrift förklarar; "Störtad häst vid ett artillerianspann". Sommaren år 1900 bjöd även i stort på allvar. I slutet av juni hade mobiliseringsinkallelser för landets soldater utlysts. Man skulle som tiden sa gå från "freds- till krigsfot". Östergötlands soldater samlades på Malmens övningsfält varifrån bilden är hämtad.
Den 21 juni 1939 kunde Östergötlands museums nya byggnad högtidligen invigas. Närmare 75 år av provisoriska lokaler var till ända och en ny era för verksamheten kunde realiseras. Stort fokus lades på besökarnas upplevelse. Vid tiden ansågs bland annat en läsesal i museal miljö bidra. Foto omkring 1950.
Under 1600-talets första hälft hade befolkningen i Simonstorp nått sådan omfattning att det befanns nödvändigt att uppföra ett kapell som komplement till sockenkyrkan i Kvillinge. Ett sådant kom därför att byggas och stod färdigt år 1650. Kapellet motsvarar i stort nuvarande kyrkas långhus. Därefter har kyrkan byggts ut i etapper för att nå dagens utseende. Vy från söder.
Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
År 1926 påbörjades en arkeologika undersökning av området omedelbart väster om klosterkyrkan i Vadstena. Lämningarna lyfte fram delar av platsens forna munkkloster och som synes rönte undersökningen stort intresse. Här en större grupp samlad för att upplysas om de resultatet som nåtts till sommaren 1928.
Familjen Hallin med stort sällskap framför deras hem Ramsdal i Sankt Anna. Makarna Karl Johan Hallin och Hedvig Durling ses stående längst till höger. Framför dem står sönerna Uno och Sigurd. Parets äldsta son Arne ser vi bakom kvinnan med spädbarnet.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Någon kilometer söder om Björkfors utefter en den smala och krokiga vägen mot Hycklinge ligger Hagla gravfält. Ett 30 x 50 meter stort område med bland annat elva resta stenar. Sommaren 1904 fick platsen fotograf Didrik von Essen att stanna till för denna vy.
Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern sammanställd av Thord Lindell 1935. Denne var lärare vid Lunnevads folkhögskola och senare rektor vid folkhögskolan i Vadstena och bar ett stort historiskt och kulturhistoriskt intresse. Bilden visar två stycken så kallade uttrar av äldre modell. Redskapet släpas efter fiskarens båt och låter denna fiska med flera linor.
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Stort middagssällskap framför prästgården i Norra Vi. Skälet är installationen av Reinhold Wester som ny kyrkoherde i socknen. Wester ses stående längst fram i ledet. Den andre mannen till vänster om Wester är den skäggprydde biskopen Johan Personne. Året är 1923.
Tre män står vid ett bord på en scen. De bär vita rockar och två av dem bär kockmössor. På bordet ligger ett stort köttstycke. I köttstycket är en skylt nedstucken där det står fläskbog. Bakom dem hänger en skylt med boksäverna JLS som står för Jönköpings läns slakteriförening.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.