Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Från 299 kr
Vid mitten av 1870-talet avvecklade Claes Germund Westling sin handelsverksamhet för att öppna hotellrörelse i sin fastighet i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. År 1894 såldes verksamheten till fröken Hilma Olsson som drev hotellet vidare under det gamla namnet. Efter ytterligare ägobyten inköptes tomten av Linköpings sparbank som på platsen lät uppföra det vackra bankpalats som bär arkitekten Torben Gruts hand. Det nya bankhuset togs i bruk 1911. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
Kungsgatan 30 i Linköping rivs 1973. Det vackra jugendhuset hade stått klart 1902 och var ett av flera exempel på bostadshus som gavs en påfallande kort livslängd. Ett skäl var tidpunkten de uppförts, kort före stadens elektrifiering och ofta i avsaknad av sanitära installationer. Den aktuella rivningen gav vidare utrymme för Sionförsamlingen att utvidga sin verksamhet på platsen. Närmast i bilden ses församlingens första kyrka, invigd 1934.
Makarna Axel och Klara Danielsson med dotter, måg och barnbarn. Platsen är inte bestämd men väl tiden i stort. Gossen Karl Gustaf Olle i mormor Klaras knä, kom till världen i augusti månad 1913. Hans föräldrar står bakom morföräldrarna, byggmästare Karl Albin Hultgren och Tekla Turida Amalia. Axel och Klara bodde vid tiden för bilden i byn Klockarp. Den unga familjen flyttade till Grindsbo från Rumskulla i början av april månad 1914.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
En länge oidentifierad gårdsmiljö ur Linköpingsfotografen Didrik von Essen produktion har fått sitt svar i Berga gård söder om Linköping. Platsen är för en sentida betraktare fullständigt oigenkännlig. Förändringen förklaras i museimannen Anton Ridderstads ambition att omskapa gårdens ägor till ett östgötskt friluftsmuseum med museibyggnad och minnespark. Av detta blev dock inte allt realiserat på hans ägor. Släktens sommarviste på kullen lät han år 1896 utbygga till vad som kom att kallas Berga slott. Vy från norr, sannolikt kort före utbyggnaden.
Kvarteret Bokbindarens sammanhållna träkåksbebyggelse var bland de sista miljöer av typen som revs i Linköping. Ett nytt polishus skulle uppföras men så mycket mer blev inte av platsen. I decennier en grusparkering och i senare tid ett torg som saknar lockelse. Ett bankhus har i senare tid uppförts i kvarterets östra del men dessa besöks som bekant alltmer sällan. En del av längan räddades dock för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast dåvarande Ågatan 7.
Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Kontientaltåget passerar kroppetjällshöjden vid Dals Rostock.Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Tåg passerar höjden vid Dals Rostock.Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Vy över Dals Rostock. Stationen kom till 1908, då samtidigt den gamla "anhalten" Rostock lades ned. Anhalten var belägen ett stycke norrut och betjänade Rostocks Hälsobrunn. Ny stationsbyggnad uppfördes 1941 omedelbart norr om den gamla som revs då den nya togs i bruk. Den nya stationsbyggnaden revs 1974. År 2000 uppfördes en modell i skala 1:2 av 1908 års stationshus på platsen för detta. Husmodellen finns kvar 2008.
Gungplan, dit barnen gärna tog sig för att gunga på brädorna och i gungorna. Eva Brundin till vänster med en lekkamrat. På höjden syns navigationsskolan, som fortfarande då fungerade som navigationsskola. Bilden från ca 1923. Skolan blev sedan nedlagd och blev mödravårdscentral. Huset låg nära Centralgatan, bara ett kvarter bort. Platsen ligger vid hörnet av Kaserngatan och Södra Kungsgatan och upptas numera av praktiska realskolan. Själva huset med navigationsskolan är alltså rivet och kullen utjämnad.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Medlemmar i Linköpings Roddklubb i sina 4-åriga kapproddbåtar. Platsen är Stångån nedströms Nykvarns sluss. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men kunde efterhand köpa egna både 4-åriga och 2-åriga flytetyg. Roddklubben hade verksamhet till åtminstone 1896. Enligt påskrift var vid tiden för bilden Wilhelm Rolén klubbens ordförande, Viktor Lindeberg dess vice ordförande och roddchef samt Georg Isaksson föreningens sekreterare. Vi får förmoda att dessa herrar återfinns bland roddarna.
Motiv från firandet av Barnens Dag i Linköping 1925. Platsen är skolgården till Linnéskolan som för firandet rustas med miljöer och attraktioner. Bilden visar vad man kunde vinna på arrangemangets Barnens Dags-tombola. Högsta vinsten var detta år en automobil. Vidare kunde man vinna en "villa" som lätt uppges kunna vinterbonas, en möblerad lekstuga, fiskebåt, trädgårdsmöbler, en cykel av valfri modell, hängmatta och vilstolen "Den flygande Holländaren" m. m.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.