Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Från 299 kr
Gråborg. S:t Knuts kapell syns genom valvet. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Gråborg 1961. I valvet syns ruinen av S:t Knuts kapell. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Det forna nunneklostret i Vadstena är i grunden en medeltida kungsgård. Vid mitten av 1300-talet testamenterades anläggningen till Birgittas klosterstiftelse som kort därpå startade sin klosterverksamhet. Efter reformationen inleddes en avveckling och från slutet av 1500-talet kom huvudbyggnaden istället att användas som så kallat krigsmanshus och vidare hospital. År 1954 övertogs klosterområdet ånyo av Birgittastiftelsen, som efter omfattande restaureringar fick ny funktion som gästhem med mera. Här ett nedslag från nämnda omgestaltning 1958.
Skedevi kyrka har likt alla medeltida kyrkor en lång historia och identiskt med många av dem en komplicerad byggnadshistoria. Det senaste ingreppet av stor betydelse i Skedevis fall är kyrkans korparti i nyklassicistisk stil. Åtgärden var framtvingad av socknens befolkningsökning och genom insatsen åstadkom man en utvidgning av kyrkorummet. För arbetet, som slutfördes år 1807, ansvarade länsbyggmästaren i Nyköping Anders Sundström, som hade att följa Olof Tempelmans ritningar. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Heda kyrka från nordväst. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Kyrkan uppfördes ursprungligen vid 1100-talets mitt. Ganska snart, och under lång tid, genomgick byggnaden många om- och utbyggningar, varför kyrkans byggnadshistoria svårligen kan beskrivas. Klart är att Heda medeltida kyrka med tiden ansågs för liten och 1846 beslöt man riva den. Efter påtryckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och lundaprofessorn Carl Georg Brunius, valde församlingen att i stället restaurera sin kyrka. År 1858 var ombyggnaden klar.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Den medeltida kyrkan med sin karakteristiska profil sägs vara uppförd av Kung Läspe och Halte till minne av hans fars segrar vid Lena 1208. De tre tornspirorna lät kung Valdemar uppföra efter påskgudtjänst 1258. Kungslena kyrka vid Varvsbergets fot uppvisar en interiör, som genom valvens rika målningskonst ter sig ovanligt förnäm. Den nuvarande dekoren, som har ett underliggande skikt av figurmålning från 1400-talet, utfördes 1749 av mäster Risberg från Skövde. Dess huvudmotiv är det under karolinsk tid vanliga, frodiga bladverk, som kallades akantus.
Flygbild som visar Kläckeberga kyrka från söder. Kyrkan är belagd från mitten av 1300-talet. Den medeltida stenbyggnadens historia är höljd i dunkel och spekulationerna kring byggnadens höjd och användning är legio. Kyrkans höga stenfot rymmer en källarvåning och genom en trappa i muren kan man nå upp till den så kallade salen över kyrkorummet. Märk markeringarna på bilden. De härrör från den statliga granskningen av bilden ur säkerhetssynpunkt.
Den välbevarade romanska absid-kyrkan med något senare torn härrör från 1100-talet. Valven tillkom på 1400-talet och försågs 1754 med kalkmålningar. Den ursprungliga finhuggna triumfbågen med palmettfriser vid anfangerna, som flyttats till tornbågen vid en reparation 1702, återfick 1964 sin rätta plats. Det ursprungliga altaret är bevarat. Predikstolen tillkom 1691. Tre medeltida skulpturer är bevarade liksom dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225249
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
Den välbevarade romanska absidkyrkan med något senare torn härrör från 1100-talet. Valven tillkom på 1400-talet och försågs 1754 med kalkmålningar. Den ursprungliga finhuggna triumfbågen med palmettfriser vid anfangerna, som flyttats till tornbågen vid en reparation 1702, återfick 1964 sin rätta plats. Det ursprungliga altaret är bevarat. Predikstolen tillkom 1691. Tre medeltida skulpturer är bevarade liksom dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225249
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.