Kvinnoporträtt.
Från 299 kr
Porträtt på en man i helfigur.
Mansporträtt. Ljunggren (enligt text i album).
Hugo Reuterskiöld
Anna
Vid 1800-talets senare del inleddes avstyckning av det så kallade Ladugårdsgärdet i Linköpings östra utkant. Och trots områdets vida överloppsjordar blev den vidare bebyggelsen bitvis tät. Bilden visar del av Tomtegränd i det framvuxna bostadsområdet Tomteboda. Foto 1970.
Vinjetterat porträtt av Otto Holmström omkring 1895. Bördig från Öländska Kastlösa och inflyttad till Linköping 1885. Staden hade lockat honom med en tjänst som amanuens inom stiftets administration. Han torde svarat väl mot kyrkans krav och iklädde sig med tiden titlen som konsistorienotarie. Även ledamot av styrelsen för Linköpings stads museum för skön konst. Från 1903 gift med Elida Amalia Lindberg, lärare vid stadens Elementarläroverk.
Det kan vara ett spännande infall att väcka tanken hur blivande makar överhuvud träffades i tider med endast ansatser till de kontaktskapande möjligheter vi har idag. Hur handlardottern Amanda Livner i Sala mötte läkaren Claes Axel Göhle, då Linköpingsbo, måste här förbli obesvarat men deras gemensamma liv kan kort tecknas. Deras bröllop stod i Sala sommaren 1861 och kort därpå flyttade paret till Strängnäs där Amandas make erbjudits tjänsten som stadens vice stadsläkare. Vid årets början 1869 blev Amandas nya hemvist bohuslänska Tanum och även nu var det makens yrkesutövning som var orsak till flytten. Äktenskapet var för övrigt ännu barnlöst och skulle så förbli. År 1881 erbjöds maken en läkartjänst i sitt hemlän Östergötland och nu blev Amanda Söderköpingsbo i tiotalet år. Efter makens död 1890 utflyttade doktorinnan till Uppsala och avled skriven i Stockholm 1909. Här ett vänt porträtt av fru Göhle omkring 1865.
Ateljéporträtt som bär 1870-talets särmärken i form av tidens mode i klädedräkt och håruppsättning. Här förmedlat av fru Selma Harling, född Zanderholm. Harling efter sitt giftemål med järnhandlaren i Linköping Otto Harling och flicknamnet efter fadern, målarmästaren Johan Zanderholm. Född 1839 som yngst i en rad systrar blev de tidigt moderslösa. Fadern gifte som brukligt om sig i hast men blev efter blott ett halvår ånyo änkling. En äldre fosterdotter tillsammans med en inflyttad syster till målarmästaren tycks vidare stått för barnens husliga uppfostran. Vid tiden för fotografiet var Selma relativt nyligen gift och bodde med maken i en centralt belägen stadsgård nära domkyrkan. Där skulle hon komma att framleva sitt barnlösa äktenskap och större delen av sin långa änkotid. Hon avled av hög ålder 1930.
För trafikanter från norr utgjorde området Tomteboda länge den första bebyggelsemässiga kontakten med Linköping. Som sista hus i raden låg Gerdemans specerier -senare Bohms- på adressen Gamla Norrköpingsvägen 8. Foto 1970.
Ett ögonblick fångat i en miljö som möjligtvis för tanken till allmän nyfikenhet eller måhända en markexploatör med planer. Sanningen är personal från Östergötlands museum som intresserar sig för historien i det mesta. Dokumentation av den kvarvarande bebyggelsen till fastigheten Gamla Tanneforsvägen 2 inför planerad sanering. Foto 1970.
Husen i det gamla bostadsområdet Tomteboda i Linköpings östra utkant är sedan länge utraderade. I funktion en stadsnära domän med villor av enkel standard men ett område inte utan charm. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Utmed Tomtegränd i Linköping 1970 med Tomtegränd 8 i blickfånget. Till vänster skymtar gaveln till Tomtegränd 3 och till höger motsvarande till grändens nummer 6.
På höjden av Ladugårdsbacke låg in i modern tid bildens fastighet. I äldre tider bar den adressen Ladugårdsbacke nr 6, senare (Gamla) Norrköpingsvägen med åtminstone ett par skilda numreringar. Äldre Linköpingsbor kan minnas att huset inrymde speceriaffär och gjorde så även bortom deras minnesbilder. Här dokumenterat 1970 en tid före rivning.
I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Ett av de bättre exemplen på god 50-talsarkitektur i Linköping får sägas vara Folkets Hus, sedan 1987 gamla dito. Komplexets arkitekt Sven Markelius hade en rad krav att ta hänsyn till. I första rummet var miljön invid stiftets domkyrka känslig. Andra önskemål kom från byggherren. Sex samlingslokaler och kontorslokaler för arbetarrörelsens behov jämte åtta bostadslägenheter och en rad affärslokaler ingick i beställningen. Lösningen blev genealisk med en central, kubisk byggnadskropp med lägre konstruktioner runt en torgbildning. Här dokumenterad 1988, kort före en dessvärre ganska hårdhänt renovering.
Porträtt av Nils Joachimsson. Bördig från Strå församling kom han att avlägga kameralexamen vid Uppsala universitet 1855. Därefter följde han sin fars yrkesbana som kronofogde i Hanekind och Åkerbo härader. Från 1881 landskamrer vid Länstyrelsen i Linköping. Gift 1860 med Hilma Stånggren. Foto omkring 1865.
Villa utmed Tomtegränd med en charmig lösning av husets entréparti. Tomten till blivande Tomtegränd 3 stadfästes i slutet 1870-talet och bebyggdes rimligtvis kort därpå. Husets uttryck fotoåret 1970 visar dock på genomförda om- och tillbyggnader.
Bostadsområdet Barhäll i nordvästra Linköping växte fram under 1950-talet och kom med tiden att utvidgas. I höjd med dagens Järpgatan låg stadsäga 2326 som stadsfästs 1921 och som i sammanhanget bebyggdes med bildens Fredrikshall. Här dokumenterat 1970 kort före rivning med anledning av områdets expansion.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.