Linköping 142:1
Från 299 kr
Fröken Matilda De la Gardie med omisskännliga drag av fadern, landshövding Robert De la Gardie. Porträttet är daterat 1870 och visar henne i tidstypisk håruppsättning för en ung kvinna och en dräkt i tidens mode. Som äldsta dotter till landshövdingen och likaledes adliga modern Matilda von Kraemer torde hon nu i 18-årsåldern börjat visa sig på den yppersta äktenskapsmarknaden. Där skulle hon dock inte låta sig väljas, utan förblev ogift livet igenom. Till Linköping hade familjen kommit år 1867 i samband med utnämningen och staden blev deras hem till 1901 då flytten gick till Stockholm.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Karseforsen med män som står på en bro och blickar ner i forsen. Text på baksidan: "Nu undrar väl A_a hur jag mår. Jag börjar nu bli så kry å duktig, orkar gå långa vägar känner mig endast lite darrande. Ovant få moja sig så här, jag njuter i fulla drag. Här är så vackert och härligt, sköna strandbad är nu brun som en neger. D. ... reser jag härifrån till en väninna i Tyskland där jag blir en tid, roligt. Många hälsn. från Amandas tillgifna Lydia R".
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
En av Gustaf de Lavals skisser för mjölkseparatorn, troligen från 1877.Denna skiss visar upp många typiska drag för en skiss gjord av den gamla stammens ingenjörer.Samma skiss innehåller både ett helhetskoncept och en mer utarbetad detalj (visande på designprocessens ständiga pendling mellan helhet och detalj).Skissandet är understött av skissmässiga beräkningar >> som sällan rymmer mer än de fyra räknesätten.Det lekfulla sökande draget i skissen blir extra tydligt med gubbarna sttande på själva rotorn.Även linjen visar med sin flyhänthet ett sökande drag.De Laval är inte rädd för att kludda...
På bilden syns fyra segelbåtar som ligger förtöjda vid Kungsbrons kaj. I varje båt sinns en besättning som iordningställer båtarna före eller efter segling. På kajen står fyra högre befäl medan ett femte befäl står i den främre av de två båtar som ligger längst till höger i bild. Det går dock inte att urskilja några individuella drag hos dessa, eller befälsgrader. Uppe på kajen finns också tre matroser: två sitter ner på kajen till höger i bild och en går på kajen. I bakgrunden ses residensets garage samt von Otterska gården.
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 234.'' I förgrunden berghällsparti bevuxet med enbuskar, tall och björk bl.a.. Vy ut över öppna fält , åkrar med stenmur. På avstånd öppen mark med enstaka träd. I fonden hus. I bil står parkerad i förgrunden. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Meandrande bäck med albestånd. Riktning 66.'' Vy över landskap med meandrande vattendrag kantat av alträd. I förgrunden betesmark med stenmura och staket, intill grusväg där 1 bil står parkerad. Del av berghäll synlig i förgrunden. Öppna fält med staket, åkermark. På avstånd hus invid lövträdskogsområde upp mot berget. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 40.'' Vy tagen från höjd av berghäll med asfalterad väg nedanför, gatubeslysning. Lastbil på vägen. Ut över landskap med öppna fält, åkrar, något meandrande vattendrag. Kalt berg till vänster och i fonden viss husbebyggelse och trädbevuxet berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 300.'' I förgrunden stenblock (röjda block), staket och ev. betesmark med stenmur. Vy ut över öppna fält, åker. På åker vagn och på avstånd hässjor. I fonden mark med enbuskar och därbakom skog med lövträd och granskog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Vykort från tidigt 1900-tal som visar Drags textilfabriker i Norrköping. Längs till vänster ligger Nya fabrikshuset som uppfördes 1891 efter ritningar av arkitekt Karl Flodin. Byggnaden uppe på kullen är Inspektorbostaden som flyttades hit från Toresunda gård i Uppland på 1830-talet och till höger ses Ullmagasinet från 1872. Kort efter bildens tillkomst kommer det nya Kamgarnspinneriet, med tillhörande vattenkraftverk att anläggas och ge den vy vi känner från idag. Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. Vy mot nordväst.
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Uppsala 411:1
Portalen till von der Lindeska huset, Västerlånggatan 68.
Utställning, dukat julbord på Göteborgs bank. (Se även bildnr G930-931.) Julbord i allmogestil där bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h räcker potatisen till bankdirektör Hans Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Julbord i allmogestil på Göteborgs bank. Bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h slår upp i snapsglasen åt bankdirektör H Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. (Se även bildnr G1036-1037.) Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Fotografiet visar minst fyra slupar som ligger förtöjda vid Kungsbron. Besättningarna ombord iordningställer båtarna efter segling. I bildens förgrund till vänster ses fem unga män göra just detta; tre koncentrerar sig på seglet och två talar sinsemellan. I båten bakom håller fyra stycken på att hala segel, liksom sina kamrater i de övriga båtarna bakom. En del av kajen syns till höger i bilden och sträcker sig från förgrund till bakgrund. Det går att ana att någon står precis utanför bilden i förgrunden; delen av en sko syns nämligen på stenläggningen. I mellangrunden syns Kungsbrons trappa och längre bort i bakgrunden befäl som står på kajen. Individuella drag eller deras tjänstgöringsgrad går dock inte att avgöra.
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.