På bilden syns fyra segelbåtar som ligger förtöjda vid Kungsbrons kaj. I varje båt sinns en besättning som iordningställer båtarna före eller efter segling. På kajen står fyra högre befäl medan ett femte befäl står i den främre av de två båtar som ligger längst till höger i bild. Det går dock inte att urskilja några individuella drag hos dessa, eller befälsgrader. Uppe på kajen finns också tre matroser: två sitter ner på kajen till höger i bild och en går på kajen. I bakgrunden ses residensets garage samt von Otterska gården.
Från 299 kr
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 234.'' I förgrunden berghällsparti bevuxet med enbuskar, tall och björk bl.a.. Vy ut över öppna fält , åkrar med stenmur. På avstånd öppen mark med enstaka träd. I fonden hus. I bil står parkerad i förgrunden. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Meandrande bäck med albestånd. Riktning 66.'' Vy över landskap med meandrande vattendrag kantat av alträd. I förgrunden betesmark med stenmura och staket, intill grusväg där 1 bil står parkerad. Del av berghäll synlig i förgrunden. Öppna fält med staket, åkermark. På avstånd hus invid lövträdskogsområde upp mot berget. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 40.'' Vy tagen från höjd av berghäll med asfalterad väg nedanför, gatubeslysning. Lastbil på vägen. Ut över landskap med öppna fält, åkrar, något meandrande vattendrag. Kalt berg till vänster och i fonden viss husbebyggelse och trädbevuxet berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 300.'' I förgrunden stenblock (röjda block), staket och ev. betesmark med stenmur. Vy ut över öppna fält, åker. På åker vagn och på avstånd hässjor. I fonden mark med enbuskar och därbakom skog med lövträd och granskog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Vykort från tidigt 1900-tal som visar Drags textilfabriker i Norrköping. Längs till vänster ligger Nya fabrikshuset som uppfördes 1891 efter ritningar av arkitekt Karl Flodin. Byggnaden uppe på kullen är Inspektorbostaden som flyttades hit från Toresunda gård i Uppland på 1830-talet och till höger ses Ullmagasinet från 1872. Kort efter bildens tillkomst kommer det nya Kamgarnspinneriet, med tillhörande vattenkraftverk att anläggas och ge den vy vi känner från idag. Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. Vy mot nordväst.
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Uppsala 411:1
Portalen till von der Lindeska huset, Västerlånggatan 68.
Utställning, dukat julbord på Göteborgs bank. (Se även bildnr G930-931.) Julbord i allmogestil där bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h räcker potatisen till bankdirektör Hans Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Julbord i allmogestil på Göteborgs bank. Bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h slår upp i snapsglasen åt bankdirektör H Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. (Se även bildnr G1036-1037.) Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Fotografiet visar minst fyra slupar som ligger förtöjda vid Kungsbron. Besättningarna ombord iordningställer båtarna efter segling. I bildens förgrund till vänster ses fem unga män göra just detta; tre koncentrerar sig på seglet och två talar sinsemellan. I båten bakom håller fyra stycken på att hala segel, liksom sina kamrater i de övriga båtarna bakom. En del av kajen syns till höger i bilden och sträcker sig från förgrund till bakgrund. Det går att ana att någon står precis utanför bilden i förgrunden; delen av en sko syns nämligen på stenläggningen. I mellangrunden syns Kungsbrons trappa och längre bort i bakgrunden befäl som står på kajen. Individuella drag eller deras tjänstgöringsgrad går dock inte att avgöra.
Bernhard Aurelius föddes in i en släkt med påfallande många kyrkomän. Född i ett prästhem i Gamleby påbörjade han sina högre studier vid Linköpings gymnasium och gick därefter vidare för teologisk utbildning vid Uppsala universitet. Där avlade han examen 1860 och prästvigdes året därpå. Därefter följde tjänst som vice pastor i Risinge, Vånga, Stora Åby och Vreta kloster, innan han år 1867 erbjöds platsen som komminister i Hannäs. Efter tre år i den befattningen öppnade sig en ny möjlighet för honom. I Åsbo hade den åldrige kyrkoherde Borre avlidit och i oktober månad 1870 installerade sig Aurelius som församlingens nya prästman. Precis inflyttad gifte han sig med Sigrid Elisabet Matilda Peterson, bördig från Vreta kloster. Äktenskapet kom upplysningsvis att bära sex barn, varav fyra överlevde barnåren. Ur ett herdaminne får vi även veta något om de karaktärsdrag Aurelius bar. Där lovordas han som en synnerligen god präst med ett föredömligt uppträdande mot församlingsborna, vilka särskilt uppskattade hans drag av frid, godmodighet och låga anspråk. Dock kunde han enligt en församlingsbo vara "lite sinksammer på predikstoarn å ve husförhöra", men det får vi förmoda att de flesta hade överseende med. Bernhard Aurelius avled i Marstrand i samband med en badresa sommaren 1881.
'Bildtext: ''Kärrets ytterdel. Riktning 330.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. :: :: I bildens mitt syns Torbjörnsrinken, med klubbstuga. Vid Gunnestorps mosse fanns tidigare en gammal rink, Torbjörnsrinken. Denna hade under flera år vanskötts, och inte kunnat användas. Sommaren 1977 började emellertid unga föräldrar i Grinnekulleområdet att i samverkan med Fritidsförvaltningen rusta upp den gamla rinken. På bilden syns Mosstorpet, idag finns endast ruinerna efter Mosstorpet kvar. Över berget slingrar sig stengärdsgårdar, som ti¬digare avgränsade åker- och ängsmark. Dessa är idag bevuxna med asp och björk. Markerna kring torpet tillhörde förr Grimbo gård, vars stora pam¬piga byggnad kan skönjas från Tuvevägen. :: I bildens vänstra kant syns markuppfyllnaden där Kärrdalsskolan ligger. Tidigare fanns där en tennisplan, men den är numera borttagen, till förmån för Kärrdalsskolans utbyggnad. :: Källa: Leevi Babarin'
'1 monterad räv sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Räfvens slughet har vlifvit ett ordspråk. Ett märkligt drag deraf är, att han sällan plundrar hönsgårdar i grannskapet av sin boning utan merendels på betydligare afstånd derifrån, hvadan man vanligen förgäfves söker honom, der han gjorde förfång. Han är en skräck för en mängd matnyttigt vildt och anställer stor förödelse i de trakter, hvarest han allmänt förekommer. Men han gör ej obetydlig nytta genom att bortsnappa en mängd råttor och sorkar, och skinnet är äfen att anse som någon afbetalning på den skuld hvari han stå till landtmannen. Räfven finnes i hela Skandinavien, men merendels i lågländer. I Lappland är skinnet hårrikast och vackrast samt betals med ända till 25 rdr rmt. Utaf varieter har man den så kallade korsräfven och den svarta räfven. Ett skinna af den sistnämda betalas med flera hundra riksdaler.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.