Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
Porträtt av kyrkoherde Ernst Sjöling. Född i Söderköping 1851 påbörjade han sin kyrkliga karriär 1878 som vice pastor i Gistad. Vidare var han verksam i Furingsstad, Lommaryd och Väversunda, innan han 1895 erhöll tjänsten som kyrkoherde i Sund. Tjänsten innehade han till sin död som ogift 1925.
Interiör av Linköpings domkyrka vid 1890-talet mitt. Kyrkan har genom sin ålder naturligtvis haft ett antal skilda altaruppsatser. Under perioden 1833-1926 stod bildens gipsskulpturer vid högaltaret. De var utförda av Johan Niclas Byström 1831-32 som förutom Kristus symboliserade Tron och Hoppet respektive Kärleken. Enligt en tradition ska Oscar I:s gemål drottning Josefina och deras barn stått modell till den sistnämnda gruppen.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Altartavlan föreställer Jesu himmelsfärd och anses som en av konstnärens vackraste målningar för kyrkobruk.
Linköpings länscellfängelse från sydväst. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Skomakare Johan Peter Sundberg och hustrun Kristina Sofia porträtterade omkring 1910. Makarna var hemmahörande i Gatstugan i Vist socken, och med förskinnet på ser de i ögonblicket hemmastadda ut. Vi får nog ändå ta höjd för att bilden togs i en elegantare miljö än vad deras skomakaretorp kunde uppvisa.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Textilhandeln AB Eduard Andersson på adress Storgatan 52 i Linköping. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 vore rimligt. Företagets grundare hade då sedan länge varit död men hans goda renomé bestod. Verksamheten var inrymd i den så kallade Bielkeska gården som smyckade en del av Storgatan tills det revs år 1970.
Platensgatan i Linköping 1904 med en vy mot söder från gatans korsning med Kungsgatan. Byggnaden till vänster stod inflyttningsklar 1877 som bostad för lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Till höger det 15 år senare tillkomna Platensgatan 8. Som synes var Platensgatans sträckning bortom de beskrivna husen ännu i avsaknad av stadsmässig bebyggelse.
Gottfrid Westling föddes i Linköping 1844 men växte från tioårsåldern upp i Rappestad, där fadern utnämnts till församlingens kyrkoherde. Efter studier i Uppsala återflyttade han 1879 till födelsestaden för tjänst som adjunkt vid stadens folkskoleseminarium. Sedermera blev han skolans rektor och fungerade som sådan till 1910. Från 1881 var han gift med Maria Concordia Sondén, bördig från Kvillinge.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Porträtt av handskmakare Carl Johan Blohm, Linköping. Han drev länge sin verkstad från stadens S:t Kors kvarter 27. År 1875 lämnade han över rörelsen till sin son och flyttade med sin hustru till Tannefors kvarter 3. Från 1846 var han gift med Dorotea Wilhelmina Bredendich, född i Skeda 1828. Han blev änkling 1881 och avled själv året därpå.
Porträtt av handlare L. J. Schelsinger omkring 1865. Som tillhörig den mosaiska (judiska) församlingen i Norrköping är källäget problematiskt men rimligtvis var han medlem av den släktgren som invandrat från den centraleuropeiska regionen Schlesien. Klart är att han den 1 oktober 1855 övertog C. G. Petrés klädeshandel i Linköping. Rörelsen drevs i Stora hotellets gatuplan under namnet Norrköpings Klädeshandel.
Cisterciensernas forna kloster i Alvastra grundades år 1143 och var i funktion i nära 400 år. Vid 1500-talets reformation upplöstes klostret och anläggningen har därefter satts som ruin. Här ett förevigat intryck av klosterkyrkan från amatörfotografen Fritz Lovéns besök 1893 eller 1894.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.