Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Från 299 kr
Wadstena har lagt till vid lastageplatsen invid Malfors. Vi vet inte vad som i stunden lossades men närheten till Cloettas chokladfabrik gjorde att just Malfors länge var platsen för exotiska leveranser från världens alla hörn. Bild från 1920-talet, även brytningstid för landets godstransporter där lastbilar kraftigt ökade till antal.
På sin färd från Stora Rängen till Ärlången faller Stångån 28 meter. I äldre tid var fallhöjden än högre men låstes när den högst belägna sjön sänktes i slutet av 1800-talet. Det största och praktfullaste fallet låg i Skorpa, här i vårflöde 1920.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Han avled som ogift 1870.
Reproducerat porträtt av Amalia Friedleiffer. Född i Linköping 1830 som dotter till sadelmakaren Nils Friedleiffer och hustrun Maria Christina Knotström. Från 1850 gift med snikerifabrikören Carl Anders Andersson. Fram till hennes död i lungsot 1864 var makarna bosatta i födelsestadens Sankt Kors kvarter nr 58.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Porträtt av makarna Peter Johansson Bergh och Hulda Chatarina Lindgren. Han var bördig från Söraby i Kronobergs län, hon från Västervik. Maken etablerade sig redan 1868 som fotograf i Linköping och kom att driva sin verksamhet med stor framgång fram till sin död 1898.
Porträtt av doktor Ludvig Åman med barnen Erik och Ellen. Denne var från 1852 allmän läkare för att 1854 bli lasarettsläkare i Linköping. Från 1860 fungerade han även som fängelseläkare i staden och från 1869 även som kurhusläkare. Gift med Fanny Nordvall.
Porträtt av trädgårdsdirektör Christian Kroné. Bördig från Tyskland inflyttade han till Linköping från Mogata 1859. Samma år hade Linköpings trädgårdsförening börjat anläggas och Kroné kom att tjänstgöra som anläggningens första trädgårsdmästare, titulerad trädgårdsdirektör. Han innehade tjänsten till 1893. Privat var han från 1854 gift med Fredrika Amalia Hammarström, bördig från Tryserum. Paret fick två barn, söner med så skillda födelseår som 1855 och 1869.
Porträtt av en stolt Hjalmar Ritzman invid sin järnhäst. Han var född i Linköping 1865 som son till muraren Anders Peter Ritzman och dennes hustru Anna Brita Andersdotter. I 20-årsåldern flyttade han med två äldre syskon till Nyköping. Hans liv tog honom vidare till Örebro som köpman.
Porträtt av grevinnan Louise Mörner på godset Kåreholm i Rönö socken. Louise var tidigare gift med greve Julius Oscar Mörner. Paret kom till Kåreholm 1866 och fick dryga 20 år där tillsammans innan maken dog på årets första dag 1888. Det är maken som syns porträtterad på väggen över grevinnan.
Byggnad till Ryds gård som i dubbel bemärkelse fått skatta för utvecklingens gång. Gårdens isdös som före elektrifieringen var den enda möjligheten att bevara is in i varmare årstid. Ett annat öde som drabbat byggnaden är rivningens, sedan gårdens mark bebyggts med ett av Linköpings miljonprogramsområden. Foto 1963.
Storgatan 10 och 12 i Valdemarsvik representerar väl Storgatans husrad före 1960-talets genomgripande omgestaltning. Bägge husen var uppförda 1849 och hade sannolikt redan från början affärslokaler i gatuplanet. Fotoåret 1962 inrymde 12:an skoaffären Oscaria och Arvid Anderssons herrkonfektion vid sidan av pensionat.
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Axel Karlssons filial för livsmedelshandel i Linköping. Den framgångsrika köpmannens bas var annars ett brett utbud av textil och kläden, men för att diversifiera handelsfirman drev han en tid även en diversehandel för specerier. Butiken låg vid tiden för bilden utmed Apotekaregatan, invid hans stora handelshus med fasad mot Storgatan.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
I sin lust att dokumentera hemstaden Linköping missade den pensionerade överste Lovén självfallet inte stiftets biskopsgård. Fotoåret 1928 var sätet sedan det stod klart år 1735 inne på sin 15:e biskop. Anrikt således och behändigt beläget i direkt anslutning till brukarnas arbetsplats domkyrkan.
Urmakare G A Nilssons verkstad och butik i Linköping 1902. Bakom intialerna finner vi Gustaf Alfred som förvisso gått bort året före bildens tillkomst. Ny innehavare var nu sonen Gunnar Alfred med likalydande initialer. Butiken bar tidens adress Tanneforsgatan 7 nära gatans korsning med Klostergatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.