Östra centralbanan byggdes under åren 1898-1902 och genom sin dryga fem kilometer långa sträcka genom Landeryds socken mötte konsortiet ett hinder vid Stångån i höjd med Slattefors. Som lösning krävdes en 30 meter lång järnvägsbro med sju meters segelhöjd. Vid tiden för bilden var bron precis färdigställd, om än med undantag av nödvändiga stenarbeten.
Från 299 kr
Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Makarna Gustav Nilsson och Edit Oskaria Lindholms äldsta son Gösta fotograferas av bygdefotografen Emil Durling 1914. Familjen var vid tiden bosatta i Bennigevassa, men fotograferingen skedde sannolikt vid fotografens hem Strömmen i Sankt Anna. Upplysningsvis kom pojkens föräldrar att överta Anders Östermans handelsbod i Strömsdal 1920.
Från överste Fritz Lovén besök av Sörby i Stjänorp omkring förra sekelskiftet. Möjligtvis var han inbjuden av den pensionerade kommendörkapten Axel Theodor Thunberg som blivit ägare av gården från 1899. Oavsett och lyckligtvis lämnade den fotointresserade Lovén en serie fotografier från sin visit. Här en bild av miljön från sydlig riktning.
Systrarna Ester och Ingeborg Karlsson provar fiskelyckan på Sandfjärden i Sankt Anna. Bygdefotografen Emil Durling förevigade tillfället och han lät av någon anledning sin katt och hund följa med i båten. Ester var under en tid hushållerska hos Emil Durling och är även känd som Ester Bölja Bergström efter taget tillnamn och giftermål.
Porträtt av biskop Johan (John) Personne. Efter teologiska studier och doktorsgrad i Uppsala, inflyttade han till Linköping år 1897 för tjänsten som stiftets domprost. Han var då sedan 1885 gift med Nanna von Knorring, bördig från Hudiksvall. Personnes egenskaper bar honom vidare mot biskopsutnämning, ett ämbete han bar från 1910 till sin död 1926.
I anslutning till nöjesetablissemanget Lindöhäll uppfördes i slutet av 1800-talet ett fashionabelt kallbadhus. Det var beläget i viken för dagens småbåtshamn. Här ser vi det i sin prakt omkring sekelskiftet 1900, postgånget 1905. Under 1900-talet kom det att sjangsera för att omkring 1950 slutligen rivas.
Claes Livijn kom från en akademisk och kyrklig släkt. Efter tjänst som assessor blev han hovrättsråd i Svea hovrätt 1867. Från 1869 till sin pension 1888 var han häradshövding i de östgötska häradena Bankekind, Hanekind och Åkerbo. Vid utnämningen bosatte sig Claes och hans maka på adressen Storgatan 2 i Linköping. Efter pensioneringen 1888 flyttade det barnlösa paret åter till Stockholm.
Porträtt av fröken Ellen Blüm i Linköping. Vid tiden för bilden var hon på sitt tjugonde år och bodde ännu med sin far Adolf Blüm och syskon utmed Drottninggatan invid Trädgårdsföreningen. Moder hade gått bort knappa året före bilden. Långt senare kom Ellen att ingå äktenskap med redaktör Ossian Jeurling och efter dennes död med stationsskrivare Gösta Leijonhielm.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping mot stiftets biskopsgård. Byggnaden byggdes 1733-34 under den tid Erik Benzelius var biskop. Nu, 1902, disponerades gården av biskop Carl Wilhelm Charville med familj. Kort tid efter bilden kom byggnaden upplysningsvis att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens fönster mot gatan.
Vy över Tannefors sluss 1902. I slussen ses passagerarfartyget Nya Kinda. Fartyget seglade på kanalen mellan åren 1896 till 1912. Hon var beställd av Ångfartygsbolaget Linköping-Horn och byggd på Mälarvarvet i Stockholm. Till höger ses Linköpings vattenverk. I fonden staden.
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping, där scendekoren var utförd av kungliga operans dekorationsmålare Torolf Jansson och visade motiv från Omberg mot sjön Tåkern, i sig ett konstverk. Man hade inte heller tummat på säkerheten. Scenen kunde i händelse av brand åtskiljas från salongen med en järnridå.
Bakom trädlinjen skymtar Tingslund i Gistad. Namnet härrör från tiden då byggnaden var tingshus för Åkerbo och Skärkinds härader. År 1884 ombyggdes huset så genomgripande att den närmast kan betecknas som en nybyggnation. I samband med denna inrymdes en affärslokal i markplanet.
I Ödeshög står namnet Löf för en affärsepok. Grundare var Karl Löf, som ses i dörröppningen till affären i Fridhem intill hustrun Beda Elisabeth och sonen Folke. Den sistnämnde övertog affärsrörelsen efter sin fars frånfälle 1927 och drev den framgångsrikt vidare till 1960.
Flickan Anna Björnström porträtterad i Maria Tesch ateljé i Linköping. Dotter till domprost Johan Herman Björnström och makan Anna De la Gardie. Familjen var bosatt i Västerås men hade anknytning till Linköping genom Anna De la Gardies föräldrar, landshövding Robert De la Gardie och dennes maka Mathilde von Kraemer.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Här ser vi gruppen samlad inför uppgiften och som synes skulle inte kaffet fattas. Året var 1930.
De under åren 1889-90 uppförda Järnvägsgatan 8 och Repslagaregatan 3-5 i Linköping. Husens rika putsdekor och i övrigt ståtliga arkitektur var tänkta att imponera på ankommande tågresenärer till staden. För bygget hade Johan August "Veranda-Johansson" Johansson ansvarat. Foto omkring förra sekelskiftet.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Porträtt av Rudolf Lidman. Född i Linköping 1828 som son till domprosten Sven Lidman och dennes maka Brita Landberg. Vidare i livet kom han som tjänstgörande inom Tullverket att föra en ambulerande tillvaro. Arbetet förde honom till så skilda bosättningsorter som Stockholm, Göteborg, Åre, Visby och Helsingborg. Från 1873 var han gift med Olga Wolff.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.