Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. I blickfånget krogen Amerika som efter en upprustning vid 1980-talet inrymmer kollektivverkstad för konstnärer som arbetar med grafik. Foto från omkring 1930 som tillskrivs Linköpingsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Från 299 kr
Fotoåret 1907 stod den då nyligen uppförda hörnfastigheten i ensam ståt invid övrig, småskalig bebyggelse. Bakom satsningen låg bröderna tillika plåtslagarmästarna Adolf och Jean Lundgren.
Interiör från och samlaren Carl Dahlgrens hem, som synes till bristningsgränsen fylld av konstföremål. Vid sidan av gångstråk var endast takytan runt ljuskronan fri. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med hämtningen av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Reprofotografi med bristfällig kvalitet som oavsett ger oss en sällan dokumenterad vy från Linköping. Utblick från Sankt Larskyrkan mot del av bebyggelsen inom nuvarande kvarteret Borgmästaren, närmare bestämt Ågatan 21 och 23. Året är 1903.
Väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlboms magnifika villa i Motala. Uppförd under åren 1895-97 efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Efter Ahlboms död 1908 skänktes bostaden till Motala stad och kom från 1910 att fungera som stadens rådhus. Bilden är odaterad men kan antas vara tagen kort före eller i samband med övertagandet.
Sockenstugan i Kvarsebo vintern 1958. Husets bottenvåningen disponerades av socknens fattigvård in i förra seklet.
Backstugan Gärdet under Västerlösa kyrkoherdeboställe. Bilden visar stugans skick 1942. Enligt källorna var den sist boende änkan Johanna Sofia Larsson, avliden 1915. Fram till 1907/08 var även änkans dotter inneboende med sina fyra oäkta barn. Vy från söder.
Huitfeltska gården i Linköping 1929. Vy från sydväst. Om 20 år kommer byggnaden att plockas ner för att bli det första huset att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
Familj samlade på trappan för fotografering. Platsen tolkas vara Ljungs-Säby i Ljung socken och tiden omkring förra sekelskiftet. Källorna ger även stöd genom den familj som arrenderade gården vid tiden; makarna Carl Sebastian Nilson och Ida Maria Liljeblad, barnen Elsa, Siri, Halvdan, Hilding och Wahlborg. I hushållet fanns även svägerskan Klara Fredrika Liljeblad. Varken personerna eller platsen har kunnat bestämmas men anslutande bilder av fotografen indikerar Ljung socken.
Vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget. Vid tiden för bilden ägdes gården av Anton Östlunds änka, Carolina Östlund, född Regnér.
Från 1912 drev Oskar Perssons diverseaffär i lägenheten Lundstorp i Redinge norr om Grebo. Här ses affären i en något oskarp dokumentation från omkring 1930.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Motiv mot Ågatan 11 i Linköping. Vy från söder. Året är 1929.
Alldeles i inledningen av förra seklet stod Norrköpings enskilda banks solida bankhus utmed Drottninggatan klart. Här resultatet genom ett kolorerat brevkort avsänt 1905.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Vy mot Engelholm i Sankt Anna.
Från kuratorn, häradshövdingen och inte minst samlaren Carl Dahlgrens hem på adress Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med verkställandet av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Gerstorps säteri i Kaga socken. Sätesbyggnaden uppfördes år 1870 i badensisk stil. Byggherren Carl Israel Douglas ville med det hedra sin tyskfödda hustru, Louise von Langenstein. Dokumentation av Östergötlands museum 1970.
Bankebergs före detta gästgivargård i Vikingstad uppfördes på 1840-talet genom friherre von Lingens försorg. Byggnaden ersatte en äldre anläggning på motstående sida av landsvägen. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1974. Vy mot öster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.