Dokumentation av hemmet genom den fotointresserade bostadsinnehavaren Lars Fredrik Lovén. Tiden uppskattas till omkring 1905 och han var då tillsammans med hustrun Louise relativt nyligen inflyttad. I övrigt stod han precis, eller i kast, att pensioneras från sin tjänst som överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping.
Från 299 kr
Varefter fototekniken blev mer behändig lät många förmögna stadsbor dokumentera sina hem. För överste Lovén i Linköping var steget kort. Han bar eget fotointresse och hade egen utrustning. Här en av många avbildningar från familjens hem. Detta exempel dateras 1899 och visar salongen i den för familjen då nya adressen Kungsgatan 35. På väggen hänger för övrigt porträtt av makarna.
Rivningstomter var en vanlig företeelse under 1900-talets saneringsintensiva decennier. I väntan på ny byggstart uppläts ytorna ofta till bilparkering. Som här i hörnet av Badhusgatan och Repslagaregatan i Linköping. Tidigare låg här stadens varmbadhus. Nästa användning skulle komma att bli för ett ett vårdboende. Foto 1978.
Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid Tannefors med denna till synes skrangliga bro. Överfarten, som var belägen söder om Stallgården, mäktade inte med dubbla körfält varför trafiken fick passera växelvis. På bägge sidor om körbanan fanns gångbanor.
År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var från 1779 och hade genom åren hyst inte mindre än tre olika orglar. Vid kyrkans omfattande renovering under åren 1958-1963 väcktes tanken till handling att även riva orgelläktaren. Församlingens fördragsamhet med den alltför låga konstruktionen hade blivit allt svagare. En ny orgel kom efter arbetet att placeras på södra sidan i koret.
De sammanbyggda gatuhusen till Hunnebergsgatan 35 och 33 i Linköping. Folkliga namn på gårdarna var från det sena 1800-talets Lustigs gård efter snickaren Axel Fredrik Lustig och det mer märkliga Malackens gård. Namnet ska gården fått med anledning av myckenheten av kackerlackor (malacker). Foto 1929.
Det gamla båtsmanstorpet Költorpet i vinterskrud 1908. Vid tiden för bilden var torpet sedan en tid avvecklat som militärt boställe. Siste båtsmannen flyttade ut med sin familj i november månad 1904. Nu, efter båtsmannen, bor här jordbruksarbetaren Adolf Verner Skärlund med makan Helga Vilhelmina Andersson och deras son.
Porträtt av operasångare Louise Michaëli. Sveriges lysande stjärna efter att Jenny Lind vid blott 27 års ålder hade sagt farväl till den svenska teaterpubliken. Michaëli var engagerad vid Kungliga teatern och kom vid sidan att göra konsertturnéer i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark. Fotografiet är en gåva till fabrikör Stånggren i Linköping.
Passagerarångfartyget Nya Kinda stävar fram på sin färd mot Horn i sydligaste Östergötland. Hon var byggd på Mälarvarvet i Stockholm 1896 och gick från nämnda år i trafik på sträckan Linköping-Horn. På bilden har fartyget passerat Stångebro för vidare färd mot Tannefors.
Den pampiga Bergsbron var ny när det kolorerade brevkortet sändes våren 1905. Bron hade haft sina föregångare allt sedan 1600-talet, men åtminstone ett par upplagor hade inte stått emot strömmens strida vårflöden. Den nya bron gjöts därför i motståndskraftig betong och gavs breda valv för friare flöde.
Arrendator Karl Andersson med sina barn på trappan till hemmet Livermålen i Svinhult. Arrendet hade han tagit över efter sina föräldrar redan 1906 och från 1911 var han gift med en piga på gården, Hanna Matilda Johansdotter. Vid tiden för bilden har hustrun och modern nyligen sorgligt gått bort i lunginflammation.
Efter att järnvägslinjen Vadstena-Ödeshög öppnat 1888 blev Omberg och dess historiska omgivningar lätttillgängliga resmål. Behovet av mat och husrum för resande var väckt och 1893 kunde turisthotellet öppna. Här ser vi anläggningen som den tog sig ut omkring förra sekelskiftet.
Fiskaren Anders Peter Andersson på Arkö i Östergötlands skärgård. Här lagar han ålhommor vid sin sjöbod. Anders Peter föddes i Å socken 1843. Han var ägare och brukare av gården Ekhult på Arkö. Gift 1873 med Maria Sofie Grentzelius. Makarna fick tre barn mellan åren 1873-76. Änkling 1884. Omgift 1888 med Johanna Christina Jacobsdotter. Död på Arkö 1923. Fotografiet är odaterat.
Porträtt av kyrkoherde Sven Hägerstrand. Född i Norrköping 1793 kom han efter studier i Uppsala att prästvigas år 1818. Därefter var han i tjänst som lärare vid fabrikssocitetens skola i Norrköping och vidare vid Ebersteinska skolan i samma stad. Från 1831 komminister i Östra Husby församling och från 1834 kyrkoherde i Björsäter och Yxnerum. Från 1824 gift med Aurora Sophia af Ekenstam.
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
En av tiden medfaren vy mot Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. Huvudbyggnaden var ursprungligen uppförd år 1831 men hade efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet byggts upp efter ritningar av den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. På Kvarnsån färdas möjligtvis tre av ägarens fyra söner.
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Utifrån andra fotografier är år 1898 en rimlig datering. Inte lång tid före bildens tillkomst hade gården tillhört landssekreterare Adolf Wallenberg och dennes maka. Dessa och inte minst den tidigare ägaren, stadsläkare Johan August Åman, hade anlagt en ståndsmässig trädgård som vid sidan av nytto- och blomsterland kunde medräkna ruddamm, promenadstråk, dekorativa ekonomihus och mer därtill. Det märkliga lusthuset på bilden finns beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder, som i sin barndom ofta besökte platsen. Grottan som det kallades var uppfört under Wallenbergs tid. Dess ytterväggar var klädda med granbark, utom framsidan som bestod av ostronskal. Huset innehöll två rum. Det första hade handmålade tapeter på väggar och tak och saknade fönster förutom små runda gluggar i taket. Det inre rummet hade rundad form och här var väggar och tak klädda med blå-och vitrandig bomullsväv. I byggnaden förvarades främst utrustning och redskap till sällskapsspel. Till höger om Grottan skymtar änden på den kägelbana som Adolf Wallenberg lät iordningställa 1868. Upplysningsvis kom den via en tid på Drabbisdal i Vreta kloster att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vid tiden för bilden var fastigheten invecklad i en rad avstyckningar och ägobyten. Några personer som överensstämmer med bildens kvinnor har inte gått att finna.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Den 21 juni 1939 kunde Östergötlands museums nya byggnad högtidligen invigas. Närmare 75 år av provisoriska lokaler var till ända och en ny era för verksamheten kunde realiseras. Stort fokus lades på besökarnas upplevelse. Vid tiden ansågs bland annat en läsesal i museal miljö bidra. Foto omkring 1950.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.