Blomgatan 3 och 4 i bostadsområdet Lindhem i Linköpings norra utkant. Mellan husen löper den ännu obetydliga gatan. Källorna visar på en stor inflyttning i det större huset åren 1915-16, vilket påvisar husets tillkomst vid tiden. Byggherre var snickaren Oskar Fredrik Ryd som själv bodde på en tomt intill. Det mindre huset ägdes vid tiden av änkan Josefina Wilhelmina Johansson.
Från 299 kr
Porträtt av Johan Henrik Wilhelm Steinnordh. Född i Norrköping 1809 blev han student i Uppsala1829, filosofie doktor 1836, och prästvigd 1840. Något senare även teologie doktor i Erlangen i Tyskland. Omständigheterna förde vidare in honom på lärarbanan och han kom att bli en omtyckt gymnasieadjunkt i Linköping. Från 1850 var han gift med Adelaide Ohrling, bördig från Väderstad.
Systrarna Ester och Ingeborg Karlsson provar fiskelyckan på Sandfjärden i Sankt Anna. Bygdefotografen Emil Durling förevigade tillfället och han lät av någon anledning sin katt och hund följa med i båten. Ester var under en tid hushållerska hos Emil Durling och är även känd som Ester Bölja Bergström efter taget tillnamn och giftermål.
Porträtt av Erland Nordenfalk. Son till överstelöjtnant Otto Nordenfalk och Sigrid Honorine Cecilia Sparre. Antagen som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping 1903. Gift 1914 med Elsa Dagmar Gleerup. Vid sidan av författar- och konstnärsskap var han även museiman. Från 1922 fungerade han som biträdande intendent vid Östergötlands museum och efter avslutad militär karriär som major anställdes han som föreståndare för Löfstads slotts museum.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Även den väl förtrogne med Linköping kan tveka inför en första anblick mot bildens anläggning. När stadens teater stod färdig 1903 var dess omgivningar ännu till stor del opåverkade av stadens kommande utbredning. Vy från Brandstodsbolagets tomt med blicken vänd mot väster.
Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Det gamla torpet Rummingetorp under Korpklev i Kisa var konstnären Ivan Rings sista hem. Här skapade han en idyllisk miljö, om än omodern. Han kom att bli den sista bofasta på torpet men miljön finns bevarad och är möjlig att hyra till företagsevenemang eller kortare tids boende för rekreation. Bilden visar en av flera byggnader vid torpet.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
År 1903 var det pampigaste huset i Stolplyckan alldeles nyligen färdigställt och fick i folkmun namnet Gröna huset. På bilden står det i hörnet av den spåriga Djurgårdsvägen och den svårforcerade Djurgårdsgränd. Gatorna fick senare namnet Djurgårdsgatan och Magistratsgatan. Den sistnämnda lades igen när det moderna Stolplyckan växte fram runt 1980.
Ellen Signhild Spens, född Enhörning, har samlat barnen Anna och Christer för ett vackert porträtt. Ellen var dotter till konsul Gustaf Fredrik August Enhörning och Ellen Gerda Schubert. 1904 gifte hon sig med greve Gabriel Spens, godsägare till Engelholm i Sankt Anna socken.
Vy över rastgården till Linköpings länscellfängelse. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. Länsfängelsets rastgård.
Torsdagen den 9 juni 1904 vigdes den holländske undersåten Frans Hendrik Heijbroek med Irma Salome, född Swenomi. Vigseln stod i bruden hemort Södra Vi och parets officiant var brudens far, kyrkoherde Carl Erik Swenomi. Paret flyttade till Amsterdam kort efter vigseln.
Inbäddad i grönska ståtar sedan 1880-talets senare del tingshuset vid Barnhemsgatan. Skälet för tillkomsten var att tre häradsrätter i Linköpings omnejd sammanförts till en gemensam domsaga. För byggnadens ritningarna stod Janne Lundin, sin tids främste arkitekt i Linköping. Bilden har lämnat oss odaterad men omkring 1950 kan vara en uppskattning så god som någon.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Denna vårdag 1902 torde Linköping närmast varit tömd på staden honoratiores, åtminstone den mer levnadsglada delen varur många kunde räkna medlemskap i det parodiska samfundet SHT. Och med pilsner och punsch på vita dukar var stämningen säkerligen god. Platsen har lokaliserats till trakten av Rimforsa på gården Linnäs ägor med utblick över sjön Järnlunden.
Den från Gotland bördige Elof Widmark inflyttade tillsammans med sin hustru till Linköping år 1860. Skälet var en erbjuden lektortjänst vid stadens läroverk. Denna torde han utfört till belåtenhet, ty efter en tid utsågs han till lärosätets rektor. Efter tio år i Linköping kallade Stockholm och tjänsten som sekreterare vid Ecklesiastikdepartementet.
Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Porträtt av friherinnan Theresia Forsbeck. Född på egendomen Sörstad i Vikingstad som dotter till Johan Peter Forsbeck och dennes maka Sofia Gustava Lodin. Själv gift 1841 med friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från år 1845 var maken ägare till Sörstad och här kom familjen växa till åtta barn. Theresia dog i Stockholm i sviterna efter en bukhinneoperation 1868
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.