Det har varit slåtter i Botvide Petter Hanssons änge. Höet ligger i förgrunden hopräfsat i ett sk braide för att torka. Änget innehåller mycket björk, som är vanligt på fuktig mark. Se Bild 665.
Från 299 kr
Masse har varit uppe och tagit denna bild på morgonen. Han har stått på lillgården, trädgården vid manbyggnaden, och tagit ladugårdens och småhusens framsidor. Ladugårdens lägre delar verkar vara samtidiga, men vänstra halvan har agtak och högra halvan har halmtak. Dubbeldörrar t v kan tyda på att här är stall med hoimd, hörum på gaveln. Den smalare svaipdörren, delad vågrätt, går troligen till kohuset med bås t v och t h om dörren. Längst t h skymtar en ny lada med halmtak och stor ladport. Det reveterade bulhuset (?) med spåntak närmast stallhörnet kan vara ett grishus. Bodlängan i trä med spåntak bör innehålla, vedbod, hönshus mm. Vid staketet ligger några stenblock. Det är troligen trappan till den gamla manbyggnaden, som revs detta år. En trave tegelsten t h vittnar om skorstensbygge i det nya huset.
Masse har nog blivit ombedd att ta bröllopsfoto iom att det finns tre bilder av brudparet här ifrån trappan. Festföremålen ser lite spända ut, särskilt Anton verkar lite tafatt med sina vita handskar på det tredje fotot.
En ko av den vitfläckiga gotlandsrasen har just fött en kalv, som på stapplande ben diar i hagen. I bakgrunden syns en räcktun med vågrätt liggande räckar, vanlig i beteshagar med extensivt bete.
Jakob Söderlund slår bänden på laggkärlet. Det kan vara en insaltningstunna han arbetar med. I bakgrunden syns hans lilla ladugård, men den har ett tillbygge i trä t v som inte finns idag.
Det ser ut som om Jakob har börjat riva ur kvarnen inför en reparation redan här ett år i förväg. Makineriet med stenarna ligger ute, axeln är urtagen, liksom persen, bromsen, tratten mm. Fie och Kauparve gårdar syns i bakgrunden.
Täckatingen har börjat och agen dras upp på taket med dubbelt tåg med en krok av ett lammhorn. Vädret är vackert, kanske varmt, drickkaggen hänger uppe på en raft, så att den som är törstig kan ta en klunk.
En interiörbild från loftet. Man ser att takstolarna har s k spärrstolar nertill så högbenen får ett spjärn mot väggen. Väggarna är ännu inte putsade, troligen vill man ha ladugården under tak så fort som möjligt.
Alla raftarna är på plats. De har långa knaggar, kvistbasar, kvar, vilka skall hålla i agen. Även helarna, pluggarna i hammarbanden, är på plats. Helarna håller i agen nertill så den inte rutschar av taket.
Gangvide Hans Larsson har byggt en ny ladugård, rätt lik Dalbo Anton Jakobssons, se Nr 266. Den är ålderdomligare än Fie J.O. Larssons, se Nr 272 m fl. Men modern med många fönster och tämligen högt foderloft.
Man får närmast ett intryck av att här odlar man bort en gråstenstun. Det har nog varit en halvtun med träöverbyggnad, stenmaterialet skulle inte räcka till en heltun. Se 233!
Strandängarna utmed sjön Roxens västra strand har sedan urminnes tider nyttjats för fodertäkt. På de ständigt fuktiga ängarna fann då som nu kreaturen färskt bete. Här en vy från Sättunaviken omkring förra sekelskiftet.
Fotografen Durlings bildtext lyder: "Dövstummera", Harstena 1915. Så kallades Gottfrid Olofsson och hans syster Selma. "Dövstummen" har plockat ut ett torkat sälskinn och en gammal mynningsladdare ur sin loftbod. Selma stödjer sig mot det höga staket som skulle hindra äppelknyckare.
Belvederen med sin utsiktsplats har sedan tillkomsten år 1880 varit en populär position för fotografer. Här ett exempel ur Didrik von Essens hand med kameran riktad i en nära nordlig riktning. Foto omkring år 1900.
Ur ett brevkortsalbum väljer vi att publicera denna något oskarpa men sällan förevigade vy från Linköping. Bilden visar Snickaregatan söderut från gatans korsning med Kungsgatan. Fotografens signatur har inte kunnat uttydas men väl dateringen 1921.
Från Kila by i Hycklinge. Den oskiftade byn har genom åren tilldragit sig stort intresse från inte minst Nordiska museet i Stockholm. Här en dokumentation från den blivande professor Andreas Lindbloms undersökning sommaren 1920.
Ett medfaret fotografi som främst publiceras för hängivna lokalhistoriker. En vy över Tannefors kvarnby där vissa sällan avbildade miljöer åskådliggörs, exempelvis Snuggans kvarn som ses något till vänster om bildens centrum. Bilden har daterats till 1921.
Sedan 1863 har fyren på Stångskär väglett sjöfarten i Gryts skärgård. Anläggningen var fram till 1968 del i Häradsskärs lotsstation som var beläget på det intilliggande skäret som även namngivit fyren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.