Husby Västergård i Skedevi omkring förra sekelskiftet. Framför bostaden ses hemmanägaren tillika kyrkvärden Gustaf Persson intill sin maka Brita Olofsdotter. Till vänster parets son.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från kvarteret Epåletten i Linköping. I fonden skymtar Jonn O Nilsons hus med fasad mot Torggatan.
Sommaren 1978 stod det ännu kvar på sin ursprungliga plats och skulle så göra ännu ett par år. Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Uppfört 1862 invid Magasinstorget.
Skänninges enda hus byggt i korsvirkesteknik är i skrivande stund lyckligtvis ännu bevarat och pietetsfullt restaurerat. I anslutning till byggnaden drevs i äldre tid garveriverksamhet, varför gården historiskt benämns Normelliska garveriet. Atmosfären utmed Korpgatan har i övrigt närmast helt utraderats sedan bilden togs 1952.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden har Roséns Begravningsbyrå nyligen flyttat sin verksamhet till Klostergatan. Skälet är att huvudbyggnaden ska monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Vy från nordväst.
Viby Löneboställe 1959. Gården fungerade i äldre tid som socknens komministergård men var från omkring 1915 utarrenderad.
Vidmanstorp under Braxstad i Östra Tollstad, tvillingstuga av aktningsvärd ålder. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. Drottninggatan 6, i hörnet av Drottninggatan och Hamngatan, har inte hög ålder men har ändå snart tjänat ut.
Gårdsmiljö på sin ursprungliga plats som sedan 1950-talet kan återses i friluftsmuseet Gamla Linköping som Kopparslagaregården och Handelsboden. Dåvarande Storgatan 64 till vänster och gatans nummer 62 i blickfånget. Foto omkring 1915.
Bakside-vy mot Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget gårdssidorna av dåvarande fastigheterna Hunnebergsgatan 12 och 14. Vid tiden för bilden var Brunnsgatan ännu inte utlagd. I förgrunden till höger ses en skymt av ett hus i en grupp som låg utmed Östgötagatans parti som tidigare benämndes Kattbrunnsgatan.
Storgatan 62-66 i Linköping på sina ursprungliga lägen invid Järntorget. I början av 1950-talet flyttades husen till friluftsmuseet Gamla Linköping och kom där att få inbördes lika placering invid Kryddbotorget.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus. Utmed Klostergatan lät disponent Johan Alfred Källström uppföra Klostergatan 60. Huset till höger, Linnégatan 14, gavs ett mer jugend-inspirerat uttryck.
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Stjärneviks säteri 1904. Vid tiden för bilden ägdes gården av Riddarhuset men arrenderades av Adolf Ludvig Edvard Nelzén, född i Loftahammar 1854. Möjligtvis är han mannen i dörröppningen.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
Pilens backe i Linköping sedd från Sankt Korsgatan. I den timrade gården till höger bodde familjen Pihl mellan åren 1809 och 1825. På 1950-talet flyttades byggnaderna till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vy mot norr.
Den gamla komministerbostället Holmberga i Ringarum. Huset var tills det revs 1984 ett av traktens äldsta bostadshus.
Dokumentation av Brittenborgs skola 1967, en tid före rivning. Skolhuset inrymde två skolsalar i markplanet och två lägenheter en trappa upp.
Från 1946 var det kombinerade bostadshuset och möbelaffären i Hejdegården möbelhandlare Per Gottfrid Svenssons kärna i sitt bolag. Vid sidan drev han verkstad för viss möbeltillverkning, filialen PG:s Billiga Möbler och en särskild butik för heminredning. Utöver detta kom han att öppna PG:s Aktuellt i huset Kannans bottenplan och en tapetserarvekstad i Tannefors, parallellt med ytterligare filialer i Ljungsbro och Örebro. Under 1950-talet hade bolaget växt ut till totalt nio butiker med 60 anställda.
Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.