Bönde Jakob Pettersson med fru räfsar hö på mark som ser ut att tillhöra Husarve, vars kvarn syns t h. De är vardagsklädda, frun har duk och inte hatt. T v skymtar uthusen på Böndes östra part.
Från 299 kr
Masse menar här nog halvvast. En låg stentun som har en överbyggnad av trolar och ris, sammanhållna av störpar. Se Nr 186. På Storsudret av Gotland heter det inte stentunar, utan vastar.
En kasse är en håv. Staken är vald men två utstickande rötter, som skurits till och satts ihop till en båge, i vilken man knutit i ett flätat nät. Masse har fotograferat håven mot mörkret i en dörröppning.
Masse har stått på stora vägen söder om gårdsparten och tagit denna bild. Det är mitt i sommaren och grönskan skymmer det mesta av byggnaderna. Manbyggnadens höga gavel framträder, liksom ladugårdsgaveln, övriga byggnader skymtar bara.
Gangvide Lars Hannson har lagt ryssjan i ån. Nu sticker han ut utliggaren. Stjärten är troligen fastsatt i stjärtstaken, vilken i sin tur bör vara fastsatt i stolparna som skymtar i förgrunden, annars skulle ryssjan flyta iväg.
"Flickorna vända sig omkring, flickorna vända sig omkring, sökande efter vännen sin, ibland de pojkar alla." Jag tror att Masse har missat ordningen på bilderna. Först skall det vara Bild 507, sedan Bild 510 och sist Bild 508!
Samma grepar som på Bild nr 1. Här har Masse medvetet ställt greparna så man ser dem från sidan snett bakifrån. Meningen är att deras form tydligt skall framträda. Troligen Jakob "Fäi-Jakå" Karlssons redskap.
Här ser man hur det moderna huset har en källare med fönster! Bakbygget med brygghus är byggt 1911, men kan åtminstone delvis bestå av äldre delar. I bakgrunden skymtar Bönde kvarn.
Denna soliga vårförmiddag har Masse avbildat manbyggnaden och brygghusflygeln. Han har ställt sig så att den andra flygelns skorsten syns mellan byggnaderna. Längst till höger skymtar smedjan. Här ser man att manbyggnaden är ganska smal och saknar sockel. Det skulle kunna innebära att den är äldre än tidigare angivits och vara byggd av av Johan Mattsson när denna part etablerades omkring 1830. På Gardells tid kan huset ha moderniserats genom att höjas, få tidsenliga fönster och utdraget tak. Köksbakbygget med vardagsingång uppförde säkerligen Nilssons. Brygghusflygeln har brant tegeltak och bör vara uppförd på Mattssons tid, kanske omkring 1860. Brygghusdelen närmast gaveln har en baksidesingång. På vindsvåningen hade man spannmålsmagasin, vilket syns på vädringsluckan. Vid gaveln står en märklig liten byggnad med flistak. Troligen var den en källare.
Den gladlynta gumman Södergren har räfsat ihop ett fång hö och skall lägga ett braide i Hemmor Staplar. Kan det vara Stina Maria Brakarl gift Södergren, 63 år, boende i en nu riven stuga vid Bjärgeskväiars mynning vid Körkakarskväiar?
Fie Alfred Olsson håller i russets (???) grimma, medan fölet diar. Det tycks vara svarta russ (skogsbaggar heter det egentligen, russ betyder bara häst!) som Fie Karlssons har till arbetshästar, men fölet är brunt.
August Melander har byggt om ladugården, bara det gamla kohuset är kvar. Men han har troligen återanvänt murarna från den förra ladugården, men murat igen portarna och tagit upp en ny gödseldörr och flera fönster spröjsade i tidens smak. Ladugården har också förlängts, den gamla slutade där ladporten börjar. Man byggde således en ny lada hitom den gamla, vilket innebar att ladugården förlängdes och tröskhuset och bodarna revas bort och gårdsplanen blev motsvarande plats större. Senare byggdes ytterligare en ladugårdslänga i anslutning till nya ladan. Ladugården har försetts med ett foderloft i trä med många spröjsade fönster. Det halmtäckta taket är flackare än det gamla kohusets, vilket gav sämre vattenavrinning, men det var modernt så här. Likaså det stora komplicerat spröjsade fönstret uppe i gavelspetsen.
En vårkväll har masse gått ner och tagit denna härliga bild av Olssons ställe. I bildens mitt ser vi bostadshuset med vardagsfarstun och till höger Oles snickarbod. Till vänster står en äldre bod, kanske i bulteknik, något höjd i senare tid och försedd med spåntak, okänt vad den använts till. Längst till vänster står ladugården med fähus i den högra delen och lada i den vänstra. Här har Ole byggt en väderkvarn av märkligt slag! Kvarnen har en hätta som automatiskt vrider upp sig i vind med hjälp av den åt höger utstickande vindhästen. 6 vingar är helt unikt. Det finns en klar likhet med Södergrens kvarn och frågan är vem som har påverkats av vem, eller om det var Ole som rentav byggde båda, se Bild 614. Till höger om ladugården står en liten bod.
Masse har nog blivit ombedd att ta bröllopsfoto iom att det finns tre blider av brudparet här ifrån trappan. Festföremålen ser lite spända ut, särskilt Anton verkar lite tafatt med sina vita handskar.
Hallsarve Hans Karlsson har kört ut mängder med släke på en åker liggande i träda. Släken från dessa högar skall nu spridas ut för hand till ett jämnt lager över åkerytan. Sedan skall det harvas och sås, förmodligen med råg.
Fäi-Jakå rättar till lasset och lägger det så brett som möjligt uppe för att få plats med så mycket som möjligt. Han har lång väg hem, 6-7 km.
Båten är tung och vattnet grunt, karlarna har hoppat i sjön för att dra upp båten. Seglen är satta, två master med sprisegel och toppar, fock och klyvare. Hemmor Johannes Rudins båtlag.
Nu har man satt in, staplat, all tjärved man vill ha till soidet. Men det skulle få plats med mer. I förgrunden ligger en dusrake. Man bjuder varandra på en pris snus!
Masse har tagit en försommarbild av idyllen hos Söderlunds. Masses fru Majken och ena dotter Maja sitter i gräset på gårdsplanen framför staketet till lillgården. Manbyggnaden och brygghuset ser prydliga ut, båda med rätt nya spåntak och vitkalkade väggar.
Huset har modernisertas med papptak, tjärad tegelskorsten och nya ytterdörrar med spröjsade fönster. Annars är det nog rätt ursprungligt från 1840-talet. Det ser ovanligt nog ut att ha en låg källare, se fönstren vid marken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.