Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Från 299 kr
Hunnebergsgatan 13 och15 i Linköping. Vy från sydväst 1929.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Georg Eidners Speceri & Kortvaruaffär i Bestorp. Uppförd 1916 blev Georg Eidner den andra handlaren i Fridensborg. Han inflyttade från Kättilstad 1923 och drev rörelsen i Bestorp i ett 20-tal år.
I Kumla var ortens speceri- och diverseaffär länge inrymd i hemmanet Gärdstorp.
Vy mot Ramsdal i Sankt Anna.
Röksholm i Rök uppfördes 1902 och inrymde då tre lägenheter och affärslokal i bottenplan. Här på bild något 10-tal år efter uppbyggnaden.
Torpet Storängen när sommaren stod för dörren 1922. Hemman under Bjärka Säby och beläget på godsets stora ängsområde söder om slotten, därav torpets namn. Storängen finns upptagen i socknens äldsta förtecknade husförhör från 1792 men är sannolikt ännu något äldre. Den som kopplar platsen närmare fototiden finner torparparet Anders Fredrik och Brita Sofia Andersson på platsen från år 1881. Med en barnaskara endast välsignad med döttrar kom här en räcka drängar ha tjänst, som brukligt i korta perioder. Efter nära 40 år på torpet avled Anders Fredrik och en ny ordning i Storängen blev nödvändig. Den fanns i Karl Erik Bovin som sedan 1911 varit gift med det äldre torparparets dotter Ester Johanna. Tillsammans hade de fem barn, varav tre söner, och med dem upphörde behovet av drängar. Istället tycks torpets extra utrymmen erbjudits personal med tjänst närmare huvudgårdens behov. Den gamla torparänkan Brita Sofia bodde kvar till sin död 1929, möjligtvis i undantagsstugan som skymtar till vänster om torpet. Som en sista upplysning kan berättas att Ester Johanna var avliden vid fototillfället. Barnsängsfeber hade tillstött efter nedkomsten av makarnas sistfödda i september 1920.
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Gårdssidan av Drottninggatan 46 i Linköping. Dokumenterad 1956, kort före rivning.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Omkring 1916 byggdes kantorsbostaden Bellevue i Lönsås ut för att skapa en butiksdel. Vem som drev rörelsen vid tiden för bilden har inte kunnat klargöras men från 1921 hette handlaren Birger Isaksson och möjligtvis är det honom vi ser bland personerna framför huset.
Det lite inklämda området mellan Bergdalsgatan och Vistvägen i Linköping gav länge ett ruffigt intryck efter att tämligen oreglerat vuxit fram på och invid platsens bergsrygg. Här en vittnesbörd från 1967.
Motiv från Bruksgatan i Finspång 1953. Från 1764 kom Finspångs bruk att uppföra dessa sju arbetarebostäder i rad. År 1818 uppfördes även ett värdshus i gatans ände.
Sadelmakaretorp, tidigare Salmakaretorp, talar för att här bott personer som ägnat sig åt läderarbete. Främst för det överlydande godset Bjärka Säbys behov kan förutsättas. Så långt tillbaka som husförhören tar oss har emellertid platsen brukats av torpare. Fotoåret 1923 stod makarna Hjalmar Larsson och Anna Matilda Karlsson för driften. De hade gift sig sent i livet, båda passerat 40, men nu tultade tre söner i och runt torpet.
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
Motiv från Norrköping som tolkats visa torpet Kroken, beläget söder om staden och mitt mot Himmelstadlund på motsatta sidan av Motala ström. Året är 1901 och inom kort kommer torpet att rivas och Borgs villstad att utläggas i området.
In på gården till dåvarande Nygatan 62 i Linköping, även kallad Anderska gården. Foto 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.