Makarna Samuel och Kristina Maria har tagit plats med sina barn framför sitt hemman i byn Klockarp som är familjens hem sedan lång tid. Från vänster ses sonen Edwin Georg, äldsta dottern Amanda Kristina följd av Pancy och Selma Teresia. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket med blick mot ytterligare rum. Mot väggen ses del av verket "Hägringen" som Westmans morbror Gotthard Werner färdigställt i Rom 1895. Verket skänktes senare till Östergötlands museum.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som antas visa Ljungs-Säby i Ljung socken omkring förra sekelskiftet. Vid tiden arrenderades gården av makarna Carl Sebastian Nilson och Ida Maria Liljeblad och sannolikt figurerar de i bilden vid sidan av barnen och bekanta.
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Från överste Fritz Lovén besök av Sörby i Stjänorp omkring förra sekelskiftet. Möjligtvis var han inbjuden av den pensionerade kommendörkapten Axel Theodor Thunberg som blivit ägare av gården från 1899. Oavsett och lyckligtvis lämnade den fotointresserade Lovén en serie fotografier från sin visit. Här en bild av miljön från sydlig riktning.
Motiv från Malfors vid mitten av 1920-talet. Från omkring förra sekelskiftet kom områdets karaktär att förändras i grunden. År 1902 etablerade Cloetta verksamhet i nya fabrikslokaler till vänster ur bilden och från 1932 uppfördes Malfors kraftstation med nödvändig reglering av Motala ströms flöde. Dessförinnan hade Malfors stora kvarn tagits ur bruk och rivits ned.
I anslutning till nöjesetablissemanget Lindöhäll uppfördes i slutet av 1800-talet ett fashionabelt kallbadhus. Det var beläget i viken för dagens småbåtshamn. Här ser vi det i sin prakt omkring sekelskiftet 1900, postgånget 1905. Under 1900-talet kom det att sjangsera för att omkring 1950 slutligen rivas.
De under åren 1889-90 uppförda Järnvägsgatan 8 och Repslagaregatan 3-5 i Linköping. Husens rika putsdekor och i övrigt ståtliga arkitektur var tänkta att imponera på ankommande tågresenärer till staden. För bygget hade Johan August "Veranda-Johansson" Johansson ansvarat. Foto omkring förra sekelskiftet.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Interiör från köket till Valla gård omkring förra sekelskiftet. Om än något arrangerat stöps det ljus, kärnas smör och rörs i grytor vid den bastanta järnspisen. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Professor Axel L Romdahl har beskrivit sin barndoms minnen av Linköpings griftegård med följade ord; "Mellan vita grindfästen i nyantik stil ledde en gång av mäktig bredd in under det höga lövvalvet, så långt borta öppnade sig mot rymden och fick sin avslutande accent i det stora svarta korset på den Lidmanska graven". Och visst svarar motivet från förra sekelskiftet väl mot hans ord.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.