E G Rydfors i sin butik på Ågatan 32. Butiken säljer klockor. Han visar en vibrograf för fotografen. Vibrografen används för att se om en klocka stannat och hur länge tiden stått still via ett diagram. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
På sportlovet år 1950 ordnar Linköpings frilufts- och idrottsstyrelse olika program på Folkungavallen. Bilden, från den 1 mars 1950, föreställer Sven Karlsson från Kenty som lär barn hur man ska hantera pucken. Hockey. Vintersport. Idrott. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I januari år 1954 sattes många bilar i brand för att se hur bilbränder utvecklas. Det var försäkringsbolagen och polis och brabdkår som deltog. Det ägde rum i Råberga, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
17 april 1906, strax efter det att nya mötesspåret Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades
17 april 1906, strax efter det att nya mötesspåret Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fotografiska avbildningar av en låda. Korrekta betraktningsavståndet är 120 cm. Observera hur lådan på den här sista bilden verkar tillta i bredd bakåt, då den betraktas på kortare avstånd, men det är enbart en synvilla. Foto: Tekniska Högskolans Fotografiska institution. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 154.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Skärpedjupet vid "vanlig" fotografering. I den mindre rutan visas hur man beräknar H och I. I=inställningsavståndet, H=storheten. Ur värdet H kan sedan öppningens diameter bestämmas. Grundligare information finns i Handbok 1 sid. 75-76. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 75-76.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kurvor som visar sambandet mellan log It och log I för olika svärtningar. Man ser tydligt hur man erhåller bästa verkan av belysningen för ett bestämt I-värde (1,5-0,7), vilket flyttar sig mot höger, när svärtningen växer. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 296.
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Skrivet på baksidan: År 1670 gjorde fransmannen Arnould på uppdrag av Colbert en studieresa till varv i England och Holland. I sin rapport beskrev han med ord och teckningar, hur man i Holland vid skeppsbyggnaden började med bordläggningen och när skalet till underskrovet blivit färdigt högg man till spanten efter detta. I England liksom i Frankrike började man däremot med spanten och utförde i andra byggnadsetappen bordläggningen på det färdiga spantskelettet. Teckning av Arnould i Biblioteque Nationale, Paris.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Tryckt på kortet står "Här är gudaskönt att vara." På kortet står skrivet: "Lilla Stina hur mår du. Jag mår bra i dag. 37 år den 28/7 1905. Kära hälsningar från en vän C E Nilson."
Bilden visar hur en soldat i fransk uniform siktar med en pistol på huvudet av en man som ligger på marken. Hans hjälm har ramlat av. Mannen bär en ögonbindel och i bakgrunden syns en grupp soldater med gevär i giv-akt ställning. Det är oklart om det är en avrättningskommando som redan har skjutit mannen eller om man ser momenten före avrättningen genom soldaten i förgrunden.
Kålltorp. Järnvägsbron över Flian vid Kålltorp, vid V.G.J.:s bygge år 1899. "Fotot visar hur man vid banbygget år 1899 "provtrycker" bron över Flian vid Kålltorp. Troligen är det beställt av bolagsledningen, eftersom byggnadschefen, sedermera järnvägens VD, står på parad med sin bekanta käpp i förgrunden. Lokförare är A.G. Eldh, sedermera lokmästare vid LSSJ." Ivar Mjörnfors, Kristianstad, har i brev 5.11.1966 meddelat vidstående text om fotot.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Översta bilden: Mikrofotografier som visar hur framkallningen sätter in på enstaka diskreta punkter i de olika silverbromidkornen. Understa bilden: Samma som SKC7128 Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 290-291 samt Kosmos. Swedish Science Press. Uppsla. 1944. s.122.
Detalj från bild av valsverksbygget i Dechauri, som visar hur det fanns klara skillnader mellan olika grupper av indiska anställda. Till höger står förmannen, med papper och penna, uppe på muren sitter murare och på marken står de kvinnor och män som förser bygget med tegel och murbruk. Notera att arbetarna uppe på muren sitter på huk. Denna arbetsställning var en källa till stor irritation från Julius Ramsays sida.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är cykel i uterummet med kök i bakgrunden.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är badrummet med den talande vågen.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är köket med sitt kylskåp som har hyllor för veckans dagar och en skärm som visar matlagnings program.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är hallen med kattlucka, dataskärm och cykel i uterummet.
Utställningen Subject: hello, interiörbild. Utställningen utgår från vår allra mest vardagliga teknik mobiltelefonen, och en uppkopplad värld som vi vant oss vid att ständigt ha i fickan. Med över 600 föremål ur samlingarna kan du upptäcka hur tekniken utvecklas och fungerar. I mitten av bilden tronar en basstation för 5G, femte generationens mobilnät. Till vänster om den vid väggen syns en basstation för NMT från 1981, den första generationens mobiltelefoni.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.