"Vasa"-skeppet i Velinga kyrka söder om Tidaholm. I Velinga kyrka hänger i kyrkorummets mitt ett votivskepp, som tycks vara en rättrogen kopia av det bärgade regalskeppet Vasa. Skeppet skänktes till kyrkan på 1600-talet av häradshövdingen av Visingsö grevskap, Tyres Gunnarsson och hans maka Anna Andersdotter. Deras initialer finns inristade i skeppets akter. Häradshövdingens chef var greve Per Brahe på Visingsö. Makarna bodde på egendomen Torp i Velinga, därför skänkte de detta vackra skepp till Velinga kyrka.
Från 299 kr
En man. Gustaf Otto Adlers med sonen Emil. Gustaf Otto Adlers, född 1824 i Länsmansgården, Kumlaby, Kumla, Örebro län, död i Stockholm 1901. Son till Regementskommisarie, länsman Conrad Adlers och Anna Maria Lenaeus. Drev verksamheten vid Hällabrottet på Yxhult från 1853 efter fadern. Förvaltare på Yxhults Stenhuggeri AB 1879-1866, därefter chef för Yxhults stockholmskontor till 1893. Sonen Gustaf Emil Adlers född i Norra Yxhult 24 november 1858, död i Örebro 1936. Han var 4,5 år på bilden.
Nye Militärbefälhavaren anländer 1961 Generalmajor Åkerman, chef för IV. Milo i Stockholm anländer för att hälsa regementets befäl. Bild 1. MB hälsar befälskårerna på kaserngården. Generalen hälsar här på fj Knut Johansson, tv om Johansson står fj Axel Ejerfeldt. Till h. om hedersvakten ser vi löjtnanterna Mats Eriksson och Gillis Gustavsson (Gransten). Bild 2. MB hälsar på rustmästare Hallenstam, i bakgrunden ser vi rustmästarna Hedlund och Kurt Lanzén.
Exteriör. September 1945. H. Järnhardt &Co AB. Firma upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö.Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom rör-, värme-och sanitetstekniska branschen. Det räknar som sina kunder rörledningsentreprenörer, järnhandlare och ett antal större industriföretag och försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter över 50 personer där av ett 20-tal vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent Gerhard Ordell
Fotografier av mangårdsbyggnaden på kaptensgården Mårtagården i Onsala och dess dåvarande ägare Knut Larsson. Fotografen Sandklef var chef för Varbergs museum 1921-1961. Efter Knuts bortgång 1961 bildades, enligt önskemål i hans testamente, Knut och Tora Larssons stiftelse som sedan 1963 har hand om gården. G414: Köksingången till bostadshuset. G415: Exteriörbild av bostadshuset från gårdsplanen. G416: Knut Larsson på trappan till bostaden. G417: Exteriörbild av bostadshuset från trädgårdsgrinden.
En man. Gustaf Otto Adlers med sonen Emil. Gustaf Otto Adlers, född 1824 i Länsmansgården, Kumlaby, Kumla, Örebro län, död i Stockholm 1901. Son till Regementskommisarie, länsman Conrad Adlers och Anna Maria Lenaeus. Drev verksamheten vid Hällabrottet på Yxhult från 1853 efter fadern. Förvaltare på Yxhults Stenhuggeri AB 1879-1866, därefter chef för Yxhults stockholmskontor till 1893. Sonen Gustaf Emil Adlers född i Norra Yxhult 24 november1858, död i Örebro 1936. Han var 4,5 år på bilden.
Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren Född: 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på olika företag i och kring Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
Foto taget i Johnssons ateljéer ca 1948. På bilden sitter Hilda Olsson, född på Upplands gård i Maglarp, omgiven av sina barnbarn. Hon gifte sig sedan med lantbrukaren Olof Persson. Uppgifter lämnade 2014 av Bengt Andersson som sitter längst till höger i kavaj och slips. Bengt Andersson arbetade vid Tullverket och var chef på Posttullen som ansvarade för kontrollen av från utlandet inkommande postpaket vid Posten Trelleborg Utrikes. Han var även moderat politiker under några år.
Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".
Signerat ateljéfotografi av Richard Jobson i helfigur, iförd frack dekorerad med medaljer (se även bildnr GB3_3813 och GB3_3814). Richard var konsul Robert Jobson och frun Emilys äldste son. Han utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1898. Då hade han även varit elev vid Uddevalla mekaniska verkstad 1893, vid Halmstads elektricitetsverk 1895 och stadsingenjörskontoret i Varberg 1897. Richard blev montageingenjör vid Boye & Thoresens Elektriska AB i Göteborg 1898; ingenjör hos Ernest Scott & Mountain Ltd i Newcastle upon Tyne 1899; byråingenjör vid Elektriska AB AEG i Stockholm 1900–1901; chef för Falu Elektriska Belysnings AB 1901–1905; verkställande direktör för Yngeredsfors Kraft AB i Göteborg 1905–1908, tillika elektrisk inspektör vid Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun 1903–1908 och chef för AEG Electrical Co. Ltd i Newcastle upon Tyne från 1908. Där blev han överstelöjtnant i engelska armén och efter första världskriget blev han chef för britternas elektriska och mekaniska anläggningar i dåvarande Mesopotamien, regionen Irak inom det Osmanska riket. Hans hustru Lisa dog där i Basra 1921.
Gymnastikläraren Carl Johan Cleve var enligt tidens källor "en bild af sjelva helsan och utrustad med ovanlig kroppstyrka". Före sin tillsättning som biträdande gymnastiklärare i Linköping 1871, hade han varit lantbrukselev, gjort resor till sjöss samt under åtta år tjänstgjort vid Göta artilleriregemente. År 1880 utnämndes han till ordinarie gymnastiklärare vid Linköpings läroverk och något senare även vid stadens folkskollärareseminarium. I Linköping gjorde han sig även ett namn som chef för stadens skarpskyttekår, så länge den existerade. Född utanför äktenskapet på Klackeborg i Järstad socken men uppfostrad i komminister Bernaus hushåll i Tidersrum. Gift med Maria Adolfina Strömbäck. Här porträtterad omkring 1875.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Helge Johansson Cykel och Sportaffär. Helge Johanssons Sportaffär låg vid östra sidan av stadshusplan, där senare kommunhuset Balder byggdes. Affären övertogs i mars 1935 av köpman Helge Johansson, som fram till 1960 under skicklig och framsynt ledning avsevärt utvidgade verksamheten. Firmans försäljning omfattade nu inte bara sportartiklar, utan även cyklar. mopeder och motorcyklar, såväl som radio och TV. En väsentlig gren av verksamheten var serviceverkstaden.för vilken Astor Magnusson var chef. Helge Johansson kom från Västsverige. Efter hans död fortsattes firman av Astor Magnusson. Fastigheten revs i januari 1980, men då hade Cykel och Sportaffären flyttat till Kalmar. (Källa : Gerhard Köppen)
På 1950-talet fanns det tre regementen i Linköping: I4, T1 och Lv 2 samt Östgöta flygflottilj i Malmslätt. Garnisonen spelande en framträdande roll i staden Linköping. På fotot synd överste Bjarne Natt och Dag när han 1955 anlände till T1 för att tillträda som chef. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lennart Sjöberg visar upp modellen för Gamla Linköping. I mars 1946 beslöt stadsfullmäktige att skapa ett Skansen för Linköping, man beslöt samma år att det skulle heta Gamla Linköping. Den 1 februari 1956 tillträdde Lennart Sjöberg som intendent och chef för Gamla Linköping. Sjöberg arbetade i Gamla Linköping fram till sin pension den 31 mars år 1982. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.